Hem / Debatt: ”Utan hälsopolitiska beslut blir utbyggnad av rådgivning aldrig tillräcklig”
Varför kommer en känsla av besvikelse över oss när vi läser Olivia Wigzells och Iréne Nilsson Carlssons inlägg i Dagens Medicin nr 17/19? Den frågan ställer sig Göran Boëthius och Hans Gilljam i en replik.
Innehållet kan knappast kritiseras – att hälso- och sjukvården ska verka hälsofrämjande och förebyggande, att personalens kompetens att ge råd och stöd om levnadsvanor bör öka. Det avgörande ansvaret för detta sägs vila på hälso- och sjukvårdens ledningsnivåer.
Vi har sedan 2013 drivit en opinionsbildning för en långsiktig utfasning av tobaksrökning, en av samhällets största ohälsoskapare. I tobakskonventionens anda har vi föreslagit ett mål innebärande att Sverige år 2025 ska ha minskat dagligrökning till mindre än 5 procent av befolkningen.
Detta mål skulle vara möjligt att nå genom ett intensifierat genomförande av konventionens åtgärder innebärande bland annat: ökad användning av skatteinstrumentet, betydande inskränkningar i regelverket kring marknadsföring av tobaksvaror, minskning av antalet säljställen, utökning av rökfria miljöer inkluderande tobaksfri skoltid och en prioritering och subventionering av avvänjningsstödet. Samtliga regioner har på politisk beslutsnivå uttryckt sitt stöd för vårt initiativ – därför att man insett rökningens oerhörda belastning på sjukvården och dess ekonomi – med bortträngningsrisker gentemot övriga patientgrupper. Man har förstått att ett nationellt beslut om och en handlingsplan för ett ”Rökfritt Sverige 2025” är ett långt intelligentare sätt att hantera situationen än vad dagens reparationsfabriker ”nedströms” erbjuder.
Naturligtvis ska hälso- och sjukvården göra sin del när det gäller ohälsosamma levnadsvanor. En av de viktigaste uppgifterna är att kräva att Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten äntligen tar bladet från munnen och påminner regering och riksdag om var det verkligt avgörande ansvaret ligger för en mer rationell hälsopolitik och en mer jämlik hälsa.
Det må gälla tobaksbruk, överbruk av alkohol, onyttig kost eller – högst aktuellt – nätspel. Ekonomiska intressen skapar och underhåller beroendetillstånd – och en flat hälsopolitik står bockande med mössan i hand och plockar upp räkningen för skadeverkningarna.
Har någon läst Regeringsformens första kapitels andra paragraf på sistone?
Läs Olivia Wigzells och Iréne Nilsson Carlssons inlägg i Dagens medicin nr 17/19
2022-03-21
I decennier har tobaksindustrin orsakat miljontals dödsfall i världen varje år, och cyniskt ljugit om tobakens hälsoeffekter för att initiera...
2022-02-01
Snusets fördelar mot rökning används ofta som argument för en positiv syn på snus, men en sådan jämförelse blir skev...
2021-12-02
I en demokrati ska invånarna förses med korrekt information och politiska beslut ska fattas utifrån allas bästa. Idag tillåts tobaksindustrins...
2021-09-06
Nya nikotinprodukter undgår tobakslagen, kan marknadsföras friare än cigaretter och säljas till minderåriga. För att stoppa rekryteringen av framtida rökare...
2021-07-10
Tobaksindustrins inflytande över svensk hälsopolitik bör begränsas föreslår vi, i en debattartikel i DN. Philip Morris svarar att detta skadar...
2021-07-02
Det har gått två år sedan införandet av rökfria miljöer på uteserveringar, lekparker och busshållplatser. Åtgärderna visar att en stark...
2021-06-28
Ta ställning för barns rätt till hälsa och hållbar utveckling – uteslut tobaksindustrin från folkhälsopolitiken nu! Det skriver Helen Stjerna...
2021-06-14
Tobaksindustrins affärsidé bygger på att initiera och upprätthålla nikotinberoenden oavsett produkt. Det skriver Helen Stjerna i en slutreplik.
2021-05-31
Tobaksindustrin påstår att e-cigaretter och vitt snus tagits fram för att hjälpa vuxna att sluta röka, men de nya produkterna...