Forskare vid Umeå universitet, Centrum för klinisk forskning Dalarna och Uppsala 
universitet har följt hälsoutvecklingen hos drygt 1 000 svenska ungdomar under fem år. I den nu aktuella studien används data om 649 ungdomar. Uppgifterna samlades in med hjälp av enkäter vid två tillfällen, i årskurs sju och i årskurs tre i gymnasiet.

När ungdomarna gick i sjuan rökte 3,3 procent. Andelen rökare ökade till 25,1 procent när deltagarna var 17-18 år.

När forskarna analyserade vilka faktorer hos sjundeklassarna som hade samband med risk att börja röka, visade sig snusande vara en tydlig riskfaktor. Den främsta risken med snusandet i samhället kan, skriver forskarna, visa sig vara att många tidigt blir nikotinberoende.

Junia Joffer, doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, samt utredare i folkhälsofrågor vid Landstinget Dalarna, som är studiens huvudförfattare, anser att sambandet mellan tidigt snusbruk och senare rökning är särskilt intressant.

– I studien ser vi ett tydligt samband mellan ett tidigt snusbruk och framtida rökning. Därför är det viktigt att vi nu breddar snusdebatten. I stället för att den enbart ska handla om snusets eventuella skadeverkningar i kroppen eller om att snus kan bidra till rökstopp hos vuxna är det viktigt att vi även beaktar att snusande faktiskt kan öka risken för unga att bli rökare, säger Junia Joffer.

Hon anser att resultaten av studien är betydelsefulla som underlag i det tobakspreventiva arbetet.

– Exempelvis bör vi i stället för att prata om rökfria skolområden agera för att skapa helt tobaksfria skolområden.

Länk till studien