Statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister redovisas i en rapport om utvecklingen 1991-2012. Antal döda per 100 000 invånare i olika dödsorsaker i åldersgrupperna 35-64 och 65-79 år har undersökts bland personer med enbart grundskola, med gymnasieutbildning respektive med eftergymnasial utbildning.

Rapporten visar en minskande förtida dödlighet i alla utbildningsgrupper, men det sociala hälsogapet sätter sina tydliga spår i dödsorsaksstatistiken. Den minst gynnsamma utvecklingen har kvinnor i åldrarna 35-64 år med låg utbildning haft. Deras förtida dödsrisk minskade med 6 % 1991-2012. För kvinnor i samma åldersgrupp med eftergymnasial utbildning minskade dödligheten med 33 %. Den mest gynnsamma utvecklingen har män i åldrarna 35-64 år med eftergymnasial utbildning haft, för dem har dödligheten minskat med 43 procent under perioden.

–En viktig anledning till sociala skillnader är rökning som inte minskar bland lågutbildade kvinnor, säger Maria Danielsson,sakkunnig vid Socialstyrelsen.

En högre dödlighet bland lågutbildade kan ses för i stort sett alla de stora dödsorsakerna, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, tumörer, andningsorganens sjukdomar och alkoholrelaterade dödsorsaker. När det gäller andningsorganens sjukdomar, dit oftast rökorsakade kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) hör, syns till och med en ökad dödlighet på senare år bland kvinnor med kortare utbildning.

Här kan rapporten laddas ned.