Riksdagspolitiker från fyra riksdagspartier – Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna – deltog i webbinariet och blev bland annat uppdaterade på aktuell forskning när det gäller nikotin och e-cigaretter.

Webbinariet var också starten på kampanjen Lagar för alla barns framtid, som ska ge politikerna det stöd de behöver för att stifta lagar som skyddar barnen från att bli beroende av nikotin.

Moderatorn Leila Trulsen inledde panelsamtalet med att fråga hur många nikotinister Sverige behöver.

–Det var en enkel fråga att svara på, Sverige behöver inga nikotinister alls, svarade Sofia Westergren, Moderaterna.

–Noll, svarade även Barbro Westerholm, Liberalerna, Lena Emilsson, Socialdemokraterna, och Nicklas Attefjord, Miljöpartiet.

–Om nikotin skulle ha introducerats idag hade det inte blivit tillåtet på grund av att det är så beroendeframkallande. Trots detta rör diskussionen om nikotinet frågan om det verkligen är så farligt. Tycker ni att hälsoriskerna med nikotin ska ses som oviktiga för att skadorna av rökning är värre? frågade Leila Trulsen.

– Nej, på grund av den tillvänjande effekten. Vi hörde också från forskarna om de allvarliga effekterna i kombinationen med alkohol. Tobaksindustrin vill hela tiden marknadsföra snuset och andra produkter som ofarligare, så de tar upp lungcancern som det stora hotet. Man får ju en bild från den att det är oviktigt med andra produkter, att dem kan vi leva med, sa Barbro Westerholm (L).

Harm reduction – skademinimering

Under webbinariet berättade forskaren Louise Adermark om hur nikotin förändrar och rubbar funktionen i många olika hjärnregioner och att de förändringarna kvarstår under väldigt lång tid efter det att man har slutat med nikotin. Nikotin är alltså inte så ofarligt som tobaksindustrin låter påskina när de nya nikotinprodukterna, till exempel det vita ”tobaksfria” snuset, presenteras i olika sammanhang.

Harm reduction – skademinimering – används också ofta av tobaks- och e-cigarettindustrin och deras frontgrupper för att marknadsföra de nya produkterna som ett säkrare alternativ till cigaretterna.

–Men det är ju oviktigt när man pratar om barn – när man separerar rökning och snus blir konsekvenserna att barn far illa, sa Leila Trulsen och frågade panelen om det är rimligt att det är barn som får betala tobaksindustrins vinstintresse med beroende och långsiktiga hälsoproblem.

–Det är jätteenkelt att svara på den frågan, det är ju barnen alla dagar i veckan. Snusindustrins vinstintresse ser jag som helt ointressant, sa Sofia Westergren (M).

En stor del av panelsamtalet kom att handla just om snuset, den aktiva snuslobbyn och den generella bristen på kunskap hos både politiker och allmänhet.

Moderatorn tog upp de myter som cirkulerar i samhället i stort och även i riksdagen, till exempel att höjd skatt skulle öka smugglingen av tobaksprodukter, att det inte finns evidens på exponeringsförbud fungerar, att Sverige är bäst i klassen när det gäller tobaksprevention, och att om rökare slutar röka och börjar snusa istället så räddas liv.

Forskning visar att ovanstående är just myter från en stark och engagerad tobakslobby, sa hon och frågade om politikerna tycker att det är ett problem att myterna har fått ett så starkt fäste och vad de tror behövs för att de ska ersättas med forskningsstödda fakta.

– Det är bekymmersamt att myterna håller sig kvar. Vi behöver bemöta var och en av dem med fakta och evidens, sa Sofia Westergren (M).

Hon efterlyste också en mer sakorienterad debatt om snuset.

–Snus är inte en hälsoprodukt, och där tycker jag att det finns en stor okunskap. Snuslobbyn är duktig på att jämföra dåliga saker med varandra och på det sättet får de snuset att gå under radarn. De flesta är överens om att rökningen är farligt, den insikten har landat. Men när det gäller snusets normalisering – där har vi ett jobb att göra, sa hon.

Aktiv snuslobby

Att snuslobbyn är på hugget vittnade både Nicklas Attefjord och Sofia Westergren om.

Nicklas Attefjord (MP) berättade om ett replikskifte han hade haft i riksdagen där han hade sagt att det är djupt problematiskt att tobaksindustrin vänder sig till barn i sin marknadsföring.

–Allt som sägs i riksdagen hamnar i ett protokoll, och efter några veckor fick jag ett mejl från generalsekreteraren för Snustillverkarföreningen som tyckte att jag skulle be om ursäkt till snustillverkarna och att man inte kan säga såna saker i kammaren. De är angelägna att styra debatten och vad man får säga, det är också problematiskt, sa han.

Sofia Westerberg (M) berättade om liknande upplevelser:

–Jag skrev en motion med en kollega som snuslobbyn fångade upp. Nu har de hängt ut den både i sociala medier och rikspress. De är otroligt på hugget.

Bland annat reagerade Fria Moderata Studentförbundet på motionen i en debattartikel i Expressen.

Förbundet består av liberala och konservativa studentföreningar vid Sveriges universitet, men har ingen koppling till något politiskt parti och ingår alltså inte i Moderaternas organisation.

Barbro Westerholm (L) har varit med så länge att tobaksindustrin inte längre kontaktar henne, berättade hon.

– Mig vill de inte träffa, men jag får ju höra vad som sägs av andra i riksdagsgruppen. Då försöker jag ta upp vad de tror på av det tobakslobbyn har sagt och om de är medvetna om att de måste rapportera möten de har haft.

Motstånd inom partierna

Statsvetaren Torsten Kjellgren berättade under webbinariet om de svårigheter som möter de politiker som arbetar för stärkt tobaksprevention. Bland annat kan de uppfattas som illojala i sitt eget parti och som moralister av väljarna.

Barbro Westerholm (L) vittnade om motståndet mot tobakspreventiva åtgärder inom det egna partiet.

–Vi som är engagerade i den här frågan har alla en hel del hinder i våra respektive partier för att göra det som vi vill göra. I Liberalerna är det en generationsfråga. De som är medelålders och äldre drar åt samma håll. Det är framför allt i ungdomsförbundet som det finns ett motstånd. Jag tror att det är en framgångsfaktor för oss som vill bli av med nikotinet att ta till det här geniala greppet att skydda barnen.

Enighet kring exponeringsförbud

Exponeringsförbud har goda effekter utifrån ett folkhälsoperspektiv, särskilt när det gäller ungdomar, och åtgärden finns också i tobakskonventionen. Vad tycker ni om att införa det, undrade Leila Trulsen.

– Det är ett alldeles utmärkt förslag. Dessutom tycker jag det skulle kombineras med ett förbud mot smaktillsatser i e-cig och andra nikotinprodukter. Men det är oerhört viktigt också att lyfta fram marknadsföringen. När man pratar med tillverkare och försäljare säger de att den inte riktar sig mot unga. Men när man ser reklamen ser man att det är bara unga människor i den, så naturligtvis riktar de sig till unga. Jag tycker att vi skulle ha ett väldigt strikt marknadsföringsförbud som även skulle gälla sociala medier. Det krävs ett helt paket av insatser för att begränsa exponeringen, sa Lena Emilsson (S).

Nicklas Attefjord (MP) tyckte att exponeringsförbud är bra men såg också andra alternativ

–Det är absolut jättebra med exponeringsförbud. Men det finns flera frivilliga vägar framåt, till exempel genom överenskommelser med handeln. Får vi med oss Ica, Coop och Hemköp blir det svårare för andra att inte vara med.

Helen Stjerna, A Non Smoking Generation, efterlyste nolltolerans mot alla typer av marknadsföring.

–Vi ser att tobaksreklam har sån stor inverkan, sa hon.

”Sätt ner foten om tobaksfri skoltid”

Helen Stjerna tog upp den nya föreslagna ANDTS-strategin:

–Det är bra att den har fokus på att skydda barn och ungdomar från de nya nikotinprodukterna, men vi är mindre nöjda med att den inte är tillräckligt tydlig med tobaksfri skoltid. I ANDTS-strategin finns ett kapitel där man resonerar om hälsosam skola men man sätter inte ner foten och säger att barn och ungdomar ska skyddas även i skolan. Barn har rätt enligt barnkonventionen och tobakskonventionen att skyddas från alla former av nikotinprodukter under hela tiden i skolan, oavsett var man befinner sig. Hur tänker ni politiker kring det här? frågade hon

Nicklas Attefjord (MP) höll med i princip, men hade några farhågor kring lärarnas arbetsbelastning om tobaksfri skoltid införs.

–Problemet under senare år är att man har lagt mer och mer ansvar i skolan och att lärare som är extremt hårt belastade förväntas ta ännu en konflikt. Om skolan ska arbeta med tobaksfri skoltid behöver man även titta på hur man ska stötta dem som ska implementera den. Ska man få detta att flyga i skolan behövs en diskussion om hur man ska göra det, sa han.

På den funderingen hade Helen Stjerna ett mycket tydligt svar.

–A Non Smoking Generation har jobbat med flera pilotprojekt om tobaksfri skoltid och vår absoluta erfarenhet är att skolan efterlyser en tydligare och bättre lagstiftning. Då blir det lättare för skolan att jobba med den här frågan. Om alla förstår att man har tobaksfri skoltid för att skydda alla barn från att börja då är det inga problem, det lovar jag, sa hon.

Återuppliva tvärpolitisk tobaksgrupp

Hur ska då politikerna jobba framöver för att nå längre när det gäller skyddet av barn och unga? Barbro Westerholm (L) vill ha tillbaka den tvärpolitiska tobaksgrupp som tidigare fanns i riksdagen och fick stöd av övriga i panelen.

–Nu när vi har flera riksdagsledamöter i VISIRs styrelse kan vi få tillbaka det tvärpolitiska arbetet. Även om vi inte kan skriva motioner tillsammans så kan vi ju skriva egna motioner med likartade yrkanden som kan behandlas tillsammans i utskottet. Vi bör träffas före eller direkt efter sommaren för att göra upp om hur vi ska motionera om de punkter som vi ännu inte har fått igenom och som finns i tobakskonventionen, sa hon.

VISIR är kortnamnet på den ideella föreningen Vi Som Inte Röker.

Lena Emilsson (S) hakade på förslaget.

–Nu med de nya nikotinprodukterna behöver vi ta krafttag tillsammans. I socialutskottet skulle vi behöva formera oss lite så att vi kan driva frågorna gemensamt, sa hon.

Nicklas Attefjord (MP) Sofia Westergren (M) tyckte även de att det var en god idé.

–Jag tar väldigt gärna emot de utsträcka händerna, sa Sofia Westergren.

”Nästa generation ska vara tobaks- och nikotinfri”

Moderatorns sista fråga var om hur många år ska Sverige vara fritt från nikotinberoende bland barn.

–Så snart som möjligt, nästa generation ska vara tobaks- och nikotinfria, sa Sofia Westergren (M).

– Vi behöver göra allt och formera oss kring att skydda barnen, det behöver alla partier ställa sig bakom, sa Lena Emilsson, (S).

–Helst igår, men så klart så snart som möjligt. Vi har kunskapen, det är bara att få acceptans för metoderna att genomföra det, sa Nicklas Attefjord (MP).

Faktaruta

Faktastöd till politiker

Under webbinariet gick Josefin P Jonsson, Folkhälsomyndigheten, igenom olika dokument och webbplatser som politikerna kan använda sig av för att hitta fakta och forskning för arbetet med tobaksprevention.

Tobakskonventionen, som Sverige ratificerade 2005, har riktlinjer och även åtgärder som Sverige ännu inte har infört:

Nedanstående är vägledande riktlinjer

Artikel 5:3: Skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrin

Artikel 6: Pris och skatteåtgärder för att minska efterfrågan på tobak

Artikel 8: Skydd mot exponering för tobaksrök

Artikel 9–10: Reglering av innehåll av och information om tobaksvaror

Artikel 11: Förpackning och märkning av tobaksvaror

Artikel 12: Utbildning, kommunikation och upplysning

Artikel 13: Tobaksreklam, marknadsföring och sponsring

Artikel 14: Åtgärder för att minska tobaksberoende

Artikel 15 är ett bindande protokoll: Eliminering av illegal handel med tobaksprodukter.

EU:s tobaksproduktdirektiv

Implementerades i lagstiftningen 2016. Krav på märkning av tobaksprodukter bland annat. Har åtgärder som Sverige fortfarande inte har genomfört, till exempel neutrala förpackningar, exponeringsförbud och att höja tobaksskatterna – Sverige är Nordens lågprisland när det gäller tobaksprodukter.

På Folkhälsomyndighetens hemsida finns sammanställd forskning i olika kunskapsstöd och där finns också dokument för att stödja fortsatt policyutveckling.

Publikationer:

Rökfritt Sverige 2025

Smaksatta e-cigaretter tilltalar unga

Samband mellan snus, e-cigaretter och rökning

Rapport över länsstyrelsernas och kommunernas ANDT-arbete

Läs vidare