Linnéa Hedman, Louise Adermark och Magnus Lundbäck, som forskar på olika aspekter av hur nikotin påverkar kroppen, deltog på webbinariet Hjälp mig att säga nej som arrangerades av Tobaksfakta och dess medlemsorganisationer. Webbinariet var också starten för kampanjen #Lagar för alla barns framtid, som Tobaksfaktas medlemsorganisationer står bakom.

Samband mellan e-cigaretter och luftvägssymptom

Allt fler befolkningsbaserade studier tyder på att det finns ett samband mellan e-cigarettanvändning och luftvägssymptom, även när man tar hänsyn till tidigare rökvanor. Det framkom när Linnéa Hedman, docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, presenterade aktuell forskning.

Hon berättade om en studie som hon själv står bakom tillsammans med andra forskare. Enligt studien, som är en av de största studierna om e-cigarettanvändning i Europa med 30 000 deltagare, använder cirka två procent av den svenska befolkningen mellan 20 och 69 år e-cigaretter. Bruket är något vanligare bland män än kvinnor.

E-cigarettanvändning är också vanligast bland rökare. Det var ett resultat som överraskade forskarna. E-cigaretter marknadsförs ju som ett sätt att sluta med vanliga cigaretter och därför hade de förväntat sig att användningen skulle vara vanligare bland före detta rökare. Men så var alltså inte fallet.

–Det är alltså rökare som lägger till e-cigaretter till sin befintliga vana. Det är också de som rapporterar den högsta andelen luftvägssymtom, till exempel hosta, slemproduktion och pipande eller väsande andning, berättade hon.

Närmare 60 procent av dubbelanvändarna hade haft dessa symptom det senaste året, vilket var nästan dubbelt så högt som icke-rökarnas siffror, och högre än både dem som enbart röker eller enbart använder e-cigaretter .

En stor amerikansk studie visar ett liknande mönster. Enligt den är risken för kronisk luftvägssjukdom vid e-cigarettanvändning högst för dem som både röker och använder e-cigaretter. Näst högst är risken bland dem som enbart röker vanliga cigaretter, men de som använder e-cigaretter ligger inte långt efter, deras siffror ligger närmare rökarnas än icke-rökarnas.

Linnéa Hedman berättade också om resultaten från en systematisk litteraturstudie som undersökte samband mellan e-cigarettanvändning och astma respektive KOL

–Även här syns ett entydigt mönster. Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan e-cigarettanvändning och ökad risk för astma och kol. Det följer samma mönster som  vid rökning av vanliga cigaretter, sa hon

Nikotin påverkar hjärnans funktioner

Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Sahlgrenska akademin, ser i sin forskning att nikotin rubbar hjärnans funktion. Hon efterlyser därför en tydlig lagstiftning när det gäller nikotinprodukter.

–Det finns en tro att det som är farligt är just förbränningen av tobak och att det rena nikotinet är säkert. Vår forskning tyder på att så inte är fallet. Med tanke på det tycker vi att det är väldigt viktigt att vi har en tydlig lagstiftning kring de här produkterna, sa hon på webbinariet.

Kroppen har mottagarstationer för nikotin, nikotinreceptorer, i bland annat i muskler, immunceller, inre organ, och i hjärnan. När nikotinreceptorerna aktiveras får det en rad olika effekter.

–Vad vi försöker förstå i vår forskning är vad som händer i hjärnan vid både akut respektive upprepad exponering av nikotin. Vi ser att nikotin förändrar och rubbar funktionen i många olika hjärnregioner och att de förändringarna kvarstår under väldigt lång tid efter det att man har slutat med nikotin. Inledningsvis kan processer som minne och inlärning förbättras, men den effekten försvinner vid upprepad exponering och vid abstinens kan dessa processer vara kraftigt nedsatta i flera månader.

Nikotinet aktiverar också hjärnans belöningssystem och frisätter dopamin som ger en belönande känsla.

– Man har så otroligt många nikotinreceptorer i nästan alla celler i hela hjärnans belöningssystem och när vi exponeras för nikotin om och om igen byggs systemen om och får en förändrad funktion. Förutom belöningscentra påverkas regioner i hjärnan som är viktiga för initiativförmåga, planering, känslor och minnen.

Forskarna tror också att nikotinets effekt på hjärnan är en bidragande orsak till det höga sammissbruket mellan nikotin och bland annat alkohol. Sammissbruket innebär att personer med alkoholmissbruk är rökare i större utsträckning, och att personer som är beroende av nikotin konsumerar mer alkohol.

–Man kan tänka sig att sammissbruket är kopplat till genetiska faktorer och personlighetsdrag, men det finns en neurobiologisk koppling mellan de här substanserna.

Om forskarna låter råttor fritt välja mellan alkohol och vatten så gillar en del att dricka mycket alkohol, en del knappt vill dricka något, medan de flesta dricker lagom.

– Om vi introducerar nikotin till de här djuren kommer de att kraftigt öka sin alkoholkonsumtion. Det sker inte på en gång utan parallellt med de neurologiska förändringar som vi ser efter upprepad nikotinexponering. När vi slutar att exponera djuren för nikotin kommer den höga alkoholkonsumtionen att kvarstå under lång tid.

Nikotin påverkar också olika beteenden. Djur som tidigare har exponerats för nikotin blir mycket mer risktagande än de som inte har exponerats.

Resultaten från djurförsöken är en varningsklocka för samhället.

–Det är väldigt oroväckande att unga personer exponeras för så många olika tobaksfria nikotinprodukter med tanke på hur nikotin påverkar hjärnan och våra beteenden, och att dessa effekter kvarstår under lång tid, säger hon.

Snusare har stelare blodkärl

E-cigarettånga innehåller förutom nikotin flera gifter som även finns i tobaksrök och luftföroreningar. Dessa är både cancerframkallande och inflammatoriska, berättade Magnus Lundbäck, docent i kardiologi vid Karolinska institutet och läkare vid Danderyds sjukhus. Han forskar på e-cigaretter och mäter effekter på hjärta, blodkärl och lungor vid e-cigarettanvändning.

–Det vi har sett i våra studier gjorda på människor är att e-cigarettanvändning ger ökad luftvägsobstruktion och påverkar både hjärta och blodkärl. Vi har sett att celler som exponeras för e-cigarettånga uppvisar cellskador och DNA-skador och även försämrade cellfunktioner. Det som verkar driva detta är nikotinet i e-cigarettångan, säger han.

I studierna har de mätt kärlstyvhet och kärlskademarkörer i blod efter exponering för e-cigaretter med och utan nikotin.

–Vi kunde mäta ökad kärlstyvhet kort efter att deltagarna hade använt e-cigaretter med nikotin, vilket i sin tur är kopplat till ökad risk för både hjärtinfarkt och stroke på längre sikt. Vi kunde också mäta kärlskademarkörer. Även de är kopplade till ökad risk för framtida hjärtinfarkt och stroke. Det som drev de här effekterna var nikotininnehållet i e-cigaretten, säger han.

Ännu opublicerade data från studier på snusare som använt snus i över 15 år visar även de på en ökad kärlstyvhet, som ger ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

–Vi kunde också se att dessa personer svarade sämre på nitroglycerin, som är en av de vanligaste mediciner vi ger vid akut hjärtinfarkt, och vars uppgift är att vidga blodkärlen till hjärtat för att rädda så mycket av hjärtat som möjligt. Det ligger väl i linje med epidemiologiska data där snusande hjärtinfarktpatienter som slutar snusa efter att de har haft sin hjärtinfarkt minskar sin dödlighet under de kommande åren med 50 procent. Det har alltså en oerhört gynnsam effekt att sluta snusa efter en hjärtinfarkt, säger han.

Läs vidare