I debatten inför regeringens arbete med en tobaksproposition sommaren 2018 och det därpå följande riksdagsvalet höjdes röster för att skillnaden mellan cigaretter och snus vad gäller skadeeffekter borde återspeglas i en ”mildare” lagstiftning kring marknadsföringen av snus. I riksdagens korridorer rådde en intensiv aktivitet från snusindustrins sida som fick riksdagsledamöter att hävda att det inte fanns någon folkopinion för att lagstifta mot snuset på samma sätt som mot cigaretterna.

Tobaksfakta ville därför undersöka opinionsläget och utförde hösten 2018 genom SIFO en webb-enkät omfattande 1000 män och 500 kvinnor representativa för den vuxna befolkningen, se faktarutan längre ned.

Resultaten av enkäten visade att befolkningen tycks förstå behovet av reglering av snuset bättre än vad våra politiker gör. Även om snusandet generellt har mindre uttalade hälsoeffekter än rökningen så är snusforskningens påvisade effekter på hjärt-kärlverksamhet, på utveckling av diabetes och på fosterlivet av allvarlig art och grad. Det är därför inte regleringen av snus som ska lindras – det är i stället regelverket kring marknadsföring av alla tobaks- och nikotinprodukter som ska skärpas. Detta är möjligt endast genom politiska beslut som grundas på forskningsresultat snarare än på tobaksindustrins och handelns bokslut.

Fakta om enkäten och resultatet

För att ge deltagarna en gemensam kunskapsbas inleddes enkäten med följande information:

Cigarettrökning utgör den mest skadliga formen av tobaksbruk – drygt 12 000 personer dör varje år i Sverige av sin rökning. Världshälsoorganisationens tobakskonvention – som Sverige anslutit sig till redan 2005 – innehåller en rad åtgärder som tillsammans kan minska tobaksbruket. Konventionen omfattar alla tobaksformer, inte bara dagens traditionella cigaretter.

Snus innehåller liksom cigaretter nikotin som gör att alla tobaksprodukter skapar ett mer eller mindre starkt beroende. Eftersom snusning inte innebär inandning av bränd tobak är snusningen i jämförelse med rökning mindre skadlig för hälsan men dock inte ofarlig: vetenskapliga undersökningar har påvisat ökad risk för bl a hjärt-kärlpåverkan, fosterskador, diabetes och fetma. Odlingen av tobak till snustillverkning orsakar dessutom samma skada som den som används till cigarett tillverkning.

Fråga 1. WHOs Tobakskonvention anger tydligt att all tobak är hälsovådlig och skall så långt möjligt regleras på samma sätt. Bör Sverige reglera snus som andra tobaksprodukter i enlighet med Tobakskonventionen?

Totalt svarade 63 procent ja. Aktiva snusare var minst positiva (17 procent) men ex-snusare betydligt mer positiva (55 procent).

Fråga 2. I dag finns det bara skriftliga varningar på undersidan av snusdosorna. Bör snusförpackningar ha samma typ av varningar i både ord och bild som andra tobaksvaror?

Totalt 67 procent svarade ja. Aktiva snusare 25 procent, ex-snusare 59 procent.

 Fråga 3. Snus stoppas i munnen och regleras därför i Sverige som ett livsmedel – trots att snus är en beroendeskapande tobaksprodukt. Bör Sverige reglera snus som en tobaksprodukt?

Totalt svarade 78 procent ja. Aktiva snusare 43 procent, ex-snusare 72 procent.

Fråga 4. Tobaksindustrin har sedan många år tillsatt smakämnen för att göra sina tobaksprodukter mer attraktiva för t ex unga personer. Bör snus innehålla frukt- eller godis-smaker?

Totalt 62 procent svarade nej. Aktiva snusare 41 procent nej, ex-snusare 58 procent.

Fråga 5. Med alltmer omfattande förbud för reklam för tobaksvaror har den enskilda förpackningen blivit den viktigaste ”reklampelaren”. Bör snus omfattas av samma begränsningar som cigaretter när det gäller exponering av produkterna i butiker?

Totalt 84 procent svarade ja. Aktiva snusare 59 procent, ex-snusare 78 procent.