Hon vill öka förståelsen för tobakens normbrytande betydelse

Tobaksbruk kan ibland vara första steget in i en kriminell karriär, men det är inte alltid sambandet är så tydligt för tjänstemän och politiker. Det stod klart för Anna Haid i arbetet som fältsekreterare.

– Flertalet av de riskzonsungdomar som jag arbetade med och som hade begått brott rökte. När jag intervjuade dem visade det sig att de började använda tobak för att få känna en tillhörighet och hänga med det tuffa gänget och att det var det första normbrytande beteendet, som sedan följdes av andra, som att skippa skolan. Men det var inte så stort fokus på tobak i socialtjänsten då.

Hon har därefter alltid försökt lyfta tobaksfrågan vilken befattning hon än har. Idag arbetar hon som samordnare social hållbarhet på Länsstyrelsen i Uppsala län. Hon är ANDT-samordnare, brottsförebyggande och föräldrastödjande samordnare.

–De här frågorna hör ihop. Mitt jobb är att få den nationella politikens intentioner i den nationella ANDT-strategin att möta lokala och regionala behov och förutsättningar, säger hon.

Som länssamordnare insåg hon inte i början att tobak inte var en av de prioriterade frågorna nationellt.

–Det tog ett tag för mig att upptäcka det, så jag jobbade ändå på med tobak, säger hon och skrattar.

–För alla oss som arbetar förebyggande är tobaken självklart något man behöver börja med även om man ska jobba med narkotikaprevention och annan prevention.

Nu arbetar man på riksnivå med en ny nationell ANDT-strategi. I den är det narkotikaprevention som lyfts fram, något som oroar henne lite.

–Jag hoppas verkligen att beslutsfattarna ser sambandet med tobak och att det är väldigt viktigt att arbeta tobakspreventivt. På det sättet kommer man också åt att förebygga cannabisrökning, till exempel.

– Redan nu har länsstyrelserna lämnat in en skrivelse till socialdepartementet där vi bland annat lyfter fram vikten av att arbeta med tobaksprevention.

Tobaksfri skoltid mål i länet

Uppsala län har sedan flera år målet att skoltiden ska vara tobaksfri, ett mål som hon är mycket glad för. Men att bara ta beslut är inte tillräckligt.

–Att man vill göra en sådan prioritering är ju toppen! Men det som har varit svårt med den prioriteringen är att den togs på politisk nivå, och att det sedan inte har kommit den efterfrågan från politikerna som vi hade hoppats på. Vi hade behövt mer stöd.

De som ska arbeta med tobaksprevention behöver förstå tobaksproblematiken.

–På varje enskild skola måste rektorn ta till sig beslutet och äga och leda arbetet för att få mer egen delaktighet. Alla som ska vara delaktiga behöver också förstå varför tobaken förtjänar att prioriteras. De ser elever som knarkar och undrar varför de inte ska jobba med narkotikapreventionen istället. Men tobaken är ett av våra stora folkhälsoproblem, skolan som arena är viktig för att barn inte ska lära sig att röka utan att göra bra val som är bäst för den egna hälsan. Det är en hälsofrämjande skola.

Den insikten finns inte?

–Man tycker att tobak är en viktig fråga, men för skolan finns så många andra frågor som också är viktiga. Samma som för föräldrarna som har många andra frågor som de vill prata med sitt barn om. Tobaken är lite underskattad, effekterna syns efter lång tid, och då i sjukvården. Den synliga narkotikaanvändande ungdomen får fokus direkt.

Lagstiftning kontra frivillighet

Skolgårdarna ska vara rökfria enligt tobakslagen, medan tobaksfri skoltid är ett frivilligt åtagande.

– En bra tillsyn av lagen resulterar i att man inte röker så mycket på själva skolgården, men länsstyrelsens kartläggning visar att problemet då ofta flyttas – till utanför skolgårdens gräns. Det betyder att man inte klarar sig enbart med lagstiftningen utan man behöver lägga på förebyggande delar för att nå målet att färre ungdomar ska debutera med rökning i skolans värld. Det är mycket arbete kvar innan fler ser detta, säger hon.

–Det är väldigt tydligt att lagstiftningen är basen och det andra har blivit lite väl frivilligt. Vi behöver titta på vad det innebär att ta beslut om tobaksfri skoltid istället för bara rökfria skolgårdar. Men för oss som har jobbat länge med det här är det självklart att tobaksfri skoltid är det vi behöver sikta på.

ANDT-funktionen brister i kommunerna

I Uppsala län och i länets kommuner har goda beslut fattats om tobak. Uppsala län har målet om en tobaksfri skoltid. Många kommuner i länet har också beslutat om rökfri arbetstid. Men även om besluten är fattade är inte lika bra, tycker hon.

–Politiskt har kommunerna ställt sig bakom, men sedan är det efterlevnaden som är problematisk, säger hon.

En annan sak som bekymrar henne är att ANDT-insatserna inte är hållbara över tid.

–Det är en negativ utveckling att de flesta av länets kommuner har tappat sin ANDT-samordnare eller folkhälsostrateg. Det är en stor brist i det systematiska helhetsarbetet att de inte har prioriterat resurser för det. Det blir splittrade punktinsatser och kommunerna har svårt att hålla ihop frågan. Resultatet blir bristande lägesbilder och oklara prioriteringar som inte alltid bygger på aktuell kunskap och ineffektiva insatser.

Annas framgångsfaktorer

För ett lyckat tobakspreventivt arbete är några saker särskilt viktiga. Anna Haid nämner samarbete med andra, som konkretiseras i lokala policys och riktlinjer, en lokal samordnare med styrgrupp, ett systematiskt arbete med risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp -och samhällsnivå, kontinuitet, att anpassa hjälpen efter behovet, delägarskap från dem som berörs, att ha barnens perspektiv levande och nära, uppföljning och utvärdering, och att arbeta tillsammans med sina lokala politiker.

– Man får lägga tid på att hitta samverkanspartners även om man har olika uppdrag. Jag gör sällan insatser helt själv. Det är roligare att jobba med andra, man tänker annorlunda, problematiserar olika. Det blir mycket bättre.

Hon nämner Region Uppsala, Astma- och allergiförbundet, Visir, Yrkesföreningar mot Tobak och Hälsoäventyret, som är en resurs för skolornas hälsopedagogiska uppdrag, och kommunerna som är bas för allt arbete.

–Jag vill ta vara på barnrättsperspektivet i dessa frågor och har fått god hjälp tack vara Hälsoäventyret som dagligen möter länets elever. Det ger mig kraft och inspiration att fortsätta.

Kontinuiteten är en annan framgångsfaktor.

–Jag har ju också jobbat länge i länet och lärt känna många av de fantastiska professionella och ideella som arbetar med de här frågorna, säger hon.

Hur har ni fångat upp politikerna?

–Tillsammans med Region Uppsala har vi fått till en politisk prioritering. Varje år har vi en Tobacco Endgame-lunch, som vi arrangerar tillsammans med Yrkesföreningar mot Tobak och ideella föreningar. De är välbesökta av politiker. Då ger vi korta föreläsningar och för en dialog om tobakens konsekvenser. I år var det kopplat till barns rätt. Genom att Niclas Malmberg, som har skrivit Visirs nya rapport om tobakens miljöpåverkan, finns i länet har vi kunnat koppla tobaken till globala politiska frågor. Sen har vi genom olika universitetet och läkare på Akademiska kopplat tobak till hjärt- och lungfrågor. Barn har också gett sina perspektiv. Vi har slagit hål på myter och berättat vad vi behöver för hjälp. Det är bara en årlig liten insats, men ett exempel som jag tycker har varit framgångsrikt. Det är möjligt tack vare bra samarbetet med ideella föreningar.

Förebild och inte kompis

Attityderna mot rökning har förändrats väldigt mycket sedan hon arbetade som fältsekreterare i Tierps kommun 1997. På den tiden hade man en annan syn på tobaksbruk bland ungdomar.

–Som fritidsledare rökte man ofta tillsammans med ungdomarna, det var ett sätt att komma dem nära och ”bonda”. Där har vi kommit en bra bit, de flesta vuxna som arbetar med ungdomar ser idag att deras roll är att vara förebild. Men när vi pratar om en tobaksfri skoltid är det fortfarande många vuxna som blir förvånade över att tobaksfriheten även gäller dem. Där har vi lite kvar att jobba med, säger hon.

Kunskapen om tobak är ojämnt fördelad i samhället, och därför drabbar den ohälsa som tobaken för med sig vissa grupper mer.

–Det har blivit bättre, fler förstår faror och risker, men vi behöver sätta fokus på ojämlika ANDT- och hälsoarbetet mycket mer. Det finns väldigt stora socioekonomiska skillnader, vi behöver fundera mer kring hur vi kan anpassa budskapet för att nå ut till exempel till vissa nyanlända grupper som kan behöva nås på ett annat sätt och med ett delvis anpassat innehåll, samt även personer med funktionshinder.

–Det är en fråga som jag brinner väldigt mycket för just nu, den att vi behöver jobba mer med hälsans ojämlikhet.

Hur ser det tobakspreventiva arbetet framöver?

–Nationellt lyfter man fram behovet av narkotikaprevention. Jag hoppas att de lyssnar på alla oss som har jobbat med det förebyggande arbetet och att de förstår vikten att arbeta med tobaken också.

–Det finns mycket som vi på alla nivåer har jobbat fram tillsammans. Vi har jobbat hårt med normer, och attityder har ändrats. Jag tror att vi har gjort ett starkt arbete, men vi får inte tappa farten. Vi har kommit långt, men vi behöver komma längre. Och så får vi inte tappa hälsans ojämlikhet kopplat till tobak. Vi behöver bygga ett samhälle där alla ska med – på lika villkor.