Forskare på riksdagsseminarium varnade för nikotinet

Karin Sundin (S) tillhör oppositionen och Dan Hovskär (KD) ett av regeringspartierna, men i tobaks- och nikotinfrågorna har de samma perspektiv. De är tacksamma över att kunna ”kroka arm” och tillsammans lyfta riskerna med snus, e-cigaretter, vitt snus och andra nya nikotinprodukter.

Jag är väldig glad över den svängning som börjar ske i debatten nu, att vi inte bara pratar om tobak utan att vi i allt större utsträckning talar om nikotin. Det behöver vi diskutera mycket mer ur riksdagens och lagstiftarens perspektiv, sade Karin Sundin i inledningen till seminariet i riksdagen 29 maj.

Dan Hovskär höll med. Sedan var det dags för honom att ge ordet till de inbjudna experterna. De var där för att öka förståelsen för allmänna hälsorisker med snus och e-cigaretter, de specifika hälsoriskerna vid graviditet, problemet med harm reduction samt nikotinets farlighet och att nikotin uppfyller kriterierna för att klassas som narkotika.

Först ut var Magnus Lundbäck, hjärtläkare och docent vid Karolinska institutet. Han sammanfattade de hälsorisker som är kända vad gäller nikotinprodukter. Han har intervjuats i  Tobaksfakta tidigare om detta (länkar i slutet av texten).

Lundbäck berättade för publiken i riksdagen att forskning kan slå fast att e-cigarettanvändning kan ge stelare blodkärl, ökad blodproppsbildning, ökning av inflammation och kärlskador samt trängre luftvägar.

– Det är nikotinet i e-cigaretterna som driver effekterna.

Det saknas fortfarande resultat från riktigt stora epidemiologiska studier av de långsiktiga effekterna på människor. I djurstudier har e-cigarettångan visat sig ge obotliga skador på lungor.

– Vi tror, utifrån våra akuta studier, att vejpning kommer kunna leda till obotlig lungsjukdom, hjärt- och kärlsjukdom och möjligen också cancer.

Det vill säga vejpning tycks likna cigarettrökning i farlighet. Magnus Lundbäck berättade också om de allmänna hälsoriskerna med snus (som Tobaksfakta skrivit om tidigare. Snusning leder till: stelare blodkärl som ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, sämre effekt av visa hjärtmediciner som ges vid hjärtinfarkt, högre risk att dö vid strokesjukdom och hjärtinfarktssjukdom och ökad risk för typ 2 diabetes.

Låg kunskap om gravida och nikotin
Traditionellt har snusning varit något för män, men sedan det vita snusets intåg snusar även många kvinnor i barnafödande ålder. Nästa talare på seminariet, barnneurolog Anna Gunnerbeck, disputerade med en avhandling om nikotinexponering under graviditeten och effekter på det nyfödda barnets hälsa. Hon har senare även forskat om snus och plötslig spädbarnsdöd. Hennes forskning har uppmärksammats i Tobaksfakta

Att det är farligt att röka under graviditet vet alla, men när det gäller snusning är riskerna inte lika kända, inte ens bland läkarkåren, berättar Gunnerbeck.

– Kollegor till mig kan uttala sig till gravida kvinnor och säga, snusa är inte så allvarligt, det är rökning som är farligt. Det visar att vi har ett jättearbete vad gäller att informera om riskerna.

Anna Gunnerbeck menar att starka fokuset på rökningens många toxiska substanser, inneburit att man glömt riskerna med nikotinet.

Hennes forskning visar att nikotinet spelar en mycket stor roll. Utifrån register vid inskrivning på mödrahälsovården har hon kunnat jämföra risker för rökare, snusare och de som inte använder tobak och nikotin.  Man kan då se att snusning på många sätt är jämförbart med riskerna för de som röker måttligt, mindre än tio cigaretter om dagen. Riskerna vid snusning är: missfall, friska foster som dör i magen (60 procents ökad risk), barnet föds för tidigt (60 procents ökad risk), tillväxthämning (30 % ökad risk), läpp-käk gomspalt (50 % ökad risk) barnet dör under första levnadsåret (70 procents ökad risk), plötslig spädbarnsdöd, SIDS (300 % ökad risk).

– Det är samtidigt viktigt att konstatera att de kvinnor som hade slutat snusa och röka, runt vecka tio, de hade inte dessa ökade risker.

Anna Gunnerbeck fick en publikfråga om hon tycker att det ska vara straffbart att snusa och röka när man är gravid, att man skulle kunna se det som misshandel av barnet. Hennes respons var att man istället måste stödja personer som är i ett beroende som kan vara mycket svårt att bryta. Det kan vara ännu svårare än under en graviditet, även om önskan och viljan är stark.

– När man är gravid snarare ökar dosen av nikotin än minskar, för att man får en annan metabolism, man får inte samma kick av nikotinet.

Anna Gunnerbeck menar att det viktigaste är att det blir allmänt känt att snusning innebär risker för fostret, på samma sätt som det är känt att rökning är farligt vid graviditet. Då är det större chans att unga kvinnor som är i fertil ålder inte snusar över huvud taget.

Harm reduction fungerar inte

Snusanvändning under graviditet är inte ett riskfritt alternativ till rökning, står det på en av Anna Gunnerbecks bilder, illustrerat av en baby som ser ut att ha lagt sig att sova i en dosa med påsar av vitt snus. Men att se snuset som ett gott alternativ till rökning är vanligt i den politiska debatten. Man talar om harm reduction – skademinimering. Men harm reduction är inte tillämpbart på tobaksområdet, enligt Linnea Hedman, beteendevetare och docent i folkhälsovetenskap och enhetschef för Olinstudierna, epidemiologisk forskningsverksamhet om obstruktiva lungsjukdomar.

I sin argumentation på riksdagsseminariet lutade hon sig bland annat emot det gemensamma uttalandet från Europas ledande organisation inom lungmedicin European Respiratory Society, ERS. Linnea Hedman har suttit i ERS tobakskontrollkommitté som tog fram underlag för uttalandet i ERS. ERS tar kraftfullt avstånd från ”harm reduction”. ERS sammanställning mynnade i sju punkter som finns med i Tobaksfaktas  och Yrkesföreningar Mot Tobaks ställningstagande mot harm reduction.

Argumenten handlar bland annat om att: det är många rökare slutar på egen hand, det finns inte evidens för att vitt snus och e-cigg är effektiva för rökavvänjning, det är vanligt att rökare som börja snusa eller vejpa inte slutar röka utan man använder ytterligare en nikotinprodukt.

Linnea Hedman och ERS avvisar kraftigt harm reduction som förklaring till att Sverige har så få rökare. Det är inte snusets förtjänst, poängterar hon.

– Den minskning vad ser vad gäller rökning är tack vare samhällets tobaksförebyggande åtgärder. Att vi har haft en alltmer strikt lagstiftning. Det är inte tack vare snuset som vi ser minskning i rökandet.

Linnea Hedman säger att för någon enstaka individ kan det förekomma att man byter från rökning till snus eller vejpning, med det betyder inte att harm reduction skulle gagna folkhälsan.

– Det här är inte det vanliga scenariot. De allra flesta slutar på egen hand, utan någonting, och dessutom finns det evidensbaserade metoder för rökavvänjning som vi vet faktiskt fungerar.

De hälsorisker som finns med e-cigaretter och vitt snus, talar också emot harm reduction.

– Det vi bör sträva efter är total tobaks- och nikotinfrihet, särskilt för våra barn och unga, sade Linnea Hedman.

David Chalom, överläkare i ortopedisk kirurgi och aktiv i Läkare mot Tobak är en stark motståndare till harm reduction. Han vill absolut inte att det vita snuset ska sprida i EU och världen som ett alternativ till rökning. Tvärtom önskar han striktare regler för nikotinet, att det ska kontrolleras enligt FN:s konventioner om droger och så kallade psykotropa substanser.

Nikotin uppfyller kriterierna för det, sade David Chalom i sitt anförande.

– Eftersom nikotin är starkt beroendeframkallande, kraftigt benäget att missbrukas, har litet terapeutiskt värd och utgör ett särskilt hot mot folkhälsan, uppfyller de båda konventionernas kriterier för att kontrolleras i enlighet med FN:s striktaste schema.

Detta skulle i förlängningen kunna leda till att substansen setts under internationell kontroll.
Ett steg mot detta skulle kunna vara att Sveriges regering vänder sig till FN:s och argumenterar för att nikotin utgör ett särskilt hot mot folkhälsan och behöver granskas, förklarade David Chalom, siste talare på riksdagsseminariet.

Margareta Haglund Award

Efter seminariet gavs plats för utdelning av Margaretha Haglund award. Priset går i år till Suzanne Gabriels som spelat en viktig roll i Belgiens beslut förbjuda vitt snus. Suzanne arbetar som expert på Tobacco controll på Belgian foundation against cancer.

Fotnot: Mer information om Suzanne Gabriels, priset och Margaretha Haglund finns på här.  Tobaksfakta har också skrivit om Suzanne Gabriels arbete och motståndet från tobaksindustrin.

Länkar:

Behandling vid hjärtinfarkt fungerar sämre för snusare

E-cigaretter påverkar blodkärlen på samma sätt som cigaretter

Forskare: Sverige behöver mer korrekt information om hälsoeffekter av nikotin

Snusande ökar risken för plötsligt spädbarnsdöd