Hem / ”Fimpen som slängs på gatan hamnar i fisken vi äter”
Foto: Shutterstock
Forskningsingenjör Kjell Andersson har ett unikt miljöengagemang. Han har dykt i 50 år och mestadels ”på skit”. Nu engagerar han sig för att få bort fimpar och portionssnus från hav och sjöar. Att slänga en fimp på gatan är jämförbart med att kasta ner den i mataffärens fiskdisk, förklarar han.
– Ring senare – jag är på väg ut nu, säger Kjell Andersson, när Tobaksfakta hör av sig.
På väg ut, betyder att han ska göra det som han gjort så många gånger under sitt liv – dyka. Kjell Andersson började med dykningar 1970 och har sedan dess fått ihop över 5 000 dyktimmar.
Få personer i Sverige har samma erfarenhet som han. Men det är inte det som gör honom unik. Det är att han ”dyker på skit”, som han själv uttrycker det.
– Om du är dykare va, så vill du dyka på vrak och växter och sådant som är fint. När du kommer vid ett utsläpp en gång, så dyker du inte där nästa gång. Det är inte någonting att se.
Det som andra dykare bara gör en gång har blivit hans livsuppgift, att visa på det som ingen vill se. Kjell Andersson har arbetat vid Lunds universitet som forskningsingenjör och blivit kontrakterad som oberoende miljökontrollant runt om i landet under 30 års tid. Nu är han pensionär men arbetar oförtrutet vidare. Han är vice ordförande i Swedish Coast and Sea Center – en ideell organisation som arbetar för att få alla att förstå att allt som görs i kust– och havsområden, direkt påverkar det vi själv kommer att uppleva och det arv vi lämnar efter oss till kommande generationer.
– Observera, dokumentera och visa. Det har alltid varit min målsättning.
Det har gett fantastiska resultat, som i Öresund. 1988 gjordes en film om hur de tunga utsläppen hotade Öresund. Filmen uppmärksammade i en artikelserie i Helsingborgs dagblad, som ledde till protesttåg och till slut till politisk handling.
– I dag är Öresund renare än både Östersjön och Kattegatt. Det går inte att jämföra.
I Öresund var det industriutsläpp som hotade havsmiljön. Men också det som till synes verkar harmlöst kan utgöra ett stort hot mot miljön. En liten portionssnus eller fimp, kastas på marken. Det börjar regna och fimpen och portionssnuset hamnar i en dagvattenbrunn och vidare till regnvattenrör som rinner rakt ut i vattnet, orenat.
– Regnvattenrören mynnar ut på grunt vatten, som är lekområden för småfisken. Fimpen innehåller bland annat plast och kadmium samt det som rökarna inte vill ha i sina lungor. Detta får fiskarna i sig. Småfisken äts upp av större fiskar, och alla som äter fisk kan också få i sig av avfallet.
– Vi ser aldrig att människor fimpar sina cigaretter inne i matvarubutiken bland maten. Så varför ska vi acceptera det utanför, när vi vet att det till slut hamnar på vårt matbord, frågar sig Kjell Andersson.
Ett alternativt scenario är att fisken inte hamnar på tallriken, eftersom den har dött i förväg. Kjell Andersson refererar till forskningsresultat från San Diego University.
– I lakvatten från en fimp dör 50 procent av fisken per liter vatten, visar deras forskning.
Kjell Andersson säger att det som dykare framför allt tar om hand i havet är stora saker som slängs.
– Det är lättare att hämta upp en kasserad elskotercykel, än att sanera från fimpar och snus.
Men det småskräp som kommer från tobaksprodukterna blir sammantaget gigantiska mängder.
Enligt Håll Sverige Rents skräprapport 2020 slängs omkring en miljard fimpar på svenska gator och torg varje år. Det motsvarar ungefär 108 ton plast. Av den skräpmätning som utförts av Naturvårdsverket framgår att cirka 62 procent av allt skräp är fimpar. Hur stor del av det som hamnar i vattnet och hur mycket som vi till slut själva äter, är omöjligt att säga.
– Det finns inga som har kontroll över de här utsläppen. Det finns inga dykande miljökontrollanter, säger Kjell Andersson.
Det är redan idag förbjudet att slänga skräp, men enstaka småsaker som till exempel fimpar, prillor och godispapper räknas som ringa förseelse och är undantagna från straffansvar. I propositionen Producentansvar och straffansvar för nedskräpning föreslår regeringen att undantaget tas bort. Riksdagen ska ta ställning i frågan i september. Kjell Andersson är helt på regeringens linje.
– Jag tror på att man måste ta itu med det för det blir bara värre och värre. Folk är väldigt duktiga på att skräpa ner. På busshållplatser och på stränder, blir det mer och mer att man bara kastar på marken. Man vet att man inte kan ställa bilen hur som helst, för då blir det böter, men fimpar och portionssnus kan kastas hur som helst.
Läs också om förslag att införa nedskräpningsavgift för cigaretter och snus
Efter regn kommer fimparna och portionssnus ut i havet
Vättern under ytan
2023-05-22
Cigarettfilter är skadliga för miljön och det går inte att hindra att de hamnar i naturen. Det visar forskning från...
2023-05-08
Produkterna från fyra industrier – tobak, fossila bränslen, ultraförädlade livsmedel och alkohol – är ansvariga för minst en tredjedel av...
2023-04-13
I Tyskland har frågan om resursslöseri genom att använda engångsprodukter redan länge varit en del av den offentliga debatten. Samtidigt...
2023-01-30
Den brittiska livsmedelskedjan Waitrose har slutat sälja e-cigaretter för engångsbruk på grund av deras negativa påverkan på miljön och ungdomars...
2023-01-16
Fem e-cigaretter för engångsbruk slängs varje sekund av unga människor i USA trots att enheterna innehåller återanvändbara litiumjonbatterier. Under ett...
2023-01-12
”Cigarettfilter är giftiga engångsprodukter av plast som bara ger vinster till redan rika och tvivelaktiga företag. De måste tas bort.”...
2023-01-09
Unfair Tobaccos interaktiva världskarta, med exempel på tobaksindustrins strategier för att bibehålla sin position och locka nya kunder, har fått...
2023-01-06
Den 17 december, när skidanläggningarna i Les Gets i de franska Alperna öppnade för säsongen, blev orten den första rökfria...
2022-11-23
När tobaksföretag ser en möjlighet att distrahera världen från den skada de orsakar tar de den. Det senaste exemplet på...