Debatt: Otillräckliga åtgärder för att minska rökningen

Vårt öppna brev riktar sig till socialminister Lena Hallengren (S), Socialstyrelsens Olivia Wigzell och Folkhälsomyndighetens Johan Carlson. Det är nu hög tid att stödja rökare, och det viktigaste rådet är: sluta röka.

Nästan var tionde medborgare över 45 år är dagligrökare. Majoriteten har rökt i flera decennier och därvid dragit på sig en eller flera av de 50-tal sjukdomstillstånd som förknippas med cigarettrökning.

Varje år insjuknar i vårt land 100 000 individer i rökrelaterad sjukdom som kräver sjukhusvård. Varje år dör minst 12 000 av sin rökning – 1 000 per månad. Redan utan virusutbrott. De vanligaste orsakerna är cancer, hjärtkärlsjukdomar och kroniska lungsjukdomar – diagnoser som vi kopplar till den nu dagligt repeterade informationen om riskgrupper när det gäller att insjukna och dö i covid-19 infektion.

Rådet att sluta röka

Alltfler rapporter pekar på en ökad risk hos rökare jämfört med icke-rökare för smitta, sjukdom och dödlig utgång i covid-19. Även om kunskap ännu saknas om hur långt ett rökstopp bör vara för att få avsedd förebyggande effekt hos den enskilde rökaren så bedöms allmänt ett kvalificerat och lättillgängligt avvänjningsstöd vara en viktig del i den arsenal av åtgärder som rekommenderas i samband med virus-inducerade epidemier med luftvägssjukdom.

Handtvätt, armveckshosta, hemifrån-arbete och andra former av social distansering är alla väl underbyggda och accepterade råd. Ett annat är att skydda de äldsta generationerna, speciellt de med underliggande sjukdom.

Vad vi saknar i de dagliga påminnelserna från myndigheterna är det som bokstavligen är livsviktigt för landets dagligrökare: rådet att sluta röka. Det rådet har de fått förr – men behöver det igen. Tillsammans med övriga råd.

Ökad insikt

Effekterna av en intensifierad information och rökavvänjningsstöd i dagens pandemiska situation torde bli flera:

• Minskad risk för rökares insjuknande, sjukdom och död i virussjukdom
• Minskad belastning på sjukvårds- och samhällsresurser
• Rökstoppets stora och kända positiva hälsoeffekter i hela kroppen
• Ökad medvetenhet hos rökare, vårdpersonal, politiker och övriga samhället om rökningens destruktiva betydelse i allmänhet och vid luftvägsepidemier i synnerhet
• En därmed ökande insikt om vikten av omedelbara hälsopolitiska krafttag

Omedelbara åtgärder

Vi vet ännu inte hur starkt virusspridningen kommer att drabba svenska rökare. Men vi uppmuntrar regering och myndigheter att ta vara på den anledning och möjlighet som pandemin ger att intensifiera och bredda det tobaksförebyggande arbetet.

Så vad är våra förslag avseende omedelbara åtgärder?

• En omfattande informationskampanj som sammanfattar fakta bakom rådet att sluta röka – och hänvisar till lokala stödinsatser
• En ekonomisk subventionering av rådgivning och – vid behov – stödjande läkemedel
• Uppmuntran av sjukvårdshuvudmännens prioritering av sluta röka-stöd
• Mobilisering av frivilligorganisationers möjligheter till stödjande aktiviteter gentemot rökares abstinensbesvär. Vi inser att hälso- och sjukvården är maximalt ansträngd i dag och vi vill därför bidra genom våra kontaktnät. Vi kan tobak.
• Påminnelse om vikten av att patienters uppgift om sin rökning finns med i sjukvårdens journaler och kvalitetsregister, inte minst i intensivvårdsregistret. Pålitliga data är viktiga för en rättvisande uppföljning av effekterna av gjorda insatser i vårt land.

Och i det längre perspektivet: Om samhället genom en kraftfull omsorgsåtgärd nu kan minska antalet rökare genom att de faktiskt slutar röka – bör det kunna inspirera regering, riksdag och myndigheter till ökad intensitet i det tobaksförebyggande arbetet.

En trovärdig handlingsplan

Det gäller för det första att fullfölja implementering av tobakskonventionens alla åtgärder – bland annat skattehöjningar, reklamfria tobakspaket och exponeringsförbud på säljställen.

Det gäller för det andra en systematisk reglering av alla nuvarande och kommande tobaksprodukter – nödvändig när nu tobaksindustrins produktutveckling går från den brända tobaken till en uppsjö av olika nikotinprodukter utvunna ur tobaksplantan. De är ofta smaksatta med olika ämnen för att framför allt få in nya generationer i ett livslångt nikotinberoende. Ekonomiska intressen som skapar och underhåller ett beroende – det må vara av tobak, alkohol, socker eller nätspel om pengar – är ett betydande samhällsproblem.

För det tredje finns en målsättning i regeringens ANDT-strategi 2016 om att rökningen år 2025 ska ha minskat till mindre än fem procent i alla befolkningsgrupper. Samma ambitionsnivå har deklarerats av samtliga regioner – där de stora kostnaderna för rökningens hälsoeffekter ligger. För att nå det målet behöver regeringen konfirmera målsättningen och visa på en trovärdig handlingsplan.

Ett ypperligt tillfälle

En majoritet av rökare brukar uppge att de vill sluta, de känner att hälsan påverkas. Samhällets hittills införda åtgärder för att minska rökningen har inte varit tillräckligt kraftfulla. Nikotinberoendet är starkt och ofta svårt att komma ur. Därför är det viktigt att utnyttja alla slags motiverande händelser.

Den nu inträffade situationen är ett ypperligt tillfälle för samhället att visa omsorg om en utsatt grupp med ökad risk att drabbas av smitta och död i covid-19. Eller i nästa utbrott.

Artikeln är publicerad i Altinget