Tobak är ett bra exempel på en konkret fråga att titta på när man arbetar med barnkonventionen, tycker Margareta Pantzar. Det finns ingångar från flera av tobakskonventionens artiklar, till exempel artikel 5.3 som ska skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins påverkan; artikel 8, skydd mot passiv rökning; artikel 12, rätt till utbildning och information; artikel 13, stopp för marknadsföring av tobaksprodukter; artikel 14, hjälp att sluta och artikel 16, ingen försäljning av tobak till barn.

–De båda konventionerna kan ge draghjälp åt varandra. Barn ska skyddas och har rätt till hälsa och utveckling – de ska till exempel inte utsättas för passiv rök. Då blir det plötsligt självklart med tobaksfri skoltid, nånting annat är ju nästan absurt, säger Margareta Pantzar.

–Marknadsföring är en viktig del att förstå och sociala medier är en stor faktor som behöver tittas på och regleras bättre, säger hon och hänvisar till A Non Smoking Generations senaste undersökning.

I den uppgav vart fjärde barn att de ofta ser tobaksreklam.

”Tobaksindustrin lanserar nya ”tobaksfria” nikotinprodukter som marknadsförs öppet till barn och unga genom samarbeten med influencers i poddar och sociala medier. Snygga förpackningar och godisliknande smaker som hallonlakrits och HubbaBubba lockar barn att testa och det går snabbt att bli nikotinberoende. Att produkterna marknadsförs som tobaksfria är vilseledande på flera sätt” skriver organisationen i rapporten.

Av rapporten framgår också att kunskapen om tobak och nikotin och de skador som de kan orsaka, bland annat inlärningssvårigheter, en ökad risk för psykisk ohälsa och på miljön, är låg.

–Enligt barnkonventionen har barn rätt till utbildning – de och allmänheten i övrigt har rätt att förstå tobaksfrågan, inte bara om hälsa utan även om miljö, hur tobak odlas, hur den tillverkas, hur tobaksbolagen försöker få mig som kund, säger Margareta Pantzar.

Det finns mycket arbete som pågår i kommuner och regioner och hon hoppas att barnkonventionen som lag leder till förbättrad tillsyn och fler tobaksfria miljöer och hon vet att det pågår arbete runt om i landet.

–Det är svårt att ha en bild över hur det ser ut, och vi behöver anstränga oss för att lyfta tobaksfrågan i barnkonventionssammanhang, säger hon.

Hon har bland annat varit med och uppdaterat det material om barnkonventionen och tobakskonventionen som projektet Barns Rätt i Tobaksfrågan tog fram för några år sedan. Materialet finns att ladda ner från Tobaksfaktas hemsida. Där finns också material, en affisch och en folder som tagits fram till Tobaksfria veckan.

–Materialet kan användas i alla tänkbara sammanhang av alla som arbetar med de här frågorna. Jag hoppas att vi nu kan nå ut till nya målgrupper, vi behöver anstränga oss för att nå ut i förskolan och skolan och till dem som arbetar med barn och unga.

Vad finns det för hinder mot att nå ut?

–Folk tänker kanske att tobaksfrågan är löst, rökningen har gått ner, så varför ska vi hålla på med den? Det är många, inte minst beslutsfattare och politiker, som umgås i sina egna tobaksfria kretsar som inte ser att problemet kvarstår för samhället och särskilt i vissa grupper. Man har så mycket annat akut att tänka på också och skjuter undan problem som har långsiktiga konsekvenser som inte syns omedelbart. Skillnaderna mellan olika grupper har också ökat, det finns grupper fortfarande som inte har nåtts av kunskap, budskap och åtgärder.

Margareta Pantzar själv har arbetat med tobaksprevention i över 30 år och det har under den tiden skett stora förändringar. Kunskapen har ökat.

–Då hände det att vuxna rökte tillsammans med ungdomar, de trodde att de kunde få bättre kontakt på det sättet. Den inställningen finns inte alls idag.

Det har varit en positiv utveckling, men de nya nikotinprodukterna orsakar nya problem.

–Det finns mycket att göra med dessa produkter även lagstiftningsmässigt. De är också svårare pedagogiskt att jobba med. Man behöver ha en hel del kunskap för att förstå hur de olika frågorna vävs ihop. Många förstår inte att tobaksindustrin kan marknadsföra all tobak med hjälp av de nya produkterna och att det bidrar till att tobaksbruk blir accepterat. Vi har en motståndare som är kreativ och vill fortsätta att tjäna pengar genom ständigt nya kunder.

Bland de nya grupper hon hoppas får upp ögonen för tobaksfrågan är de som arbetar med mänskliga rättigheter och barnrättsfrågor.

–Jag hoppas att vi kan fånga in den gruppen. Det vore ytterligare ett steg mot att ta barnkonventionen på riktigt allvar. Man kan kanske se att det är tacksamt att få en till fråga med många konkreta åtgärder och lösningar att tillämpa den på, säger Margareta Pantzar.

 

Fakta om barnkonventionen och tobakskonventionen

Barnkonventionen

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag.

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 20 november 1989 och innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna.

Det är FN-organet Unicefs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs.

Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Staterna som har ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Det är dock inte möjligt att stämma en stat för handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar är de enda sanktioner som finns att tillgå när ett land inte lever upp till det som står i barnkonventionen.

Barnkonventionen har en utarbetad internationell klagomekanism sedan 2011 och den trädde i kraft 2014. Sverige har däremot inte ratificerat den.

När en stat har tillträtt konventionen ska dess regering först rapportera om genomförandet efter två år och sedan vart femte år.

Källor: Barnombudsmannen och Unicef

En kortversion av barnkonventionens 45 artiklar finns här.

 

Tobakskonventionen

Antogs enhälligt av 192 av Världshälsoorganisationen WHO:s medlemsländer 2003, och började gälla 2005, då även Sverige ratificerade den.

Tobakskonventionen och dess riktlinjer tar upp olika konkreta åtgärder som enligt forskning och vetenskap minskar tobaksbruk. Hälsovarningar på förpackningar, lagar om rökfria miljöer, höga skatter på tobaksprodukter, förbud mot marknadsföring samt hjälp med tobaksavvänjning är några av de verktyg mot tobaksbruk som finns i tobakskonventionen.

Tobakskonventionens artikel 5.3 är en särskild artikel för att hindra tobaksindustrin att ha inflytande över beslut som påverkar folkhälsa eftersom det finns en grundläggande konflikt mellan tobaksindustrins och folkhälsans intressen. Om myndighetsföreträdare och beslutsfattare träffar representanter för tobaksindustrin ska det redovisas offentligt.

Om tobakskonventionen

Hela tobakskonventionen, på engelska:

 

 

 

Läs vidare