Passiv rökning är fortfarande en betydelsefull arbetsmiljöfaktor för arbetsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar, konstaterar Arbetsmiljöverket i en ny rapport. Arbetsmiljöforskarna bakom rapporten framhåller att den passiva rökningen i arbetslivet sannolikt kommer att ligga kvar på dagens nivå om inga ytterligare åtgärder görs.

”Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom” heter den nyligen publicerade kunskapsöversikten, skriven av Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och Christina Reuterwall, docent, adjungerad lektor vid FoU-enheten, Jämtlands läns landsting och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

De konstaterar att hjärtinfarkt och stroke inte bara är livshotande sjukdomar utan också ger allvarliga konsekvenser för den drabbade som överlever. Dessutom kostar dessa sjukdomar samhället stora pengar i utebliven produktion samt i form av sjukersättning och vårdkostnader.

Därför är det viktigt med förebyggande insatser i alla delar av samhället som är av betydelse för dessa sjukdomar och dit hör utan tvekan arbetslivet. Men det behövs mer kunskap om vilka branscher och yrkesgrupper som är mest utsatta och på vilket sätt.

Arbetsrelaterade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som lyfts fram i rapporten är motoravgaser, tobaksrök, stress och skiftarbete. Dessutom ökar risken av ohälsosam livsstil privat, som till exempel tobaksanvändning, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet.

I ett 30-årsperspektiv har, konstaterar författarna, den passiva rökningen i samhället minskat kraftigt, men sedan 2005 har minskningen avstannat. År 2009 uppgav fem procent av de anställda i vårt land att de regelbundet utsätts för andras tobaksrök i arbetet och det var till och med en något högre andel än 2005 (källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut). Män och ungdomar utsätts mer än andra grupper.

I hotell- och restaurangbranschen har den passiva rökningen minskat kraftigt sedan rökförbudet i serveringsmiljöer infördes 2005. År 2009 utsattes 6 procent i denna bransch för passiv rökning.

Mest exponerade för andras tobaksrök är enligt de senaste siffrorna anställda i transportsektorn och i byggbranschen, 10 procent i båda fallen. På andra plats kommer vård och omsorg där 8 procent utsätts för passiv rökning. Den påtvingade tobaksröken kan komma från såväl arbetskamrater som kunder/brukare.

Forskarna påpekar att den minskade rökningen i samhället tidigare bidragit till en minskning av den passiva rökningen i arbetslivet. Nu minskar rökningen långsammare, särskilt i de yngsta åldersgrupperna. ”Vår bedömning är att utan riktade insatser mot dessa områden är det troligt att andelen utsatta för passiv tobaksrökning i olika näringsgrenar och yrken förblir tämligen oförändrad”, skriver forskarna i rapporten.

Länk till rapporten som pdf-fil