Det fanns betydande socioekonomiska skillnader när det gäller beroende av alkohol, narkotika och tobak (ANT) i Sverige 2017 enligt resultaten från studien.

– Lågutbildade män hade högre andel beroende än gruppen högutbildade män, 1,6 gånger högre för snus och 5,3 gånger för cigaretter. Beroende av alkohol och narkotika var 1,8 respektive 2,5 gånger högre. Resultaten kan helt klart tolkas som att ANT-beroende är en klassfråga, sa Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) när han presenterade studien på konferensens första dag den 17 oktober.

Första gången socioekonomiska skillnader kartläggs

Han är en av författarna till rapporten Socioekonomiska skillnader i beroende och utsatthet för andras användning av alkohol, narkotika och tobak som CAN har gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Underlaget till studien är data från befolkningsundersökningen Vanor och Konsekvenser åren 2013 och 2017. Enligt Mats Ramstedt är det första gången som socioekonomiska skillnader i beroende kartläggs i Sverige.

Resultaten från studien visar att när det gäller tobak är det drygt åtta gånger* vanligare att kvinnor i Sverige med låg utbildning är cigarettberoende än högutbildade kvinnor. Drygt 8 respektive knappt 1 procent i respektive grupp är beroende av cigaretter. Bland män är skillnaden som nämndes i artikelns inledning drygt fem gånger, 4,4 procent av männen med lägst utbildning är beroende mot 0,7 procent av de högutbildade.

Utbildning är den socioekonomiska faktor där skillnaden i cigarettberoende är störst, men det finns även stora skillnader utifrån inkomst. Andelen cigarettberoende män i den lägsta inkomstgruppen är 5,4 gånger högre än i gruppen män med de högsta inkomsterna, 3,7 procent är beroende jämfört med 0,8 procent.

För kvinnor är cigarettberoende drygt tre gånger vanligare i gruppen med den lägsta inkomsten jämfört med kvinnor i gruppen med den högsta, 3,7 procent är beroende respektive 1,3 procent.

Mindre skillnader för snusberoende

När det gäller snus är andelen beroende bland män med lägst utbildningsnivå 1,6 gånger högre än bland dem med högst utbildningsnivå. 12,3 procent av männen i gruppen med låg utbildning är snusberoende mot 8,9 i gruppen högutbildade.

Gruppen män med lägst inkomst har dock ett beroende i nivå med gruppen höginkomsttagare, 7,7 respektive 8,5 procent. Snusberoendet är störst i två av grupperna med mellaninkomst, cirka 14 procent.

Kvinnliga snusare har en sluttande kurva. Gruppen med lägst inkomst är i högre grad snusberoende – 4,2 procent – jämfört med de med högst inkomst, där 2,4 procent är beroende.

De socioekonomiska skillnaderna är alltså större för cigarettberoende än snusberoende.

– De socioekonomiska skillnaderna i beroende tycks bli större för substanser som är mindre socialt accepterade i samhället och där hälsoriskerna är stora och välkända. Detta blir tydligt när man jämför de socioekonomiska mönstren för cigarett- och snusberoende. Vi vet inte varför det är så men denna vetskap är viktig för utformningen av förebyggande insatser, säger Mats Ramstedt.

Konsekvenser av närståendes rökning

Det finns få studier som rör negativa konsekvenser av närståendes ANT-bruk, enligt Mats Ramstedt. Resultaten av den nu redovisade kartläggningen visar inget entydigt mönster när det gäller utsatthet för andras dagligrökning.

Fler kvinnor än män rapporterade dock negativa konsekvenser. Runt 13,5 procent av kvinnorna oavsett utbildningsnivå hade upplevt negativa konsekvenser av närståendes dagligrökning enligt studien, jämfört med 5,7 respektive 7,9 procent av männen i gruppen med lägst och högst utbildning.

Detta resultat var förvånande skriver forskarna i rapporten, eftersom cigarettberoendet är vanligare bland lågutbildade, vilket man kan anta leder till större utsatthet i den gruppen.

När det kommer till inkomst visade det sig att problemen med närståendes dagligrökning var vanligast i gruppen med lägst inkomst, 11,3 procent av männen och 16,9 procent av kvinnorna i den gruppen rapporterade negativa konsekvenser mot 4,2 procent av männen och 9,7 procent av kvinnorna i gruppen höginkomsttagare.

Fotnot: *Alla kvoter är standardiserade för ålder till skillnad från andelarna.

Andel (%) i olika utbildnings- och inkomstgrupper som är beroende av alkohol, narkotika och tobak
uppdelat på kön år 2017 i åldersgruppen 25-64 år.

*Statistiskt signifikant, p<0,05. OBS! Kvoterna är justerade för åldersskillnader mellan grupperna.


Fakta undersökningen

Den nya studien som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, undersöker hur förekomsten av beroende av alkohol, narkotika och tobak (ANT) samt utsattheten för närståendes ANT-bruk ser ut uppdelat på socioekonomiska grupper 2017.

Enligt Folkhälsomyndigheten orsakar alkohol, narkotika och tobak stora folkhälsoproblem i Sverige, men flera aspekter på jämlikhet är ännu outforskade.

  • Data kom från befolkningsundersökningen Vanor och Konsekvenser åren 2013 och 2017.
  • Svar från 4 542 personer i åldrarna 25–64 år redovisas i rapporten, vilket innebär en svarsfrekvens på 39 procent av slumpmässigt utvalda personerna ur Statens personadressregister.
  • Beroende av tobak mättes med Cigarette Dependence Scale (CDS-12).
  • Utsatthet mättes genom upplevelsen av negativa konsekvenser till följd av närståendes konsumtion.
  • Socioekonomisk position mättes med utbildningsnivå uppdelad på låg (grundskola), medelhög (gymnasium) och hög (högskola/universitet), samt egen inkomst som delades in i fem lika stora grupper från låg till hög.
  • Förutom eget ANT-bruk och utsatthet för närståendes ANT-bruk analyserades även födelseland och utsatthet för obekantas alkoholkonsumtion.

Läs hela studien här

CAN:s pressmeddelande om studien

Folkhälsomyndighetens faktablad


Foto:Maj-Lis Koivisto

Läs vidare