De flesta som börjar använda tobak gör det i tonåren. För att förhindra ett livslångt nikotinberoende och de hälsoproblem som följer med tobaksbruk är det viktigt att under de åren, när risken för tobaksdebut är som störst, vidta olika åtgärder för att förhindra att ungdomarna blir tobaksanvändare.

En tobakspolicy i skolan är en sådan åtgärd, men hur effektiv den är har inte undersökts i svenska skolor förrän nu. Enligt en ny studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Health Behavior and Policy Review, minskade rökningen bland elever i årskurs 9 efter det att tobakspolicyn infördes. Innan policyn var andelen rökare 13,5 procent och efter två år med en tobakspolicy hade andelen rökare gått ner till 1,6 procent. På kontrollskolorna var andelen rökare initialt 10,9 procent och två år senare 10,2 procent. I gymnasiets årskurs 2 fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan kontroll- och interventionsskolor. Andelen snusare var närmast oförändrad i båda åldersgrupperna och i de olika skolorna.

Inför tobakspolicyn gjorde projektledarna från Stockholms stad en inventering där man bland annat tittade på hur det såg ut i skolan, om det fanns platser där det röktes, hur personalens inställning var till tobak. Personal och elever fick även information om ohälsoeffekter av tobak. Därefter formulerade skolorna en tobakspolicy, utifrån riktlinjer som finns i litteraturen om skoltobakspolicy.

”Hoppingivande resultat”

–Resultatet av skoltobakspolicy i högstadiet är siffermässigt imponerande och hoppingivande, säger Matz Larsson, överläkare på Universitetssjukhuset i Örebro, som är en av de deltagande forskarna.

Det är enligt honom få skolor som har en tobakspolicy. Resultatet från studien talar för att det är en åtgärd som är effektiv.

–Resultatet talar för att man ska börja någorlunda tidigt med tobakspreventiva insatser. Resultatet kan kanske också inspirera skolor till att arbeta tobaksförebyggande. Men en tobakspolicy i sig är inte tillräcklig, det behövs även stöd från samhället runt omkring förstås, att det inte är så lätt att köpa tobak och att samhället och föräldrarna ställer upp och liknande, säger han.

En svaghet i studien är att skolorna själva fick välja om de skulle vara en interventionsskola eller kontrollskola.

–Det kan ju tyda på att de skolor som införde skoltobakspolicy var mer positivt inställda till att arbeta mot tobaksfrihet på skolan. Men studiens styrka är att det var en anonym insamling så det var nog inte så många som inte talade sanning om sitt tobaksbruk. En annan styrka är en relativt hög svarsfrekvens, säger han.

Läs mer i Läkartidningen ”Minskad rökning bland högstadieelever med tobakspolicy” eller i originalartikeln ”Effects of a School Tobacco Policy on Student Smoking and Snus Use”

Fakta om studien

Studien omfattar fyra interventionsskolor och fyra kontrollskolor i Stockholms stad och bygger på den enkät om tobaksbruk, hälsa och olika levnadsvanor som Stockholms stad genomför vartannat år.
2671 elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 ingick och av dem besvarade 75 procent, 1998 elever, enkäten.

Enkäten användes för att utvärdera tobaksbruket före införandet av tobakspolicyn samt efter två år. En skola i årskurs 9 och tre gymnasieskolor var interventionsskolor.

 

 

Läs vidare