”Tobaksindustrin – en lågt hängande frukt”  

Tobaksindustrins miljöproblem är han blivit väl förtrogen med. Ett av hans första uppdrag för Visir var att skriva en forskningssammanställning om tobaksproduktionens miljöpåverkan. Det ämnet han har sedan föreläst om ända sedan rapporten kom ut i början av 2019.

Rapporten finns i en nyligen uppdaterad version som kan laddas ner från Visirs hemsida.

–Det är intressant att kunna titta på tobaksindustrin i ett bredare miljöperspektiv och sätta fokus på det. Det är ett perspektiv som inte alla har klart för sig, säger han.

 Hade du själv koll på detta innan du skrev rapporten? 

–Nej, inte omfattningen. Jag hade förstått grunderna i problemen, med fimpar och så, men att miljöpåverkan var så enorm hade jag inte koll på.

Hur är det med andra miljöengagerade? 

–Nej, det är inte en fråga som har diskuterats så mycket, utan vi har lyft andra typer av frågor som till exempel oljeindustrin.

Nu är det läge att anta det bredare perspektivet på tobaksbruk, tycker han. Politikers dilemma är att försöka få ut så mycket som möjligt av begränsade resurser, och hitta alternativ som är bättre. Men att hantera tobaksindustrins miljöpåverkan är en väldigt enkel fråga, enligt Niclas Malmberg.

–Det gäller ta de lägst hängande frukterna först, att göra det som är enkelt för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Att kapa tobaksindustrin är ju det enklaste av det enkla. Här har vi en industri som det inte kommer något gott utav och som orsakar problem i alla ändar– den behöver inte ersättas av något annat. Därför tycker jag ett väldigt enkelt miljöproblem att angripa, vi ska helt enkelt få slut på den.

Det låter rimligt när han säger det, men tobaksindustrin är en mäktig motståndare, genom sina enorma resurser, sin strategi att förvilla opinionen, och förmåga att förhindra och försena beslut som leder till minskad tobaksanvändning.

–Tobaksindustrin är enormt kraftfull. Det är tragiskt att se att den går så stark ur pandemin. Swedish Match aktie rusar, värdet har fördubblats sen förra sommaren och tobaksanvändningen har inte gått tillbaka lika mycket som annat. Man märker hur listiga de är, ta till exempel Philip Morris som inleder ett samarbete med Håll Sverige Rent utifrån den förment goda ingången att få bort fimparna från gatorna. Naturligtvis är det positivt, men det blir en sorts greenwash där man döljer sin stora miljöpåverkan genom att angripa något som är väldigt konkret. Philip Morris får goodwill för att agera just i fimpfrågan medan man inte låtsas om all den skog man skövlar för att få plats med tobaksodlingar, säger han.

Hur tänker du kring Håll Sverige Rents samarbete med ett tobaksbolag? 

–Jag är kritisk, jag tycker att man gör sig själv en otjänst genom att samarbeta. Håll Sverige Rent kan mycket väl arbeta med fimpfrågan utan att göra det tillsammans med Philip Morris. Jag vet inte hur deras samarbete ser ut, men jag förmodar att Philip Morris är med och bekostar den gemensamma hemsidan. Vi i Visir har en policy att inte ställa upp när tobaksindustrin vill att vi ska medverka. Vi har också fått förfrågningar att komma till deras seminarier i till exempel Almedalen och vara affischnamn, men det är inget vi vill medverka till för det hjälper ju samtidigt tobaksindustrin. Vi tackar kategoriskt nej till allt samarbete.

Tobaksfri uppväxt

Själv har Niclas Malmberg aldrig fallit för frestelsen att prova vare sig cigaretter, snus eller andra tobaksprodukter. Barndomshemmet var tobaksfritt och något grupptryck bland kompisarna fanns inte. Under hans uppväxt i Smedjebacken var tobak helt ute, mycket tack vare ett effektivt budskap från A Non Smoking Generation.

–Jag hade turen att växa upp under 80-talet när A Non Smoking Generation präglade min generations syn på tobak med budskapet ”att kyssa en rökare är som att kyssa ett askfat” – med det perspektivet var det ingen som ville röka… Jag insåg tidigt att det här är bara dåligt och det som är dåligt ska man inte göra, säger han.

Under 80-talet fanns en stark antitobaksvåg i hela samhället. Men visst röktes det överallt på den tiden.

–Samhället har blivit mer rökfritt sen dess, det är en stor framgång, rökningen går ner bland barn och ungdomar. Men det är oroande nu med ungdomar och snuset. På ett sätt går det att förstå, snus är inte lika motbjudande för omgivningen som cigarettröken är. Men det gäller att inse att tobaksproduktion har enorma miljökonsekvenser, oavsett om det är snus eller cigaretter som tobaken används till. Det är väldigt viktigt att lyfta miljöproblematiken, särskilt nu med alla nya tobaksprodukter som lanseras som mindre hälsofarliga, och peka på att de har precis samma påverkan på miljön, säger han.

Drivit tobaksfritt Uppsala

Även om Niclas Malmberg är ganska ny när det gäller att djupdyka i tobaksproblematiken har han ändå arbetat med tobaksfrågor länge. Som kommunalråd i Uppsala i början av 2000-talet var han med och beslutade om tobaksfri arbetstid i kommunala verksamheter, något som han är väldigt stolt över.

– Att vi fick igenom rökfri arbetstid är en av de absolut största framgångarna under min tid som kommunalråd. Vi lyckades visa på många positiva följder av rökfri arbetstid, bland annat minskad sjukfrånvaro, vilket är positivt för kommunens ekonomi och inte bara för rökarens egen hälsa. Dessutom visade en utvärdering att många slutade röka helt när de inte fick göra det på arbetstid. Men det tog många år, kanske fyra, innan det togs beslut i frågan.

Argumenten mot olika tobakspolitiska beslut är ofta desamma, enligt honom.

–Det är samma typ av debatt som återkommer, vilket vi såg nu senast med rökfria utemiljöer. Det blir en moralisk fråga. Men då gäller det att ta fram andra perspektiv, som till exempel passiv rökning, att det inte bara är den egna hälsan som berörs. När vi diskuterade tobaksfri arbetstid lyfte vi att det var viktigt att barn i förskola och skola och äldre inom äldreomsorgen inte skulle utsättas för passiv rökning. Tidigare var det möjligt för anställda inom barnomsorgen att gå iväg och ta en rökpaus och komma tillbaka med rökiga kläder. Det är ju inte bara den direkta röken som är farlig, utan även tredjehandsröken som fastnar i kläderna.

En tråkig nyhet är att man nu i Uppsala verkar vilja frångå den tobaksfria arbetstiden, berättar han.

–Vi var pionjärer i Uppsala då, men man kan aldrig slå sig till ro. I Uppsala backade man tyvärr från den tobaksfria arbetstiden. En framgång kan snabbt raderas om det kommer nya politiker och tjänstemän som inte är lika medvetna.

”Kom ihåg framgångarna”

Vägen till politiska beslut kan vara lång och motig, och inte alla förslag går igenom. Niclas Malmberg berättar om en i hans tycke briljant idé som inte får gehör: I en motion till riksdagen 2016 föreslog han att åldersgränsen för tobaksköp skulle höjas med ett år varje år.

–Jag tycker inte att någon född på 2000-talet ska tillåtas röka, inga nya generationer ska fastna i ett nikotinberoende. De som redan är fast i beroende behöver kunna köpa cigaretter, men om nya generationer inte växer upp och blir rökare  kommer tobaksindustrin så småningom att avvecklas. Men förslaget om successiv åldershöjning möter kompakt motstånd från alla håll, och även direkt hån från vissa.

 Så det förslaget är ingen lågt hängande frukt? 

–Nej, det visade sig att det inte var det.

När motståndet är totalt gäller det att komma ihåg framgångarna, tycker han.

–Generellt försöker jag vara glad åt de framgångar som blir, istället för att deppa över det jag inte lyckas med. Det är viktigt att påminna sig att ens insatser gör nytta i slutändan, även om det inte alltid blir som man vill även fast argumenten finns där. Trots allt minskar rökningen i samhället, vi har fler rökfria miljöer, så även om det går sakta går det åt rätt håll.

”Ängsliga politiker”

Idag är det ideella organisationer som till exempel Tobaksfakta, A Non Smoking Generation och Yrkesföreningar mot Tobak som till mångt och mycket håller tobaksfrågan vid liv.

–Det är viktigt att man från politiskt håll fångar upp det arbetet som de här organisationerna lägger ner och förbättrar tobakslagstiftningen. Här kan jag tycka att man är lite för ängslig och blickar för mycket på opinionen. Man törs inte riktigt ta de steg som man egentligen också vet skulle behöva tas, utan man tar de steg som man tror att opinionen är redo för. Jag tycker tvärtom, som företrädare på politisk nivå behöver man ha en ideologisk ryggrad och genomdriva det man vet är det riktiga oavsett om man gör sig till ovän med en del väljare, säger han.

När det gäller just tobak ses det fortfarande en individuell fråga: Det är upp till den egna individen att fatta beslut om sin egen hälsa.

–Man borde se till resurserna som används i stort istället. Ta till exempel hälsovården, resurserna skulle kunna användas till långt viktigare saker som nu trycks undan på grund av rökningen. Eller renhållningen i våra städer, det krävs enorma resurser att plocka fimpar och de resurserna skulle kunna användas till något mer positivt, säger han.

 Vad kan vi kräva från riksdag och regering? 

–Vi ska kräva att arbetet för ett tobaksfritt Sverige fortsätter. Det gäller att få bort all tobaksanvändning och inte bara cigaretterna. Tyvärr är snusindustrin i Sverige enormt stark lobbymässigt, den ligger på riksdagsledamöter hela tiden med det de tycker är information om hur snus räddar liv, genom varje person som går från att röka till att snusa. Den lobbyingen är enormt svår att möta.

Hur ska man göra då? 

–Det är inte helt enkelt att veta hur man ska hantera snusindustrin. Ska vi fokusera på rökningen och tänka att vi tar snuset sen? Det är ju trots allt rökningen som är tydligast negativt för den egna hälsan. Men eftersom WHO pratar om tobaksfritt så behöver vi i Sverige också göra det. Det är ju direkt pinsamt internationellt att vi i Sverige reducerar tobaksfrågan till bara rökning, säger han.