Snusskatt och nya nikotinprodukter utmaningar på LUFT-konferens

Den 6 september meddelade regeringen och SD kommer att höja skatten på cigaretter och samtidigt sänka priset på brunt snus.Den 7 september samlades cirka 200 personer från hela landet i Linköpings konsert och kongress för två dagars konferens om tobaksprevention. Många var glada att mötas igen, men samtidigt bekymrade över sänkningen av snusskatten. Det framkom från talare på scen och diskuterades i pauserna i programmet.

Huvudfokus på konferensen var dock inte det bruna snuset utan nyare produkter som innehåller nikotin. Rubriken för årets sammankomst var Nikotin som ny inkörsport, ny produkt och nytt beroende. Arrangörer var som vanligt TPLR, ett nationellt nätverk som består av samordnare med ansvar för regionernas tobaksförebyggande arbete. 

Det var ett späckat program, med internationellt, europeiskt, nordiskt och lokalt perspektiv på tobaksprevention och tobaksavvänjning. Där fanns också utrymme för att mötas i pauserna för att utbyta erfarenheter, få inspiration och botanisera bland utställarnas material. Under de två dagarna gavs många exempel på hur utvecklingen går från rökning och över till andra tobaks- och nikotinprodukter.

Öar med nya nikotinprodukter

På länk från Nya Zeeland berättade professor Richard Edvards, en av världens främsta experter på tobaksprevention, om de radikala grepp som landet tagit för att få bort rökning, men hur man samtidigt ser en oroväckande ökning av användningen av e-cigaretter (Tobaksfakta har tidigare skrivit om detta).
 Från en något mer närliggande ö – Island, berättade Guðlaug B. Guðjónsdóttir, verkställande direktör för Huvudstadsregionens Cancerförening, om en liknande utveckling, fast på grund av en annan produkt. Bland unga vuxna (18- 34 år) är rökningen nere på sex procent, men användningen av vitt snus är uppe på 30 procent.

I Sverige syns rörelse i samma riktning, berättade Martina Zetterqvist från CAN, som varje år undersöker vanor hos elever på högstadiet och gymnasiet. Rökningen har minskat kraftig sedan år 2010, medans den senaste undersökningen visar en ökning av användning av e-cigaretter från 4 – 5 procents användare till 20 – 24 procent på ett år. Användningen av vitt snus ökar också.  (Tobaksfakta har tidigare skrivit om CAN:s undersökning)

När det gäller rökning finns en konsensus i hela samhället att detta är något hälsofarligt som man vill få bort. Men för andra tobaks- och nikotinprodukter råder stor oenighet. Det börjar redan vid definitionen. Tobaksförebyggare betraktar exempelvis vitt snus som en tobaksprodukt eftersom den härrör från tobaksplantan, men officiellt i Sverige kallas vitt snus för en tobaksfri produkt.

Inte tobaksfritt i USA

I USA har man också haft denna strid om definition, men där blev tobaksbolagen förlorarna, berättade vetenskapsjournalist Niclas Malmberg från VISIR. Sedan 2009 klassificeras alla produkter som på något sätt har en koppling till tobaksplantan som en tobaksprodukt. Tobaksbolag har processat i domstol för att ändra lagen, men 2016 fastslogs att nikotinprodukterna är tobaksprodukter. För att komma runt lagstiftningen satsade flera bolaget i stället på syntetiskt nikotin, trots att det är dyrare att tillverka. Rundningen av lagstiftning lyckades inte, 2022 blev även syntetiskt nikotin klassat som tobaksprodukt. 
Parallellt med striden om definition pågår en dragkamp om synen på produkternas hälsorisker. Tobaksbolagen vill tona ner farligheten medan de som arbetar med tobaksprevention manar politiker att vara försiktiga med nya produkter som innehåller tobak och nikotin.

Linnea Hedman är docent i folkhälsovetenskap och epidemiologi vid Umeå universitet, och enhetschef för Olinstudierna som är en epidemiologisk forskningsverksamhet om obstruktiva lungsjukdomar. Hon pratade om hälsoriskerna med e-cigaretter och vikten av att kunna agera även innan alla fakta finns på bordet. Ett tankesätt som går att applicera också på andra nya tobaks- och nikotinprodukter.

– Det går inte att vänta till dess att vi vet lika mycket som om traditionella cigaretter, sa Linnea Hedman
.

Hon hänvisade till Bradford Hill. På 50 – 60-talet fastställde kraven på kriterier för att man ska kunna prata om ett kausalt samband, orsakssamband. Men samtidigt sa han att även om enbart en del av kriterierna finns på plats, så måste man reagera. Linnea Hedman exemplifierar med kunskapen vad gäller luftvägseffekter av e-cigaretter. För några år sedan kom en översiktsartikel där man drar slutsatsen att det krävs årtionden av rökning för att man ska utveckla lungsjukdomar, såsom lungcancer och KOL. Det innebär att det kan dröja till 2050 innan man vet om e-cigaretter är lika farligt för luftvägshälsan som cigaretter.

– Bara för att vi inte har hela bilden klar, kan vi inte sitta och vänta, när det kommer en ny produkt som uppfyller några av de här kriterierna för samband mellan exponering och senare då hälsoeffekter.

För e-cigaretter finns en växande mängd evidens som tyder på skadliga hälsoeffekter av e-cigaretter vad gäller blodkärl, luftvägar och i hjärnan. Det gör att man rimligtvis kan anta att det på sikt kommer leda till sjukdom.

– Vi måste fortsätta att påminna beslutsfattarna om att bara för att det är lägre halter, mindre nivåer (än i cigaretter), betyder inte det att vi på något sätt ska erbjuda våra rökande patienter och framför allt inte våra unga, den här nya typen sätt att få i sig tobak och nikotin, sa Linnea Hedman.

Som sista programpunkt medverkade några av politikerna som har på sitt bord att ta beslut om tobakspolitiken.
 Johan Hultberg (M) som sitter i socialutskottet förklarade för de skeptiska konferensdeltagarna varför hans parti vill sänka skatten på brunt snus. Svaret var att skatterna ska avspegla riskerna med de olika produkterna. 
Eftersom snus inte är lika farligt som cigaretter bör skatten på snus sänkas.
Det synsättet fick inte något gehör bland LUFT-konferensens deltagare. 
På frågan om riskerna med nikotin sa Johan Hultberg (M) att det finns god forskning som visar att det finns risker. Det är därför Moderaterna drivit att det ska bli kriminellt att langa nikotinprodukter till minderåriga och vill ha reglering av nikotinnivåer.

Anders W Jonsson (C) vill också ha lagstiftning som kommer åt langning så att man förhindrar att ungdomar använder nikotinprodukter, som e-cigaretter och vitt snus.
 Anders W Jonsson (C ) ser precis som Johan Hultberg rökningen som det allra största hotet. Anders W Jonsson anser samtidigt att nikotindiskussionen har flyttat fram rejält efter att SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Folkhälsomyndigheten kommit med sina rapporter.

– Det besvarade två väldigt viktiga frågor tycker jag. För det första frågan om det är rökare som slutar röka och i stället går över till andra nikotinprodukter. Det finns inte någonting som tyder på det. Och den andra frågan: Är det så att man börjar med de här nikotinprodukterna och sedan kanske går vidare till att röka tobak. Det säger SBU att det finns tydliga saker som talar för det, sa Anders W Jonsson.

Hans sammanfattning stämde väl med rubriken för årets konferens: Nikotin som ny inkörsport, ny produkt och nytt beroende.
Efter politiksamtalet avslutades hela konferensen och deltagarna skiljdes åt för att återvända till sin tobakspreventiva vardag, men med ny inspiration.

– Vi har fått väldigt mycket positiv feedback på konferensen. Deltagarna tackar för ett gediget program med bra kunskapspåfyllning. De känner att det är värdefullt att arbeta vidare och att vi i Sverige har ett gemensamt ansvar gentemot omvärlden att berätta hur situationen är i Sverige när det gäller olika tobaks- och nikotinprodukter, säger Lena Sjöberg, ordförande i styrelsen för TPLR.

Läs också om årets LUFT-pris som gick till tre forskare.