Richard Edwards från Otago universitetet, Wellington Nya Zeeland är en av ledarna för Inspire, en forskargrupp med målet att uppnå ett tobaksfritt Aotearoa till år 2025. Han har över 20 års erfarenhet av att undersöka vad som underlättar när det gäller att helt få bort eller i alla fall mycket kraftigt minska rökningen.

Vid ett besök hos Svenska Läkaresällskapet i Stockholm under hösten utbytte han erfarenheter med företrädare för Tobacco Endgame arbetet i Sverige, från Läkare mot Tobak, Sjuksköterskor mot Tobak, Tandvård mot Tobak, Psykologer, socionomer och folkhälsovetare mot tobak, samt ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Richard Edwards förklarar att Nya Zeeland har varit som ett problembarn jämfört med de andra länderna som jobbar med Tobacco Endgame. Landet har inte gjort så stora framsteg.

– Men nu finns radikala politiska förslag i Nya Zeeland. Om de går igenom kommer vi att bli bäst i klassen, säger han och ler.

Ett av förslagen handlar om att i framtiden bara tillåta cigaretter med en mycket liten mängd nikotin.

– En vanlig nivå av nikotin är 10–15 mg och det ska minskas till 0,4 mg. Det är en så liten mängd att det inte hjälper att röka fler cigaretter för att tillfredsställa sitt nikotinsug.

Det har gjorts flera studier på effekten hos rökare och Richard Edwards berättar att de alla ger samma resultat. De som får dessa cigaretter röker mindre, de tycker mindre om cigaretter och de är mer benägna att sluta röka.

I en studie i Nya Zeeland deltog 188 rökare som alla led av psykisk ohälsa och som inte planerade att sluta röka. En slumpvis vald andel fick cigaretter med liten mängd nikotin och de andra fick vanliga cigaretter. Bland de som fick nästan nikotinfria cigaretter var det 18 procent som slutade jämfört med 4 procent av de som rökte vanliga cigaretter.

Inte mer ångest när nikotinet minskade

Ett vanligt argument för att inte erbjuda rökavvänjning till personer med psykisk sjukdom har visat sig vara oro för en försämring av deras symtom och över att inskränka på patientens autonomi vid akut fas av sjukdomen.

– Betryggande nog visar vår studie att det inte var någon skillnad i ångestnivåer mellan grupperna.

En svaghet i studien är att det inte gick att kontrollera om deltagarna samtidigt köpte cigaretter själva under de 12 veckor som undersökningen pågick.

– Det vi vet är att det var en stor grupp som slutade, och det var ändå människor som inte hade satt upp det som mål.

Förslaget om nästan nikotinfria cigaretter behandlas för närvarande av en hälsokommitté. Om det så småningom röstas igenom i parlamentet och genomförs menar Richard Edwards att det kommer att ge värdefull kunskap om tobaksprevention. Dels om fler slutar röka – vilket studier tyder på, och dels om färre börjar röka.

Ska inte säljas som vanlig vara

Utöver förslaget om att ta bort nikotinet ska politikerna ta ställning till om det går att radikalt minska antalet ställen där cigaretter säljs, från nuvarande 6000 till bara några hundratal.

–  Då skulle tobaksprodukter fortfarande vara tillgängliga men inte i varje gathörn.

Argumenten för detta är flera:

  • Det kan vara den sista pusselbiten för att bli motiverad att sluta röka.
  • Det minskar risken för impulsköp och återfall för den som slutat röka.
  • Det visar att cigaretter inte är en vanlig produkt.
  • Det minskar ojämlikheten med tanke på att cigaretter för närvarande säljs på många fler ställen i fattiga områden.

Född 2010 får aldrig röka

Den tredje åtgärden som politikerna ska ta ställning till är att fasa ut rökningen.

– Planen är att kontinuerligt höja åldersgränsen för att köpa cigaretter, så att den som är född efter år 2009 – aldrigkommer köpa cigaretter legalt. Om någon säljer till dem i alla fall så begår säljaren en olaglig handling.

Richard Edwards menar att en ung människa som börjar röka inte kan anses göra ett informerat val.

– Tobaksindustrin säger ju att den som börja röka gör ett informerat val. Men en ung person tror att man kan hålla på ett år och sedan sluta, och förstår inte att det kan leda till ett beroende. Vi vet också att det är vanligt att börja röka på grund av grupptryck. Det gör det inte heller till ett informerat val.

Jämlikhetsperspektivet är också viktigt.

–  Om färre unga börjar röka ökar jämlikheten, eftersom andelen unga som börjar röka är högre bland utsatta grupper.

På Nya Zeeland gäller det framför allt maorier. Det är dessutom en grupp med yngre befolkning jämfört med befolkningen generellt. Enligt en undersökning 2020, rökte drygt var fjärde maorier i åldern 15-24 år.

Stöd från allmänheten
Opinionsundersökningar i Nya Zeeland visar att det i huvudsak finns stöd för en mer radikal tobakspolitik.

Undantaget är förslaget om att minska antalet försäljningsställen. Det önskar sig bara 30 procent av allmänheten, men där avviker de som slutat röka. Drygt 50 procent av dem är för förslaget.

När det gäller att minska mängden nikotin i cigaretter såväl som att succesivt öka åldern när man får köpa cigaretter är stödet över 70 procent hos allmänheten.

–  Det har gjorts liknande undersökningar i Kanada och Irland, och de visade också allmänhetens stöd för radikala åtgärder.

Tobaksindustrin däremot är negativ.

– Vi har analyserat tobaksbolagen BTI:s, Imperial:s och JTI:s inställning till förslagen. De är inte positiva till några åtgärder.

Argumenten emot är att det kommer att öka förekomsten av en illegal marknad. Richard Edwards svar är att tobaksbolagen överdriver förekomsten av en illegal marknad och att Nya Zeelands geografiska läge och gränskontroll ger dem goda chanser att förhindra illegal handel.

– Vi kan ju inte låta bli att agera för att det finns en svart marknad. Och om de här åtgärderna blir så framgångsrika som jag tror, så kommer efterfrågan på cigaretter bli så mycket mindre. Då kommer det inte att spela så stor roll om den svarta marknaden ökar sin andel lite grann.

Studien med cigaretter nästan utan nikotin
Inspire
Tidigare intervju med Richard Edwards

 

 

 

Läs vidare