Folkhälsomyndigheten fick av regeringen ansvar för en sammanställning av skadeverkningar av olika tobaks- och nikotinprodukter. Uppdraget vidgades senare till att också beskriva skadeverkningarna i relation till varandra.

I slutet av juni presenterade myndigheten sina slutsatser. Som väntat finns mest fakta när det gäller tobaksrök och även pålitlig forskning som visar på rökningens många hälsorisker. Men det betyder inte att de andra produkterna inte är hälsofarliga, anser Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsmyndigheten skriver:

”Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan, även om tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker”.

Folkhälsomyndigheten kommer i sin analys fram till att det kan finnas risker med de andra produkterna som vi inte vet idag. E-cigaretter och vitt snus har funnits på marknaden mycket kortare tid och brunt snus är inte lika spritt i världen och av den anledningen inte lika beforskat.

Ovissheten om riskerna i kombination med att användandet ökar gör att Folkhälsomyndigheten vill att reglerna för alla tobaks- och nikotinprodukter ska vara mer lika varandra. Slutsatsen hänger också ihop med att det finns en ökad risk att börja röka om man använt andra nikotin- och tobaksprodukter.

– Folkhälsomyndigheten anser att tillgängligheten och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter behöver minska, framförallt för att skydda barn och unga. Det behövs en reglering av dessa produkter som är mer lik den skyddslagstiftning som finns för tobaksrökning, bland annat när det gäller förbud mot smaktillsatser, reglering av nikotinhalt och marknadsföringsförbud, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell i ett pressmeddelande från myndigheten.

Folkhälsomyndighetens slutsatser har mött en del kritik. På Expressens ledarsida skriver man exempelvis:

”Man kan verkligen få intrycket att Folkhälsomyndigheten är mer intresserad av vetenskapsfrånvänd nolltolerans än evidensbaserad skademinimering på tobaksområdet. Tobaksrökning är ett gissel med väl belagda skadeverkningar. Ju färre som röker, desto bättre, och inga nikotinprodukter är hälsokost. Men regeringen får nu inte göra misstaget att förlita sig på en hårdvinklad rapport som inte ens förmår att besvara de frågeställningar som man har ställt”.

Men från grannländerna Norge och Danmark får Folkhälsomyndigheten stöd för sin analys. En vetenskaplig studie från Norge, som Tobaksfakta tidigare berättat om, visar att snus inte är lämpligt som skademinimering , det vill säga att använda snus istället för att röka. Studien visar att snusare har mindre chans att lyckas med rökstopp, än de som inte snusar.

I Danmark finns Vidensrådet for Forebyggelse–  en oberoende instans för preventivt folkhälsoarbete som med hjälp av de främsta experterna på området ger vetenskapliga råd i folkhälsofrågor. Vidensrådet vill, precis som Folkhälsomyndigheten, reglera nikotinprodukter hårdare.

I ett öppet brev till hälsoministern och hälsopolitiker 22 juni skrev de:”När barn och unga använder nikotinprodukter så kan det ge skadeverkningar på deras hjärnor. Skadeverkningar som kan leda till beroende också av andra rusmedel för resten av livet, och skadeverkningar som kan ge koncentrationsbesvär och skadeverkningar som kan öka risken för att utveckla ångest, depression och stress”.

Vidensrådet är inne på samma linje som Folkhälsomyndigheten och vill höja priset för produkterna och reglera smakerna. Därutöver föreslår Vidensrådet att åldersgränsen för nikotinprodukterna höjs till 25 år, eftersom det är först runt 25-30 år som hjärnan är fullt utvecklad och inte tar skada av nikotinet i lika stor utsträckning.

–  Det är farligt att så få vet vilka risker som finns med nikotinet och det är därför det får lov att sprida ut sig. Vi måste alla agera men vi har några politiker som snabbt kan höja priset, förbjuda smaksättning, se till att reklam inte är tillåten, inte heller på sociala medier. Sedan kan vi i familjer och skolan informera och sätta regler och se till att få stopp på det, sa professor Jörgen Vestbo, The University of Manchester, när Vidensrådets rapport om nikotinet släpptes.

FAKTA: Några skillnader i den svenska lagstiftningen. 

Marknadsföring till konsumenter: Inte tillåtet för cigaretter och brunt snus – tillåtet för vitt snus.
Reglering av nikotinhalt: Reglerat för cigg och e-cigg – inte för vitt och  brunt snus.
Smaktillsatser som ger tydlig smak: reglerat för cigaretter-  inte för e-cigg, vitt snus och brunt snus.
Hänvisa till tillsatser eller doft: reglerat för cigaretter och e-cigaretter-  inte för vitt och brunt snus.

Slutsatser i rapporten “Børn og unges nikotinbrug – konsekvenser og forebyggelse”, där det står bland annat följande om riskerna med nikotinprodukter:

Gateway-effekt: Med bakgrund av männnisko och –djurstudier värderar arbetsgruppen att det finns måttlig till stark evidens för att nikotin ökar sannolikheten att bli beroende av både cigaretter och andra rusmedel.

Kognitiva funktioner: Det finns måttlig evidens för att nikotin, vid tidig debut, har skadlig effekt på kognitiv funktion och bland annat vad gäller uppmärksamhet och motivation.

Självkontroll: Nikotinintag i barn- och ungdomsåren kan få betydelse för utveckling av självkontroll, som att reglera känslor och impulsivitet.

Psykisk sjukdom: Det finns måttlig evidens för att nikotin har skadlig effekt på psykisk hälsa och kan medverka till att framkalla ångest och depression.

Läs vidare