Det finns en utbredd okunskap om tobakskonventionen och dess praktiska tillämpning, säger Margaretha Haglund, tobakspolitisk expert hos Tankesmedjan Tobaksfakta.

Världshälsoorganisationen WHO har som tema för Tobaksfria dagen, World No Tobacco Day, 2012 valt ”Tobacco Industry Interference”. Budskapet är att tobaksindustrins ständiga försök att påverka folkhälsopolitiken måste stoppas. Införandet av rökfria serveringar i Sverige och andra länder motarbetades exempelvis länge mycket framgångsrikt av tobaksindustrin. I Norge startar inom kort rättegången i målet där Philip Morris stämt den norska staten för införandet av exponeringsförbud för tobaksprodukter. I Australien pågår ett liknande mål där flera tobaksbolag stämt landet för beslutet om neutrala tobaksförpackningar. Många fler exempel finns.

De 175 länder – bl.a. Sverige – som anslutit sig till den internationella tobakskonventionen har i artikel 5.3 enats om att inte låta tobaksindustrin påverka folkhälsopolitiken. Riktlinjerna för artikel 5.3 säger att varje lands regering bör begränsa sina kontakter med tobaksindustrin så mycket som möjligt. De kontakter som förekommer ska ske så att medborgarna har full insyn.

En rad länder har tagit detta på stort allvar. Englands hälsominister Andrew Lansley uttalade t.ex. nyligen att den engelska regeringen inte betraktar tobaksindustrin som en samtalspartner i arbetet med att skärpa tobakslagarna:

”Vi arbetar inte i partnerskap med tobaksföretag eftersom vi försöker komma till en punkt där de inte längre har några affärer i vårt land”, sade han.

I Sverige har dock innebörden i artikel 5.3 ännu inte fått genomslag hos beslutsfattarna. För att belysa hur regering och riksdagspartier i vårt land hanterar sina kontakter med tobaksindustrin, genomförde Tankesmedjan Tobaksfakta en enkätundersökning. För hela regeringskansliets räkning besvarades enkäten av socialdepartementet. Av svaret framgår att regeringskansliet inte har några särskilda regler för kontakter med tobaksbolag.

Inget av de riksdagspartier som besvarade enkäten – socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, vänsterpartiet, kristdemokraterna och centern – har heller någon policy för kontakter med tobaksindustrin. De anser inte heller att någon sådan policy behövs.

Margaretha Haglund, Tankesmedjan Tobaksfakta, påpekar att bristen på policies liksom regeringens och riksdagens stöd för svenska snustillverkares exportsträvanden är tydliga avsteg från tobakskonventionen:

– Bland annat har Exportrådet hjälpt till att marknadsföra snustillverkarna utomlands, det har hänt att ambassadlokaler upplåtits för sådana aktiviteter och även statsråd har varit engagerade. Inget av detta tas dock upp i enkätsvaret från regeringskansliet.

– Det är oroväckande att varken regeringen eller de politiska partierna har förstått artikel 5.3 utan tycks betrakta tobaksindustrin som vilken industri som helst. Det handlar om en industri som tjänar miljarder på att miljoner människor varje år dör av deras produkter.

Läs mer om World No Tobacco Day 2012 på WHOs hemsida !