Var tionde fyraåring utsatt för passiv rökning

Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, gör på uppdrag av Naturvårdsverket mätningar av urin hos fyraåringar. Syftet är att se i vilken grad de utsätts för miljögifter och hur utvecklingen är över tid. Ett av de värden som mäts är mängden kotinin, som i sin tur visar om barnen utsätts för nikotin genom passiv rökning. Gränsvärdet för passiv rökning är 1 ng/ml urin.

I den senaste studien, med prover från 2019-2021, var det 11 procent av fyraåringarna som hade så höga mängder. Det är en kraftig minskning från den första mätningen 1998-2000. Då hade 43 procent av barnen så höga halter.
Att utsättas för passiv rökning i unga år kan påverka hälsan på flera sätt.

– I tidigare studier har man visat att barn som utsätts för passiv rökning i mycket högre grad utvecklar luftvägsinfektioner och öroninfektioner jämfört med barn som inte utsätts för det. Därtill kan passiv rökning leda till astmaattacker hos barn med astma, och forskningen pekar på ett starkt samband mellan passiv rökning och utvecklandet av astma, hösnuva eller en kombination av astma och hösnuva, skriver seniorforskare Nanna Fyhrquist, i ett mejlsvar till Tobaksfakta.

Den nuvarande studien, och de tidigare, har gjorts i Stockholmsområdet, med barn i innerstaden, förort och glesbygd. Resultatet visar att barnen i innerstaden i högre grad utsätt för passiv rökning än de som bor ute på landet.

– På basen av denna undersökning kan vi tyvärr inte säga vad de högre kotininhalterna hos barn i innerstaden exakt beror på. Kanske är det en effekt av rökning på busshållplatser, balkonger med mera, skriver Nanna Fyhrquist.

Föräldrarnas rökvanor ger ingen vägledning för att  förstå skillnaden mellan barn i stan och glesbygd. I den senaste undersökningen var det inte några föräldrar som uppgav att de rökte. I den första undersökningen som gjordes år 1998-2000 uppgav 18 procent av familjerna att någon av föräldrarna rökte, men andelen barn som var utsatta för passiv rökning var ju betydligt högre, 43 procent.

– Detta är ett resultat som man fått fram även i andra länder, skriver Nanna Fyhrqvist.

Föräldrarna tenderar att underskatta vilken grad deras barn utsätts för passiv rökning, förklarar hon.

– Även om föräldrarna själva inte röker, kan barnen utsättas för passiv rökning till exempel då någon som röker besöker hemmet, alternativt ute på gatan eller annanstans utanför hemmet, skriver Nanna Fyhrquist.

Läs studien här: Barns exponering för miljökemikalier 2019- 2021 – en fortsättning på tidsserien 1998-2015