Sverige kan bli först med att fimpa för gott

Han menar att det är häpnadsväckande att det bara tagit några decennier att vända opinionen. Under denna tid har det skett ett mentalitetsskifte och en stor normförskjutning. Allt fler, även de som inte drabbas av rökningen personligen, vill förbjuda rökningen. Unga människor kan ha svårt att förstå hur stor förändringen är eftersom de inte kan föreställa sig hur accepterad rökningen var för inte så länge sen och hur vanligt det var att röka överallt, även i hemmet. Det röktes i vardagsrummet, i köket, ja till och med i sovrummen, skriver Anders Mathlein. Men nu är det inte accepterat att tända en cigarett vid bordet efter en parmiddag. Och glamourstämpeln, som länge omgärdade rökning, har falnat drastiskt. Faktaupplysning om risker och konsekvenser, antirökkampanjer och regleringar har bidragit till förändringen och numera är det förbjudet att röka på tåg, på restauranger och nu senast även i många utomhusmiljöer som på uteserveringar, lekplatser, busshållplatser.

Begränsningarna för rökarna har tagits emot med en förvånande acceptans, skriver Anders Mathlein. Rökningen, som under en stor del av 1900-talet förknippats med lyx och sällskapsliv, har nu snarare blivit mer av en negativ klassmarkör. Det är lågutbildade som röker mest och bland människor med psykisk ohälsa är andelen också betydligt högre än bland befolkningen i stort.

Anders Mathlein är ändå förvånad över att så omfattande restriktioner och attitydförändringar har kunnat ske så snabbt, med tanke på hur kraftfullt ett inarbetat nikotinberoende kan vara. Han reflekterar över vad som underlättat de förändringar som skett i Sverige och han lyfter i sin artikel bland annat Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförbyggande metoder, där tobaksbruk är en viktig punkt, och de ökade möjligheterna att få hjälp att sluta.

Visionen om ett ”Tobacco Endgame – ett rökfritt Sverige 2025” är kanske inte längre så verklighetsfrämmande, menar han. En anledning till det är att utrymmet för en rökbeslöjad nostalgi är starkt begränsad. Den har bytts ut mot fokus på vetenskaplig fakta som visar på vilka sätt rökning – och bruk av all typ av nikotin – påverkar hälsan. Han lyfter Barbro Holm Ivarsson, Agneta Hjalmarsson och Margareta Pantzars bok ”Stödja patienter att sluta röka och snusa” som exempel i sin artikel, där de visar hur nikotinet skapar ett starkt beroende bland annat genom att det skapas fler nikotinreceptorerna vid tillvänjning.

I debatter och samtal om rökning lyfts också samhällskostnaderna allt oftare. Rökningen kostar samhället tiotals miljarder varje år, bland annat för sjukvård, förtida pensioner och sjukskrivningar. Att rökarna skulle betala sina egna kostnader genom tobaksskatten stämmer inte, skriver Anders Mathlein. Skatten inbringar endast en tredjedel av samhällskostnaderna för tobaksbruket.

På 50 år har andelen rökare i Sverige minskat från omkring 37 procent till 7 procent. Sverige kan kanske bli det första landet som fimpar för gott, skriver Anders Mathlein.

Läs mer om Tobacco Endgame 

Artikeln i SvD från 11 jan