Yrkesföreningar mot Tobaks kanslichef Lena Sjöberg och Tobaksfaktas tobakspolitiska expert Margaretha Haglund reflekterar över varför det pratas så lite om nikotinet, varför det är viktigt att belysa och hur man kan göra för att öka kunskapen om betydelsen av regleringar av alla nikotinprodukter.

De är båda överens om att nikotinet generellt inte är något som vare sig allmänhet, media eller politiker funderar över. Detta trots att nikotin är ett nervgift som är starkt beroende-framkallande och till exempel har negativa effekter på hjärnan, och hjärta och kärl.

– Förr användes det som råttgift, så det är inte direkt någon hälsoprodukt, säger Margaretha Haglund.

Lena Sjöberg och Margaretha Haglund är överens om att kunskapen om att nikotin är ett gift är låg och att få vet att användning har negativa effekter på hjärnan och särskilt på den unga växande hjärnan.

– Nikotin riskerar att störa hjärnans utveckling från fosterstadiet fram till 25 årsåldern. Riskerna med ett nikotinberoende är därför mycket viktiga att medvetandegörahos alla, säger Margaretha Haglund.

De flesta är under 18 år när de testar nikotinprodukter, och många blir beroende. Marga-retha Haglund tror att det är väldigt få, bland såväl allmänheten som våra beslutsfattare, som vet att nikotin är en av våra mest beroendeframkallande droger.

– Dom inser inte att man kan bli livslångt beroende av att testa nikotin bara fem till sex gånger.

Tobaksindustrin bagatelliserar hälsoriskerna

Att frågan om nikotinets betydelse har kommit i skymundan i tobaksdebatten tror Margaretha Haglund och Lena Sjöberg beror på flera saker.

– Fokuset för tobaksforskningen har tidigare legat mer på rökning än på själva nikoti-net. Även om det idag finns forskning som visar hur beroendeframkallande det är och hur nikotin påverkar hjärnan på växande barn, behövs ännu mer forskning.

Margaretha Haglund lyfter upp tobaksindustrins metoder som en viktig orsak.

– Hela industrin har jobbat hårt för att bagatellisera nikotinets beroendeskapande effekt.

De förminskar riskerna bland annat genom att berätta för konsumenter att det finns nikotin även i tomater, och de jämför också nikotin med kaffe.

Tobaksbolagen misstänkliggör också den oberoende forskning som finns kring nikotin och dess effekter, och de finansierar även forskning som syftar till att skapa dimridåer för niko-tinets påverkan på människor.

– Att samhällets insatser för att upplysa alla medborgare om tobaksindustrins arbetsme-toder och tobakens påverkan på hälsan och miljön inte har tillräckligt hög prioritet, och brister både i kontinuitet och omfattning, underlättar för tobaksindustrin att sprida sina ”irr-läror”, säger Margaretha Haglund.

Lobbying påverkar tobakspolitiken

Tobaksindustrin snedvrider också tobaksdebatten genom att beskriva de nya nikotinpro-dukterna som mer hälsosamma än traditionella cigaretter.

– Tobaksindustrin har lyckats med att lägga fokus på att traditionella cigaretter är det som är farligt för hälsan, säger Lena Sjöberg.

I sin kommunikation jämför tobaksindustrin de nya produkterna med cigaretterna. Många tobaksföretag pratar om att de vill bidra till att fasa ut den traditionella rökningen med hjälp av de nya produkterna, och de har i samband med det introducerat begreppet ”harmre-duction”. Allmänhet, media och politiker har svårt att se igenom den retoriken.

– Många går på lögnen om att de nya produkterna är ofarliga och eftersom man tror på det kopplar man inte att nikotinet i sig har negativa effekter på människor, utan man bildar sig stället en uppfattning att nikotin inte är farligt. Men att en produkt är mindre giftig än cigaretter betyder inte att den är hälsosam. Det betyder bara att den är mindre giftig, sä-ger Lena Sjöberg.

– Allt som jämförs med traditionella cigaretter tenderar att framstå som mindre farligt. Nya produkter ska jämföras med icke bruk, tycker Margaretha Haglund.

Det är problematiskt att människor i allmänhet tror på tobaksindustrins budskap, men att även politiker gör det är ett ännu större problem eftersom det påverkar den svenska to-bakspolitiken. Till exempel skrev Sverige redan 2005 på WHO:s Tobakskonvention, som är ett juridiskt bindande avtal, men trots det har ingen regering hittills infört de åtgärder som föreskrivs i konventionen. En orsak till det är lobbying, menar Margaretha Haglund.

– Idag är till exempel snusindustrin flitiga besökare av politiker. Det är bekymmersamt och strider mot artikel 5.3 i Tobakskonventionen som tydligt markerar att tobaksindustrin ska hållas borta från att påverka tobakspolitiken. Politiker behöver informeras om att tobaks, snus och -nikotinindustrin på alla sätt försöker påverka dem att tro att deras produkter inte är någon viktig hälsofråga.

Prioriterar nikotin före mat

Margaretha Haglund och Lena Sjöberg vill få både allmänhet och politiker att förstå hur viktigt det är att skydda våra barn, inte bara från rökning, utan mot alla nikotinprodukter – även de nya. Det saknas inte argument heller, menar de båda.

– När det gäller de nya produkterna behöver vi få människor att förstå att det är farligt att utsätta sig för något som vi ännu inte har kartlagt alla risker med fullt ut, säger Lena Sjö-berg.

Hon jämför med när de traditionella cigaretterna kom ut på marknaden.

– Då fanns inte kunskap om vilka negativa hälsoeffekter rökning har. Det finns inte nu hel-ler, när det gäller de nya produkterna. Ändå får de säljas, med risk att historien upprepar sig.

Hon nämner läkemedel som jämförelse. Det finns strikta regleringar om att ett läkemedel måste testas noga innan de får säljas, så att konsumenter inte utsätts för risker.

– Om vi kan få folk att se att det är lika viktigt när det gäller produkter från tobaksindustrin skulle det kunna betyda stora skillnader i attityder kring de nya produkterna, och snus. Man skulle förstå att alla nikotinprodukter måste regleras.

Ett annat argument är att man blir ofri av nikotin i och med att det är ett oerhört starkt be-roende som är svårt att bryta för många. Studier visar bland annat att en del människor väljer att köpa nikotinprodukter framför mat.

– Det är uppenbart att industrin eftersträvar så höga nikotinhalter som möjligt, just därför att det är nikotinet som gör människor beroende, säger Lena Sjöberg.

Att lyfta fram vilka det är som vinner på nikotinbruk är ett annat argument.

– De enda som vinner på att människor börjar med nikotin och blir beroende är tobaksin-dustrin.

Miljöfrågan är också viktig.

– Nikotin utvinns ur tobaksplantan, och tobaksodling har stor klimat- och miljöpåverkan.

Behövs mer resurser

Margaretha Haglund säger att det enda sättet att få stopp på tobaksindustrin, och därmed nikotinbruket, är att beslutsfattare genomför de konkreta åtgärderna i tobakskonventionen som vi vet har effekter.

– Man behöver stoppa all marknadsföring från tobaks- och nikotinindustrin, införa rejäla skattehöjningar, informera om tobakens hälsovådliga effekter och om påverkan på miljön. Detta ihop med informationsinsatser om tobaksindustrins arbetsmetoder. Det är också grundläggande att täppa till de hål i lagstiftningen som gör att så kallat vitt snus idag får marknadsföras som tobaksfritt trots att allt nikotin utvinns ur tobaksplantan.

Sverige måste också implementera artikel 5.3 i Tobakskonventionen.

– Tobaksindustrin, inklusive snusindustrins, spring i riksdagskorridorerna och bland politiska ungdomsförbund, måste stoppas så långt som möjligt.

Ovanstående åtgärder behöver göras som en del i den långsiktiga Tobacco Endgame-strategin, och det behövs mer resurser och tydligt ledarskap från beslutsfattare och politiker för att lyckas.

– Det saknas idag. Arbetet bedrivs alldeles för ad hoc och det civila samhället är alltför en-samma med sina begränsade insatser, säger Margaretha Haglund.

I huvudsak är det nämligen ideella organisationer som arbetar för att upplysa allmänhet och politiker om tobaksindustrins metoder och riskerna med nikotin. Men möjligheterna att nå ut är små, eftersom resurserna är knappa.

– Skillnaderna mellan de resurser de tobakspreventiva organisationerna har, och tobaksin-dustrin, är hisnande, säger Lena Sjöberg.

Det gör att industrin lyckas med att sätta agendan för samtalen om tobak, både i riksda-gen och i media, och därför kommer nikotinets makt i skymundan.

– Tobaksindustrin vill inte att vi ska prata om nikotinet eftersom det är nikotinet som gör människor beroende, vilket tobaksindustrin tjänar enorma summor pengar på, säger Lena Sjöberg.

De tobakspreventiva organisationerna gör inga vinster på sitt arbete, tvärtom är det många som jobbar ideellt. Det som motiverar att engagera sig är en vilja att bidra till en bättre folkhälsa och att förhindra att barn och unga blir slavar under nikotin.

– För att vi ska lyckas med det behöver vi mycket mer resurser än vi har nu. Det är det som krävs för att överrösta tobaksindustrins slipade marknadsföring för det är den som i dagsläget styr samhällsdebatten kring tobak och nikotin, och lurar både unga och vuxna att tro på deras lögner, säger Lena Sjöberg.

Läs vidare