Magnus Lundbäck, nikotinforskare: Man måste nöta, nöta och nöta för att nå resultat

Magnus Lundbäck är överläkare och forskare vid Danderyds sjukhus. Han intervjuas då och då i svensk media och är aktiv som opinionsbildare. Men den enorma uppmärksamhet som han upplevde 2017, vid världens största lungkonferens i Milano, var någonting helt annat. Det handlade om en studie där man kunde visa att en enda e-cigg med nikotin påverkar kärlstyvheten. Det är kopplat till risk för framtida hjärtinfarkt och stroke med mera. De akuta effekterna liknar de som är för traditionella cigaretter.

– Det blev en världsnyhet. Det var helt otroligt. Vi kunde se när allt dök upp i realtid på våra skärmar: the Guardian , the Times , i indisk press, i pakistansk press , överallt stod det om de här fynden, berättar Magnus Lundbäck.

Intresset var särskilt stort i Storbritannien.

–  De hade ju varit så extremt liberala vad gäller e-cigaretter. De såg det ju som den stora räddningen. Det här kommer ta oss ur rökkatastrofen. Så dök de här fynden upp.

Målare och börsmäklare

Att få forskningsresultat spridda över världen var långt ifrån vad Magnus Lundbäck som ung förväntade sig av livet. Han beskriver sig som en medelmåttig skolelev. På högstadiet tänkte han bli målare. Sedan ändrade han sig, efter gymnasiet började han plugga ekonomi på universitetet. Han tänkte sig en framtid som börsmäklare, men blev uttråkad och hoppade snabbt av. Av en slump gjorde han en del av sin militärtjänst som sjukvårdare och fick praktisera på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Då kände han att han hamnat rätt – han skulle bli läkare.

– Då var det en bra bit kvar. Jag hade dåliga betyg och hade inte läst natur så det var lite uppförsbacke. Men när man är runt 20 så har man ju massor av energi och har man lite pannben så brukar det fungera.

Pannbenet hade han utvecklat tack vare löpningen. Han har sprungit långdistans hela livet. Han tog med sig den attityden till studierna. Magnus Lundbäck hälsar ibland på sin fru på jobbet. Hon är gymnasielärare och Magnus Lundbäck pratar med hennes elever om framtiden.

– Många av dem går ju på naturprogrammet och vill bli läkare. Då brukar jag säga att det viktigaste om man ska klara av läkarprogrammet är rutiner och att man har lite pannben. Du behöver inte vara något snille. Det handlar om att du måste ha struktur och orken att ta dig igenom det.

För hans del gick studierna bra. Magnus Lundbäck tog sin läkarexamen. När han vikarierade på lungkliniken i Umeå blev han övertalad att också börja forska. Det ledde till att han skrev en avhandling om hjärt- och kärleffekter av luftförorening.

– Det hade inte något med tobak att göra men det var nära besläktat. Tobak är ju en slags förorening. De metoder som jag lärde mig där använder jag nu, inom nikotinforskningen. Hur man mäter hjärt- och kärlhälsa.

Så småningom började Magnus Lundbäck arbeta på Danderyds sjukhus, hans nuvarande arbetsplats. Han är hjärtläkare på 60 procent och forskare på 40 procent.

En enda cigarett räcker

Tillsammans med professor Håkan Wallén, numera pensionerad, undersökte han om man kan se effekter av rökning direkt i blodet.

– Då hade vi vissa blodmarkörer som handlar om kärlhälsa, inflammatorisk aktivitet och om påverkan på blodproppsbildningen. Vi ville se om rökning kunde påverka markörerna. Det visade sig att det gick ju alldeles utmärkt. Markörerna åkte upp på en gång, efter en enda rökt cigarett.

– Det tyckte jag var ett ganska spännande upplägg. Det här visar vad som händer akut i kroppen efteråt, sedan kan man ju bara spekulera i vad det får för långsiktiga konsekvenser.

E-cigg en fluga?

När denna forskning startades var e-cigaretterna ännu inte etablerade. Magnus Lundbäck läste en artikel i Dagens Nyheter, för cirka tio år sedan, om e-cigaretter och det ledde till att man använde samma forskningsupplägg för e-cigg som man gjort med de  traditionella cigaretterna.

– Vi visste ju inte då om e-cigaretter bara var en tillfällig fluga. Men vi gjorde studien i alla fall, och resultatet liknade det som var för vanliga cigaretter.

Detta var den första studien av akuta effekter av e-cigg med nikotin på människor. Det fanns då endast cellstudier och djurstudier.

– Därför blev det så stort genomslag när vi kunde visa effekter på människor.

Med framgång följer också kritik och ifrågasättande. Många kritiker menade att studierna var för små. Men det tar Magnus Lundbäck lätt på.

– Om vi ska undersöka effekten av en e-cigg med nikotin så får personen testa e-cigg med nikotin och sedan utan nikotin. Vi gör vi exakt samma mätning före och efter vid båda tillfällena. Då blir det ett väldigt starkt upplägg. Du behöver inte få in tusentals personer utan det kan räcka med 10-20 personer för att mäta och signifikant påvisa effekter, säger Magnus Lundbäck.

Man kan inte heller få etiskt godkännande för att anlita en stor mängd försökspersoner för att vejpa om det inte behövs för forskningsresultatet.

– De som kritiserade studien för att den var för liten visade bara på okunskap faktiskt.

Att forskare kritiserar varandra är annars inte något konstigt. Det är en del av att hjälpas åt att hålla en hög nivå på resultaten. Men ibland är det grumliga syften bakom. När den första studien om e-cigaretter publicerades i en vetenskaplig tidskrift kom det kritiska inlägg om den. När Magnus Lundbäck och hans medförfattare svarade nämnde de att de som framfört kritiken hade bindningar till tobaksindustrin.

– Då fick tidskriften ett stämningshot mot sig. Det slutade med att de censurerade vår text. Det tror jag inte drabbar andra forskare än de som håller på inom tobaksindustrins område, säger Magnus Lundbäck.

Han tyckte att det var obehagligt men det påverkade inte hans vilja att forska om nikotin. Det största hotet som han upplever är svårigheten att få finansiering. De som forskar inom medicin kan ofta få stöd från läkemedelsindustrin, men inom hans område finns inte några sådana pengar att söka. Det handlar istället om stiftelser, fonder och skattefinansierad forskning.

– Det är jättehård strid om de här pengarna. Jag har haft finansiering i tio år men jag tar inte något för givet. Det är massor av avslag på varje godkänd ansökan. Men, man får bara slänga avslagen i papperskorgen och jobba vidare.

Pannbenet kommer till nytta. För precis som för en maratonlöpare testas uthålligheten.

– Du kan ha ett möte med någon som är entusiastisk över dina idéer och sedan tar det  fem år innan det blir klart. Man måste hela tiden ligga på: nöta, nöta och nöta.

Utöver att forska och arbeta som läkare tycker Magnus Lundbäck om att försöka påverka opinionen. En riktigt häftig känsla är att vara den som för första gången förmedlar ny information till andra. Det skedde när hans forskningsresultat spreds vid konferensen i Milano, men det sker också i mindre glamorösa sammanhang. Det hände exempelvis häromdagen när han talade med personal inom Folktandvården.

– Frågorna de ställde var inte så mycket utifrån deras yrken utan att många av dem är föräldrar till barn som snusar eller vejpar. Jag upplevde att det jag sa hade aldrig någon berättat för dem tidigare.

Försiktighetsprincip

När det gäller nikotinprodukter, som vitt snus och e-cigaretter, talas det ofta om att  det saknas kunskap. Men som Magnus Lundbäck ser det finns det redan tillräckligt kunskap för att ha en restriktiv hållning till de nya nikotinprodukterna.

– Utifrån det vi vet  idag om akuta effekter och det vi ser i djurstudier och cellstudier kan vi ha en välgrundad hypotes om att de på sikt kommer att leda till omfattande sjuklighet på liknande sätt som rökningen. Då skulle man ju kunna tänka sig att man har en safety approach till det här och utgår ifrån att det kanske inte är någonting att hålla på med, säger Magnus Lundbäck.
För att ha helt säkra resultat måste man vänta flera årtionden. Först då kan man se effekterna i befolkningsstudier.

– Men om man väntar så länge har ju redan en stor del av befolkningen drabbats.