LUFT: Historien ger hopp för framtiden

Sången från Uppsala musikklasser 4 A och 4 B i Uppsala kongresshall avrundade två dagars föreläsningar och möten för människor från hela Sverige som jobbar med tobaks- och nikotinprevention. LUFT är Sveriges största konferens inom området och arrangeras av TPLR, ett nationellt nätverk för samordnare inom tobaksförebyggande arbete i regionerna. Konferensen hölls 3-4 september.

Deltagarna arbetar med många olika saker, och har olika möjlighet att påverka, men alla ser samma mål: att unga ska slippa tobak och nikotin.

I programmet inför årets kongress skrev arrangörerna:

År 2025 är särskilt viktigt för att planera och visa vägen framåt till en nikotin- och tobaksfri framtid. 2025 är året när de nya målen för Sveriges arbete med Ett rökfritt Sverige och Tobacco Endgame-arbetet ska ta vid. Tobaksfakta har formulerat de nya målen som baseras på Världshälsoorganisationens (WHO:s) ramkonvention om tobak, hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Barnkonventionen:

• Mindre än fem procent dagligrökare i alla befolkningsgrupper
• En plan för en nikotinfri generation till 2030

Hur ska man då nå dessa mål? Martina Zetterqvist, utredare på CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, deltog på konferensen och visade i siffror hur man ligger till. När det gäller målet om dagligrökare har man kommit långt. Rökandet bland vuxna har minskat kraftigt, liksom nyrekryteringen av unga.  I den senaste CAN-undersökningen svarar 8 procent av niondeklassarna att de röker, men endast 1 procent frekvent. För gymnasisterna har det också skett en minskning av rökandet under hela 2000-talet, även om det avstannat de senaste tre åren, och till och med skett en liten ökning. 21 procent av gymnasisterna, årskurs 2, svarar att de röker, men endast 2 procent frekvent. Ungas dagligrökning är alltså långt under 5 procent generellt sett.

Det andra målet –  en nikotinfri generation – är långt borta däremot. De nya nikotinprodukterna har fått stor spridning. 16 procent av niondeklassarna vejpar, fyra procent frekvent. I gymnasiet vejpar 20 procent, 3 procent gör det frekvent. Snusandet är ungefär lika vanligt. Det som sticker ut är att många snusar ofta. 16 procent av niorna snusar, tio procent gör det frekvent. 29 procent i gymnasiet snusar, 21 procent gör det frekvent.

Historien ger hopp

Hur ska man vända denna utveckling? Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell sade i sitt tal att det finns mycket att lära av hur man fick ner rökandet.
– Vi har ett hopp, för vi har gjort den här resan förr när det gäller cigarettrökning.
Hon drog en snabb historik om allt som gjorts sedan 70-talet.

– Vi ligger nu på rekordlåga nivåer. Det är tack vare arbetet med att minska tillgänglighet, minska efterfrågan och social acceptans, och öka tillgänglighet till avvänjning. Vi kan visa väldigt tydligt hur vår politik och vårt gemensamma arbete, civilsamhälle, enskilda, myndigheter, regioner, kommuner, riksdag och regering – alla krafter – har arbetat tillsammans.

När Olivia Wigzell är ute på internationella möten får hon ofta en annan förklaring till Sveriges låga siffror.

– Det finns ett parallellt narrativ som kopplar den här låga nivån av cigarettrökning till att vi har börjat använda snus. Men det är det vi har gjort policymässigt och implementeringsmässigt som spelar roll. Det är inte att den ena produkten har ersatt den andra, betonade Olivia Wigzell. .

Hon uppmuntrade deltagarna på konferensen att vara med och sprida den kunskapen. Hos Folkhälsomyndigheten finns en utförlig beskrivning.

En statlig utredning har lagt förslag om tobaks- och nikotinfri skola och maxnivå på nikotin i vitt snus. Förslagen ligger ”för beredning hos regeringen” enligt Oliva Wigzell. Hon pekade samtidigt på att det redan finns regleringar som kan tillämpas mer än vad som sker idag. Hon gav som exempel att kommunerna kan göra kontrollköp i butiker för att få bukt med att 18-åringar kan köpa snus och e-cigg i så stor utsträckning, trots att det är förbjudet.

Sverige avskräcker

Internationellt har Sverige uppmärksammats för den låga andelen rökare. Men nu riktas också blickar mot Sverige av andra skäl. En forskare från USA, som var inbjuden till konferensen, berättade att han besökte Sverige som ett varnande exempel: Detta händer när man inte reglerar det vita snuset.

– Jag ber om ursäkt för att USA inte reglerade e-cigaretterna och därigenom bidrog till att de spreds över världen. Men samtidigt måste nog Sverige be om ursäkt för det vita snuset, sa forskaren som inte vill uppge sitt namn för att skydda sig mot tobaksindustrin.

En annan internationell gäst på konferensen var Suzanne Gabriels, Belgian Foundation Against Cancer. I Belgien har man förbjudit det vita snuset. När det gäller e-cigaretter hade hon en annan syn än amerikanen. Suzanne Gabriels ser det som en komplex fråga. Å ena sidan ska man skydda unga ifrån att börja vejpa, å andra sidan kan det vara ett alternativ för rökare.

Olika regler i Norden

Konferensens moderator var Anna Raninen. Hon är till vardags kommunikationschef på Nordens välfärdscenter som nyligen kommit ut med rapporten Use of nicotin products among youth in the Nordic and Baltic countries. .

I rapporten lyfts behovet av harmonisering av reglerna i Norden. När det gäller vanliga cigaretter är lagarna lika i Norden, men inte för de nya nikotinprodukterna. I dagsläget har Finland och Danmark kraftiga begräsningar av smaker för vitt snus och e-cigaretter och även en maxhalt för nikotin. Sverige och Island har inga sådana begränsningar. Norge tillåter inte vitt snus över huvud taget.

Utöver regleringar var ett återkommande tema på konferensen rådande normer. Det är inte längre allmänt accepterat att röka cigaretter, medan acceptansen för snus har ökat. Hur kan man ändra det? Det var nog många deltagare som på konferensen för första gången såg skylten ”dosfritt”. Ett exempel på hur man kan ändra normer, i skolor så väl som i vuxnas mötesrum. Att snusdosan inte ska vara något som syns överallt i vardagen.

Skylten dosfritt var en av många idéer att ta med sig hem från konferensen, där det också talades om bland annat regionalt samarbete, nikotinets samverkan med alkohol och droger, tandvårdens roll i tobaksavvänjning, Socialstyrelsens riktlinjer, nikotinfri skoltid och mycket annat.

Läs om årets LUFT-pristagare