Läkare avstår ofta från att ange rökning som dödsorsak

Forskarna granskade drygt 2000 dödsbevis och 236 obduktionsrapporter utfärdade vid ett stort undervisningssjukhus i London under åren 2003-2009. I endast sammanlagt två fall (0,1 procent av fallen)angavs rökning som bidragande dödsorsak. Det gällde dödsfall i lungcancer respektive kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Ändå fanns det ytterligare 277 dödsfall i någon av dessa sjukdomar och i en majoritet av dessa fall var den döde rökare eller före detta rökare.

Totalt sett var 407 av dödsfallen orsakade av sjukdomar för vilka rökning anses vara en stark riskfaktor. Rökning angavs som dödsorsak i de två nämnda fallen samt som bidragande dödsorsak i ytterligare sex fall. I de granskade obduktionsrapporterna angavs inte rökning som dödsorsak i något enda fall, vilket forskarna anser är förvånande.

Att ange alkohol som dödsorsak eller bidragande faktor ligger närmare till hands för de brittiska doktorerna. I drygt hälften av dödsfallen i sjukdomar som ofta är alkoholrelaterade angavs också alkoholmissbruk som en orsak i dödsbevisen.

Forskarna misstänker att skillnaderna mellan rapporteringen av tobaksbruk respektive alkoholbruk som dödsorsak, kan bero på att alkoholbruk anses mer socialt accepterat. Läkarnas ovilja att skriva rökning som dödsorsak skulle i så fall vara ett sorts hänsynstagande till den avlidne och dennes efterlevande – läkaren vill undvika att stigmatisera den avlidne.

Samtidigt framhåller forskarna att oviljan att rapportera rökning som dödsorsak påverkar sanningshalten i dödsorsaksstatistiken och kan få konsekvenser för bl a folkhälsopolitiken.

Länk till sammanfattning av tidskriftsartikeln om studien