Foto: Shutterstock

Om cigaretter och rökningens hälsokonsekvenser

Rökning ökar risken för många sjukdomar, bland annat flertalet cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Varje år dör ungefär 12 000 människor i Sverige till följd av rökningens konsekvenser. Samtidigt insjuknar runt 100 000 människor i landet i rökrelaterade sjukdomar.

Tobakens historia

När den italienske sjöfararen Kristofer Columbus kom till Västindien 1492 bjöds han på tobak av Arawak-indianer. De torkade och skar sönder tobaken innan de virade in den i majsblad för att röka den. Ett annat sätt att röka tobaken var att pressa in de sönderdelade bladen i ihåliga rör från naturen, t ex strån av vass eller rörsocker, en slags tidiga cigaretter.

Det vanligaste var säkert att röka tobaken i pipa. Det hade indianerna gjort långt innan Columbus kom. Mer än 1 000 år gamla pipor har hittats i Mississippidalen i USA. För indianerna var piprökning en viktig religiös ceremoni och fredssymbol.

Indianerna använde inte bara tobaken för rökning utan gjorde också snus. Munken Ramón Pane, som fanns med på Columbus amerikaresa på 1490-talet, fick se att indianernas präster genom ett rör drog upp tobakspulver i näsan.

Européer som bosatte sig i Västindien började odla tobak där. På 1600-talet startades tobaksodling i Brasilien och i de nordamerikanska kolonierna, först i Virginia, sedan i Maryland – båda i dag namn på tobakssorter – och därefter också i andra delar av nuvarande USA.

Tobaken passade bra för det så kallade merkantilistiska ekonomisk-politiska systemet. Det innebar att kolonierna odlade råvaran – tobaken – som sedan fraktades till hemlandet där den bearbetades.

Fransk ambassadör gav nikotinet sitt namn
På 1560-talet kom tobaken till Europa. En av de första som började odla tobak var den franske ambassadören i Lissabon, Jean Nicot. Han tog också tobaken till sitt hemland och lärde franska hovet att använda den.

Efter honom har tobaksväxten sitt vetenskapliga namn, nicotiana och det ämne som gör rökaren beroende kallas nikotin.

Det första kända tillfälle då tobak nämns i Sverige är i tullräkenskaper från år 1601. Den blev snabbt en stor importvara. Både i Sverige och andra länder lade staten höga tullar och skatter på tobaken. Sverige var ett av de första länder som införde monopol för tobakshandeln. Det skedde 1641. I Sverige fick tobaksodlingen fart efter 1724 då ett kungligt påbud utfärdades om att alla städer skulle avsätta jord för detta ändamål. Målet var att importen av tobak skulle minskas.I Syd- och Mellansverige blev det mycket vanligt med odling av tobak och i mitten av 1700-talet var tobaken en av de viktigaste svenska industrigrenarna. På 1700-talet fanns omkring 80 tobaksfabriker och på 1800-talet hade de ökat till fler än 100. De tillverkade både röktobak och snus. Den sista svenska tobaksodlingen fanns i Skåne och lades ner 1964.

Européer lärde sig inte bara att odla tobak av indianerna utan också de olika sätten att bruka den. Indianernas vana att röka tobaken i pipa tog engelska resenärer med sig hem från Amerika. Engelsmännen spred den till andra europeiska länder liksom till Asien och Afrika.

Vanan att snusa spreds först i Frankrike men kom sedan också till andra länder i Centraleuropa. Till Sverige kom snuset från Nederländerna på 1630-talet. På 1700-talet var det mycket vanligt att både män och kvinnor i överklassen snusade. De använde nässnus, men i början av 1800-talet blev munsnus allt vanligare och det blev en mer folklig tobaksprodukt.

Cigaretten uppfanns i Spanien
Cigaretter liknande dem som förekommer i dag lär ha uppfunnits i Sevilla i Spanien på 1600-talet. Fattiga människor samlade ihop bortkastade rökverk, smulade sönder dem och virade in dem i papper för att kunna röka. De kallade dem cigarillos. Man tror att ordet kommer från mayaindianernas ord för rökning, sicar. I Sevilla startades den första kända mer fabriksmässiga tillverkningen av cigaretter; det var kvinnor som för hand rullade cigaretterna. På 1700-talet blev cigarettrökning populär i högre samhällsklasser och spreds även utanför Spanien.

I Ryssland spred sig cigaretten tidigt och via Finland kom den till Sverige, i början kallad papyross, en cigarett med munstycke. Brittiska soldater kom i kontakt med cigaretten under Krimkriget (1853-56) och förde den med sig hem till Storbritannien. Ungefär samtidigt blev cigaretter vanliga i USA.

Maskiner möjliggjorde massproduktion
Cigaretterna tillverkades fortfarande i mitten av 1800-talet för hand. En van kvinna klarade att göra fyra cigaretter per minut. Men många rökare rullade själva sina cigaretter. I slutet av 1870-talet uppfanns cigarettmaskinen i USA. Då blev det möjligt med en mer storskalig tillverkning. Det ledde till ett genombrott för cigaretten. Samtidigt minskade cigarr- och piprökning.

I Sverige var Rettigs fabrik i Gävle först med att köpa en cigarettmaskin. Det var år 1904. Maskinen tillverkade 200 000 cigaretter per dag. Efter första världskriget blev cigarettrökning allt vanligare. Men sedan många forskningsrapporter visat hur skadlig tobaken är för hälsan började antalet rökare minska på 1970-talet. Nu röker knappt 20 procent av de vuxna i Sverige.

Så tillverkas tobaksprodukter

Det finns flera olika sorters tobak som används i cigaretter. Sammansättningen påverkar rökens innehåll av nikotin och andra skadliga ämnen. Det finns ett 70-tal olika tobaksarter. Många är prydnadsväxter och några av dem används för tillverkning av cigaretter och andra tobaksvaror. För tillverkning av cigaretter används framför allt tobaksarterna Virginia och Bondtobak. En underart till Virginia är Maryland och en annan Havannatobak. Burley är en tobaksart som uppstod 1864 genom en genförändring.

Efter skörden torkas tobaken. En vanlig torkmetod för Virginiatobak i USA är att hänga upp den i stora, slutna lador som värms upp och ventileras. Det ger en ljus tobak som innehåller 2,5-3 procent nikotin. Omkring två femtedelar av världens tobaksproduktion är av denna typ.

Även Burleytobak är ljus men är lufttorkad. Då hängs tobaken upp i en öppen lada som inte värms upp. Denna tobak innehåller 3,5-4 procent nikotin och svarar för cirka en tiondel av världsproduktionen.

Omkring en femtedel av världsproduktionen är mörk lufttorkad tobak som mest används i snus, tuggtobak, cigarrer och piptobak.

Orientalisk tobak är en annan mörk sort, som har mycket karakteristisk arom. Den torkas ute i solen dess nikotinhalt är under två procent. Den odlas i länder som Bulgarien, Grekland och Turkiet och svarar för ungefär en sjättedel av.

En mindre vanlig torkmetod är att tända öppna eldar i ladan där torkningen sker. Då får tobaken också smak av den rök som fyller ladan.

Cigaretter tillverkas oftast av olika blandningar av finskuren tobak. Sammansättningen varierar mellan olika länder. I bl a Sverige, Schweiz, Tyskland, Italien, USA och Japan är s k blend-cigaretter vanligast. De innehåller en blandning av framför allt Virginia och Burley. Ofta ingår också en mindre mängd av orientalisk tobak. I Kanada, Finland och Storbritannien tillverkas främst cigaretter med Virginia och i Frankrike, Nordafrika och vissa latinamerikanska länder dominerar den mörka lufttorkade tobaken.

Det är inte bara själva tobaksarten som påverkar innehållet i tobaken och därmed i röken utan också andra faktorer har betydelse, t ex jorden där tobaken odlas, gödningsmedel och bekämpningsmedel. Gödningsmedel med mycket nitrat ökar kvävehalten i tobaken. Även innehållet av tungmetaller och radioaktiva isotoper kan påverkas av gödningsmedlen.

Hur många nikotinexponerade foster är lagom, ministern?

Krönika av Göran Boëthius, f.d lungläkare och opinionsbildare på Tobaksfakta.

Läs mer

Tobaksrökningens globala skadeverkningar ökar

Från att ha varit den fjärde viktigaste riskfaktorn för dödsfall 1990 har rökning seglat upp som den näst viktigaste 2017....

Läs mer

Nikotinet bygger om hjärnan

Ny forskning tyder på att det starkt beroendeframkallande ämnet nikotin kan förvärra psykiatriska diagnoser, har effekter över generationerna och ökar...

Läs mer

Cigaretter – designade för att öka beroende

Ammoniak, socker, kakao och levulinsyra är några tillsatser i cigaretter som gör dem farligare, mer beroendeframkallande – och mer dödliga...

Läs mer

Film: tobak är det värsta beroendet av alla

Varje år börjar 16 000 människor att röka i Sverige. Av dem är 14 400 barn. Samhällskostnaden för rökningens konsekvenser...

Läs mer

Rökningen skördar hundratusentals fler liv idag än för tio år sedan

2017 utgjorde rökning den enskilt största riskfaktorn i världen för män att dö en förtida död och förlora friska levnadsår....

Läs mer

Tobaksfria dagen sätter fokus på tobak och hjärt-kärlsjukdomar

I dag uppmärksammas World No Tobacco Day, Tobaksfria dagen, runt om i världen. Årets tema ärTobacco Breaks Heartsoch handlar om...

Läs mer

Folkhälsomyndigheten agerar mot klickcigaretter

De så kallade klickcigaretterna är tillbaka i handeln. Men nu hotar Folkhälsomyndigheten med vite för dem som säljer cigaretterna.

Läs mer

Göteborgsforskare varnar för hälsorisker med e-cigaretter

”Longitudinella studier visar att ungdomar som använder e-cigaretter i större utsträckning börjar röka konventionella tobakscigaretter. Samtidigt indikerar flera undersökningar att...

Läs mer
Visa fler

Prenumerera på vårt nyhetsbrev