FN:s konventioner och globala hållbarhetsmål

År 2015 enades FN:s medlemsländer om 17 nya hållbarhetsmål i Agenda 2030. Samtliga mål kan kopplas till tobaksfrågan. Likaså finns nära samband mellan Tobakskonventionen och flera andra rättighetsbaserade FN-konventioner. Kunskap om sambanden förstärker argumenten och förbättrar metoderna för att nå målen på de olika områdena, mål som tydligt samverkar med varandra.

Tobak och FN:s globala hållbarhetsmål (Agenda 2030)

 

De globala målen – Agenda 2030

FN:s 193 medlemsländer har enats om 17 globala mål för långsiktigt hållbar utveckling. Målen handlar om hur vi ska få slut på fattigdom och hunger och skapa en hållbar utveckling och goda livsvillkor för alla människor, och ska uppnås till år 2030.

Tobaksproduktionen och tobakskonsumtionen i världen utgör ett hinder för att lyckas uppnå målen. Här berättar vi om kopplingen mellan tobak och respektive mål.


Mål 1. Utrota all form av fattigdom överallt

Tobaksbruket är störst bland fattiga. De pengar som spenderas på tobak skulle i stället behövas till grundläggande behov som mat, utbildning, och hälsovård. I vissa länder i Afrika använder de fattigaste hushållen 15 procent av sin disponibla inkomst till tobak.

Även i Sverige bidrar tobaksberoende till att människor som lever på knappa marginaler får det ännu sämre ställt. Tobaksbruket är högst i de grupper i vårt land som har de lägsta inkomsterna. År 2016 rökte exempelvis 17 procent av personer med enbart grundskola dagligen medan 10 procent av dem med eftergymnasial utbildning rökte (dagligen eller ibland).

Överbelastade hälso- och sjukvårdssystem i alla länder vårdar redan ett oräkneligt antal människor som insjuknat i cancer, stroke, emfysem och en mängd andra icke smittsamma sjukdomar (non-communicable diseases, NCD:s) som orsakats av tobak. De sjukdomar som orsakas av tobaksbruket medför höga kostnader för produktionsbortfall för samhällsekonomin, på grund av sjukdomar och dödsfall bland människor i arbetsför ålder.

Läs mer


Mål 2. Utrota hunger, säkerställa tillgången till mat och förespråka ett hållbart jordbruk

Tobaksodling tar i anspråk omkring 3,8 miljoner hektar jordbruksmark. Omkring 90 procent av världens kommersiella råtobak odlas i syd, ofta i länder där undernäring och barnarbete är stora problem. Många andra grödor, kombinationer av grödor, odlingssystem och försörjningsstrategier ger bättre möjligheter för jordbrukarna.

Det är viktigt att tobaksanvändare i Sverige och andra länder i den rika delen av världen blir medvetna om konsekvenserna av tobaksodling för människor i producentländerna. Genom vårt utvecklingsbistånd har vi också möjlighet att bidra till uppfyllande av mål 2.

Läs mer 


Mål 3. Garantera ett hälsosamt liv och välmående för alla åldrar

Tobaken är en av de främsta faktorerna bakom epidemin av icke smittsamma sjukdomar och den främsta orsaken till sjukdomar och dödsfall i världen, med över 7 miljoner döda varje år. Exponering för miljötobaksrök, passiv rökning, svarar för åtminstone 600 000 dödsfall varje år bland icke-rökare; nästan hälften av dessa dödsfall inträffar bland kvinnor och mer än en fjärdedel bland barn under fem års ålder.

I Sverige orsakar rökning omkring 12 000 dödsfall per år. Under hållbarhetsmål 3, om hälsa för alla, lyfter parterna i FN-dokumentet fram att länderna måste arbeta för att förverkliga den internationella tobakskonventionen. Världshälsoorganisationens ramkonvention för tobakskontroll (WHO Framework Convention on Tobacco Control, FCTC) – är världens första internationella fördrag för att förbättra folkhälsan. Konventionen stimulerar länder världen över att genomföra insatser på vetenskaplig grund för att minska tobaksbruket och förbättra hälsoläget.

Att förstärka genomförandet av tobakskonventionen som en del i arbetet för en hållbar mänsklig utveckling, kommer att ge snabba och märkbara framgångar i form av räddade liv och minskade hälsovårdskostnader.


Mål 4. Garantera utbildning av god kvalitet för alla och främja livslångt lärande för alla

Tobaksproduktionen är en av de sektorer som har de största problemen med barnarbete. Fattiga tobaksodlande familjer ser ingen annan utväg än att låta barnen arbeta på fälten i stället för att gå i skolan.

Barnarbetare inom tobaksbranschen går regelmässigt miste om möjligheter till utbildning.


Mål 5. Uppnå jämställdhet och att alla kvinnor och flickor har större självbestämmanderätt

Kvinnor utgör omkring 20 procent av världens rökare och utsätts hänsynslöst som måltavla för tobaksbolagens strävan att öka rökdebuterna.


Mål 6. Garantera säker tillgång till rent vatten och sanitet för alla

Tobaksodling i låg- och mellaninkomstländer orsakar skador på miljön, vilket bland annat innebär att vattendrag förorenas.

Läs mer


Mål 7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig och hållbar energi för alla

Att minska kostnader som orsakas av tobaksepidemin kan frigöra resurser som kan investeras i bland annat utveckling av en infrastruktur för förnyelsebar energi.


Mål 8. Främja en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt med produktiv sysselsättning och anständiga jobb för alla

Världens tobaksproduktion domineras av några få transnationella bolag, vilkas vinster till stor del går till några få länder i nord. Tobakshandeln försämrar låg- och medelinkomstländernas handelsbalans, förstör mänskligt kapital och styr resurser till en produkt som tömmer regeringars och hushålls finanser på betydande resurser.

Läs mer 


Mål 9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation

Liksom när det gäller flera andra av målen, hindrar tobaken måluppfyllelse genom att i onödan ta enorma mänskliga och ekonomiska resurser i anspråk. Genom att frigöra dessa resurser ökar ländernas möjlighet att satsa på hållbar infrastruktur och industrialisering.


Mål 10. Öka jämlikhet inom och mellan länder. År 2030, beräknas tobaksbruket döda fler än 8 miljoner människor per år; mer än 80 procent av dessa dödsfall sker i låg- och medelinkomstländer

Att minska bruket av och exponeringen för tobak är därmed en nyckelfaktor för att minska ojämlikheter i ekonomi och hälsa.

Även i Sverige bidrar, som tidigare nämnts, skillnader i tobaksvanor starkt till de stora sociala hälsoklyftor som finns.


Mål 11. Göra städer och mänskliga bosättningar säkra, motståndskraftiga och hållbara

Tobaksrök är en betydande källa till luftförorening inomhus. Passiv rökning skadar hälsan på samma sätt som egen rökning, Att göra arbetsplatser och allmänna platser rökfria räddar liv.


Mål 12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster

Tobaksodling, så som den bedrivs idag i låg- och medelinkomstländer, gör att många odlare blir skuldsatta till följd av kontrakt med transnationella tobaksuppköpare. Tobaksbolaget erbjuder vanligtvis stimulansbidrag och lån till odlarna för att börja odla tobak, ofta med förespegling av orealistiskt optimistiska prognoser gällande priser och avkastning.

Tobaksproduktionen leder även till långtgående miljöförstöring.


Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

I låg- och medelinkomstländer orsakar tobaksodlingen skogsskövling. Omkring 600 miljoner träd avverkas varje år för att ge mark för tobaksodling, användas som bränsle under efterbehandlingen av tobaken eller som byggnadsmaterial för torkningslador. Skogsskövlingen har allvarliga konsekvenser för klimatet.


Mål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt

Cigarettfilter tillverkas av cellulosaacetat, ett slags plast som det kan ta upp till 12 år att bryta ned. I det internationella projektet för rena stränder (International Coastal Clean-up) fann man år 2013 i 92 länder att cigarettfimpar utgjorde 15 procent av allt insamlat skräp, den enskilt största kategorin av avfall.

Läs mer


Mål 15. Skydda, återställa och främja hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa markförstörelse och hejda förlusten av biologisk mångfald

Tobaksodling i låg- och medelinkomstländer orsakar allvarlig förstörelse av land och jord, och en rad andra störningar i ekosystemet.

Läs mer


Mål 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer

Tobaksindustrin missbrukar nationella och internationella legala system för att förhindra eller fördröja åtgärder för minskat tobaksbruk, ofta genom att starta rättsprocesser utan legal grund i syfte att avskräcka stater från att införa regleringar, och för att behålla sin marknad.


Mål 17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling och förnya det globala partnerskapet för hållbar utveckling

Världshälsoorganisationen (WHO), Världsbanken, FN:s utvecklingsprogram UNDP och andra FN-organ, liksom andra globala och regionala organisationer har understrukit vikten av att prioritera åtgärder för minskat tobaksbruk i det globala utvecklingsarbetet. Länder måste vara lika målmedvetna i kampen mot tobaksepidemin som tobaksindustrin är när det gäller att främja den. Men nationella program för minskat tobaksbruk och mot icke smittsamma sjukdomar lider i många länder av otillräcklig bemanning och allvarlig brist på resurser.

Läs mer


 

Tobak och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

Ett människorättsperspektiv på tobaksfrågan

Tobaksbruk är den främsta orsaken i världen till död som kunde ha förhindrats. Att applicera ett människorättsperspektiv på tobaksfrågan ger oss en unik möjlighet att utkräva ansvar i tobaksfrågan av våra makthavare.

Det internationella arbetet för mänskliga rättigheter tar sin utgångspunkt i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter som inryms i förklaringen har senare förts in och vidareutvecklats i ett antal konventioner som är bindande för de anslutna staterna. Tillsammans utgör de ett universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rättigheterna.

Sverige har ratificerat alla kärnkonventioner, av vilka följande är särskilt intressanta för det tobakspreventiva arbetet:

  • Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)
  • Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)
  • Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor (CEDAW)
  • Konventionen om barnets rättigheter (CRC)

När vi kombinerar tobakskonventionen med ovanstående kärnkonventioner hittar vi självklara argument för varför våra makthavare har skyldighet att införa lagar och strategier som syftar till att få ett slut på tobaksepidemin. Rökning har en direkt negativ inverkan på en lång rad mänskliga rättigheter, här följer några exempel:


Rätt till liv:

Artikel 3 i Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna:
”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.”

Tobaksbruk är den främsta orsaken till död som kan förhindras.


Rätt till hälsa:

Artikel 12 i Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter:
”Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.”

Läs mer om tobak och ojämlik hälsa här.

Läs mer om hälsokonsekvenser av rökning här.


Barns rättigheter:

Flera artiklar i Konventionen om barnets rättigheter (CRC) är relevanta för det tobakspreventiva arbetet, tex artiklarna 2,6 och 24. Läs mer om tobak och barns rättigheter här.

För barn i tobaksproduktionen kränks deras rättighet till Utbildning, vilket bekräftas av tre artiklar:

Artikel 26 i Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna:
”Var och en har rätt till utbildning.”

Artikel 13 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter:
”Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till utbildning.”

Artikel 28 i Konventionen om barnets rättigheter:
”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning.”


Kvinnors rättigheter:

Artikel 12 i Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor:
”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor när det gäller hälsovård för att, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård.” Läs mer om tobak och kvinnors rättigheter här.


Minoritetsgruppers rättigheter:

Tobaksindustrin riktar ofta sin marknadsföring till specifika minoritetsgrupper, och inom flera av dessa grupper ligger tobaksbruket på nivåer högt över medel. Exempel är hbtq-personer, urfolk och andra etniciteter i minoritet.

Läs om hur tobaksindustrin riktar in sig på hbq-samhället.

Läs mer om Tobak och ojämlik hälsa


Vad bör göras?

  • Att tobak är en fråga om mänskliga rättigheter måste betonas och lyftas i allt tobakspreventivt arbete, för att få makthavare att förstå att det är deras skyldighet att agera för att skydda sina medborgare.
  • De rapporteringsmekanismer som finns för mänskliga rättigheter bör användas i större utsträckning för att utkräva ansvar i tobaksfrågan.
  • Mer resurser måste till för att kunna tillhandahålla juridisk hjälp, utbildning och stöd till opinionsbildare om hur man kan använda ramverket för de mänskliga rättigheterna som argumentation för att få till stånd fler tobaksbekämpande åtgärder.

Tobak och FN:s konvention om barns rättigheter

Alla barn har rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Inget barn får diskrimineras och alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Detta slås fast i konventionen om barnets rättigheter som antogs av FN 1989 och ratificerades av Sverige 1990.

Barnrättskonventionen säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn. Tobakspolitiken berör barn i allra högsta grad! Barns hälsa, utveckling och uppväxtvillkor påverkas av tobaksproduktion, tobaksreklam och tobaksanvändning i både fattiga och välbärgade länder.

Här följer analyser av sex artiklar i tobakskonventionen ur barnkonventionens perspektiv. Hela analysen får du tillgång till genom att klicka på rubriken:


Artikel 5.3 – om att skydda folkhälsopolitiken mot tobaksindustrins inflytande
Barnets rätt till liv och hälsa står på många sätt i skarp motsättning till tobaksindustrins kommersiella intressen. Bland annat visar studier av industrins egna dokument att barn är den främsta målgruppen för marknadsföringen av tobak.Många barn utnyttjas också som arbetskraft inom tobaksproduktionen. I USA arbetar t.ex. varje år flera hundratusen barn inom tobaksodlingen. Från Indien rapporteras att 1,7 miljoner barn arbetar med rullning av tobaksprodukten bidi. Slutsatsen är att respekt för barnets rättigheter kräver att länderna lever upp till tobakskonventionens artikel 5.3 – tobaksindustrin kan inte tillåtas att påverka folkhälsopolitiken.


Artikel 8 – om skydd mot passiv rökning
Flera av barnkonventionens artiklar har tydlig relevans för frågan om barn och passiv rökning. Det gäller inte minst artikel 6 som är en av grundprinciperna och betonar att barn har rätt att överleva och utvecklas.
En annan mycket relevant artikel är artikel 24 om barnets rätt till bästa möjliga uppnåeliga hälsa. FN:s kommitté för barnets rättigheter anser även att rätten till bra hälsa är sammankopplad med artikel 2 om icke-diskriminering. Detta understryker det oacceptabla i de hälsoskillnader som finns mellan barn i olika socioekonomiska grupper, kulturer och geografiska områden.
Mot bakgrund av barnkonventionens artiklar är det självklart att barn måste skyddas mot miljötobaksrök. Barns bästa ska komma i främsta rummet och deras rätt till en rökfri miljö är överordnad rätten att röka.


Artikel 12 – om utbildning, information och allmän upplysning
Artikel 24 i barnkonventionen utgår från barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Denna rättighet inkluderar rätten att få information och tillgång till undervisning om hälsofrågor, samt stöd för att kunna omsätta sin kunskap i vardagen. FN:s kommitté för barnets rättigheter förtydligade 2013 rättigheten till hälsoinformation:

”Barn behöver information och utbildning inom alla hälsoaspekter för att de ska kunna göra välgrundade beslut i relation till sin livsstil och tillgång till hälso- och sjukvård. Information och livskunskap måste rikta in sig på en mängd olika hälsorelaterade områden, bland annat faran med alkohol, tobak och andra droger. Detta inkluderar lämplig information om barnets rätt till hälsa, statens skyldigheter och hur och var man kan få tillgång till hälsoinformation och hälso- och sjukvårdsinsatser. Informationen ska även göras tillgänglig som en viktig del av skolplanen, liksom genom hälso- och sjukvård samt andra områden som når barn utanför skolan. Material inom hälsoområdet ska utvecklas i samverkan med barn och spridas brett inom offentliga verksamheter.”


Artikel 13 – om marknadsföring av tobak
Tobaksindustrin vill marknadsföra livsfarliga produkter. Så länge denna marknadsföring pågår, kommer den att nå även barn. Det är därför svårt att se att sådan marknadsföring på något vis kan vara förenlig med barnets rätt till hälsa och utveckling och rätten att skyddas mot utnyttjande. Ett hundraprocentigt stopp för marknadsföring av tobak är därför nödvändigt för att leva upp till principerna i barnkonventionen.


Artikel 14 – om att främja tobaksavvänjning
De flesta som röker vill sluta, och det gäller även barn. I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings, CAN:s, skolundersökning 2013 svarade mellan 70 och 80 procent av rökarna att de ville sluta, även om fler än hälften av dessa svarade ”Ja, men i framtiden”. Man såg inga större skillnader mellan grundskolelever och gymnasieelever, men det var fler flickor än pojkar som ville sluta röka.
I dag finns bra material om tobaksavvänjning för ungdomar. Det saknas dock en överblick över vilka metoder som används och deras effekter när det gäller att stödja ungdomar att bli tobaksfria.  Slutsatsen är att både resurserna för tobaksavvänjning för barn och kunskapen om hur man bäst hjälper barn att sluta med tobak behöver vidareutvecklas.


Artikel 16 – om tobaksförsäljning till minderåriga och av minderåriga
Barn har lätt att få tag på tobak. Bland niondeklassare och gymnasieelever i Stockholm tycker de flesta av tobaksanvändarna att det är enkelt att komma över tobak.
I en allmän kommentar om ”ungdomars hälsa och utveckling” påpekar FN:s barnrättskommitté även att barns användning av tobak kan minskas genom lagstiftningsåtgärder såsom förbud mot att sälja tobak till barn.
För att leva upp till både barnkonventionen och tobakskonventionen behöver Sverige se till att dagens bestämmelser följs bättre samt vidareutveckla såväl lagstiftning som tillsyn på detta område.

Tobak och FN:s konvention om avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW)

Kvinnor har varit och är på många håll fortfarande särskilt utsatta för tobaksindustrins marknadsföring. Kvinnor har tidigare inte använt tobak i samma utsträckning som män och industrin ser kvinnor som en lovande rekryteringsbas för att få nya kunder. Tobaksprodukter designas för att tilltala särskilt kvinnor och marknadsföringen till kvinnor är omfattande. Samtidigt gör biologiska skillnader att kvinnor i vissa avseenden är känsligare än män för tobakens skadeeffekter.

Mot den bakgrunden är det logiskt att tobakskonventionen i sin inledning lyfter fram kvinnors rättigheter och konventionen om avskaffande av all diskriminering av kvinnor. Denna antogs av FN 1979 och föreskriver att parterna ”skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor på hälsovårdsområdet.” Tobakskonventionen säger även att parterna ska uppmuntra kvinnors ledarskap i det tobaksförebyggande och tobakspolitiska arbetet.

Läs mer: Genusperspektivet: kvinnor drabbas hårdare av tobaksbrukets konsekvenser

En längre text är under konstruktion

Tobak och FN-konventioner om arbetsrätt (ILO)

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är ett FN-organ som samlar regeringar, arbetsgivare och fackföreningar i ett gemensamt arbete för social rättvisa och bättre levnadsförhållanden. Flera av ILO:s konventioner berör arbetsförhållanden i tobaksproduktionen, varav en särskilt viktig är  ILO:s konvention nr 184 om säkerhet och hälsa i lantbruket.

ILO har tagit fram en särskild strategi för hur arbetsförhållanden i tobakssektorn bör hanteras. Läs den här.

ILO:s konvention nr 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete är också mycket relevant. Mer om barns utsatthet i tobaksproduktionen kan du läsa här.

Ett antal konventioner och rekommendationer finns på temat Rökning på arbetsplatser, de hittar du här.

ILO har kritiserats för att vara det enda FN-organet som fortfarande accepterar pengar från tobaksindustrin, läs mer om det här.

 

En längre text är under konstruktion – välkommen tillbaka!

Relaterat

Världens länder prioriterar inte tobaksavvänjning

I en nyligen utgiven rapport från Världshälso-organisationen WHO framgår det att fem miljarder människor i världen nu bor i länder...

Läs mer

Cigaretter dödade fler än världskrigen tillsammans

Vad dödar flest människor, cigaretter eller krig? Den frågan fick den brittiska tidningen The Guardian från en läsare. Svaret: cigaretter...

Läs mer

Nytt faktablad om tobakens miljöpåverkan

Utarmade jordar, förorenade vatten, skövlade skogar – det är några av de effekter som tobaksodling orsakar runt om i världen....

Läs mer

”Att prata om klimat och miljö är en mer framkomlig väg”

Sex frågor till Agneta Alderstig, förbundsordförande för Visir, om den nya rapporten Tobaksindustrins miljöpåverkan – en genomgång av forskningsläget 2018

Läs mer

Lunghälsa tema för World no Tobacco Day 2019

Tobaksrök har stora konsekvenser för lunghälsan hos både rökare och icke-rökare globalt. Därför är fokus för World No Tobacco Day...

Läs mer

Unga med psykosomatiska besvär röker mer än andra

Användningen av alkohol, narkotika och tobak bland unga ökar ju fler psykosomatiska besvär de uppger att de har. Tydligast är...

Läs mer

Uppdaterat faktablad om tobak och hållbar utveckling

Tobaksbruket och tobaksproduktionen i världen är gigantiska hinder för hållbar utveckling. Tobaksfakta – oberoende tankesmedja har nu reviderat faktabladet omhurtobak...

Läs mer

”Kunskap om slaveriet i tobaksproduktionen kan bidra till en hållbarare utveckling”

– Den ofattbart rika tobaksindustrin grundar sin miljöförstörande produktion på slaveri och barnarbete. Om detta behöver vi öka kunskapen i...

Läs mer

”Agenda 2030 kräver modigt ledarskap”

Att arbeta för ett tobaksfritt samhälle kan hjälpa länder att förhindra att miljontals människor blir sjuka och dör av tobaksrelaterade...

Läs mer
Visa fler

Prenumerera på vårt nyhetsbrev