Det finns en rad biologiska, sociala och beteendemässiga samband mellan rökning och alkoholdrickande. Rökning påverkar till exempel nervsystemet på ett sätt som gör kroppen mer mottaglig för alkoholens berusningseffekter och kan öka suget efter alkohol. Rökare blir som bekant extra röksugna när de dricker alkohol. De flesta risk- och missbrukare av alkohol röker även mycket. Och så vidare.

Dessa samband gjorde forskare vid Washington University School of Medicine nyfikna – kunde det finnas en koppling mellan ett samhälles tobakspriser och tobakspreventiva insatser å ena sidan och alkoholkonsumtionen i befolkningen å andra sidan? De visste ju redan att tobaksförebyggande insatser och skattehöjningar på tobak minskar rökningen – om man höjer skatten med tio procent så minskar antalet rökare med 3-5 procent. Särskilt priskänsliga är ungdomar.

Resultatet av studien publiceras i oktobernumret av tidskriften Alcoholism: Clinical & Experimental Research. Forskarna jämförde alkoholförsäljningen mellan 1980 och 2009 i de amerikanska delstaterna med priset på cigaretter i respektive stater. De undersökte även om det fanns tidsmässiga samband mellan alkoholförsäljningen och införande av rökförbud i serveringsmiljöer och på andra arbetsplatser.

– Vi såg att såväl höjda cigarettpriser som införande av rökfria inomhusmiljöer ledde till en minskad alkoholkonsumtion per invånare, säger i ett pressmeddelande Melissa J. Kraus, expert på statistisk dataanalys och en av forskarna bakom studien.

Prishöjningar på tobak kunde ensamma minska alkoholkonsumtionen. Effekten blev ännu större i kombination med rökförbud i inomhusmiljöer.

Exempelvis hade drickandet minskat mest i delstaten New York, där tobakspriset ökat mest och där omfattande rökförbud införts. Sambandet gällde sprit- och ölkonsumtionen, men inte vinkonsumtionen.

– Våra resultat visar till exempel att en 20-procentig höjning av cigarettpriset leder till att ölkonsumtionen per invånare minskar med två procent, säger Melissa J. Kraus.

– Ett heltäckande rökförbud i serveringsmiljöer och på arbetsplatser minskar ölkonsumtionen med fyra procent och spritkonsumtionen med elva procent. Tilläggas bör att siffrorna är genomsnitt för hela befolkningen i de undersökta staterna. Om enbart rökarna studeras skulle sannolikt effekterna vara ännu större.