Forskare vid amerikanska University of North Carolina har gjort en systematisk analys och sammanvägning (review) av tidigare studier som undersökt vad som händer i länder där hälsovarningarna på tobak förstärks. Sammanställningen har publicerats av den vetenskapliga tidskriften Social Science & Medicine.

Forskarna baserar sina slutsatser på 32 studier som publicerades under åren 1997-2014. Dessa studier har följt utvecklingen i sammanlagt 20 länder där hälsovarningarna förstärkts. Det vanligaste sättet att förstärka varningarna var att, liksom nu i Sverige och övriga EU, införa varningsbilder. I några fall bestod förstärkningen i stället i att öka storleken på varningarna. En studie handlade om införandet av neutrala tobaksförpackningar med stora varningsbilder i Australien, som var en av de mest undersökta nationerna. Bland dessa var även Kanada, Storbritannien och USA.

Analysen visar tydligt att förbättrade hälsovarningar ökar kunskapen om effekterna av rökning och passiv rökning samt kännedomen om vart man kan vända sig för att få hjälp att sluta. Samtliga 12 studier som undersökte om kunskapen förändrades registrerade en förbättring av kunskapsläget.

En annan effekt som syntes i flera studier var att de nationella sluta-linjerna fick fler samtal. Denna effekt sågs i 4 av 6 studier som undersökte just detta. I 3 av 8 studier minskade cigarettkonsumtionen, i 4 av 7 ökade sluta-försöken och 6 av 9 studier minskade andelen rökare i befolkningen.

Förbättringen av hälsovarningarna gjordes ofta tillsammans med andra tobakspolitiska åtgärder. Forskarna konstaterar att de bättre varningarna hade särskilt god effekt just i kombination med andra åtgärder.