Kvinnokonventionen och barnkonventionen har kommittéer som med jämna mellanrum granskar hur staterna som har antagit konventionerna följer sina åtaganden. Staterna får lämna rapporter om hur de arbetar med konventionen och även civilsamhällets organisationer kan lämna egna rapporter till kommittén.

Sedan tas rapporterna upp på ett möte där de granskade länderna får omdömen om hur det går.

Tobakskonventionen saknar den ordningen. Visserligen får de rapportera sitt arbete, men återkopplingen saknas. Parterna kan alltså låta bli att införa de åtgärder som konventionen ålägger dem utan att det blir några påföljder.

–Man kan strunta i vad man har skrivit på, säger Margaretha Haglund, tobakspolitisk expert på Tobaksfakta.

Den amerikanska organisationen Action on Smoking and Health (ASH) har tagit på sig att vara paraply för organisationer världen över som vill skicka egna rapporter till Kvinnokommittén. Tobaksfakta är en av elva svenska organisationer som nu har gjort en gemensam skrivelse om konventionens artikel 12 som handlar om kvinnors hälsa. Övriga organisationer är bland andra VISIR, A Non Smoking Generation och de olika yrkesföreningarna mot tobak.

I skrivelsen tar organisationen bland annat upp svensk statistik för tobaksbruk och tobaksrelaterade sjukdomar, bland annat att kvinnor med kortare utbildning röker mer än de långtidsutbildade och att den förväntade livslängden skiljer sig åt beroende på utbildningslängd. Tobaksindustrin riktar sin marknadsföring av nya produkter som vitt snus mot unga kvinnor som i allt högre grad börjar snusa. ”Tobak, och tobaksindustrins åtgärder hindrar kvinnor och flickor i Sverige från att åtnjuta bästa möjliga hälsa”, konstaterar de och skriver ”att svenska kvinnors rätt till hälsa inte är tillräckligt skyddad från tobaksindustrins rovdjursbeteende”.

Undertecknarna rekommenderar Kvinnokommittén att uppmana den svenska regeringen att genomföra de åtgärder som är en del av Tobakskonventionen.

–Tanken är att få in ett arbetssätt för att bredda hälsofrågorna att även gälla tobak och sätta press på Sverige. Kvinnors hälsa är allas hälsa. Skrivelsen belyser varför detta är viktigt, säger Margaretha Haglund.

Tidigare har olika organisationer gjort skuggrapporter till de rapporter som regeringar lämnat in till utvärderingskommittén, men detta är första gången som man från Sverige har gjort detta i mer ordnad form under ASHs paraply. Dock har Japan och Tyskland tidigare använt samma metod som de svenska organisationerna nu gör.

–Jag hoppas att de som jobbar med barnfrågor också använder möjligheten att lyfta tobaksfrågan när Sveriges arbete med barnkonventionen ska granskas nästa gång, säger Margaretha Haglund.

Sverige granskas nästa gång

Kvinnokommitténs uppgift är att bevaka hur kvinnokonventionen följs av de länder som antagit konventionen.

Sverige är ett av de länder som ska granskas av Kvinnokommittén nästa gång. Det skulle ha skett i mars i år, men har blivit uppskjutet till 2021 på grund av pandemin.

De dokument som har kommit in, både från regeringen och från civilsamhällets organisationer finns att hitta här.

När denna artikel skrivs är skrivelsen i artikeln ovan ännu inte publicerad, trots att den skickades in till kommittén i slutet av september.

Faktaruta FN:s Kvinnokonvention

FN:s Kvinnokonvention – Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) – trädde i kraft 1981 och har ratificerats av 189 stater, vilket betyder att den är den mest undertecknade konventionen efter barnkonventionen. Dock har ett 60-tal länder reserverat sig mot hela eller delar av innehållet.

Målet är att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. De stater som har antagit konventionen ska garantera att kvinnor och män har samma rättigheter.

Sverige var en av de första länderna att godkänna konventionen, men den gäller ändå inte som svensk lag.

Kvinnokonventionens artikel 12 om hälsovård: Länderna ska säkerställa att kvinnor och män har samma tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive familjeplanering. Konventionsstaterna ska också garantera kvinnor lämplig vård vid graviditet, förlossning och amning.

Läs mer om kvinnokonventionen och dess 30 artiklar här.

 

 

 

Läs vidare