Annelie Johansson har arbetat i snart 20 år på Sluta-röka-linjen. Under merparten av den tiden har få snusare hört av sig. Men något har hänt. Nu ökar samtalen från snusare. 2020 var det runt 370 samtal. 2024 hade det ökat till cirka 650. Andelen av klienterna som är snusare har stigit från 9 till 20 procent. Annelie Johansson kan inte veta säkert vad det beror på, men hennes intryck är att det har två orsaker: Det har blivit svårare att sluta snusa och snusarna lider mer av sitt bruk än tidigare.

Ph-värdet påverkar

Båda orsakerna kan kopplas till hur produkterna har förändrats. När det gäller förlängda abstinensen tror hon att ph-värdet är boven. Det bruna snusets ph-värde låg tidigare runt sju, men nu ligger de flesta produkterna kring 8. Det nya vita snuset har från början haft höga ph-värden.

– Det högre ph-värdet gör att mer av nikotinet blir fritt. Det går snabbare ut i blodet och ger en starkare kick.

Anneli Johansson har dessa uppgifter från forskare vid Göteborgs universitet . Hon tror att det ändrade ph-värdet kan ha lett till att det också har blivit svårare att sluta.

– Det har ju alltid varit ansträngande, men det har varit möjligt. Nu krävs det mycket mer kämpaglöd och tålamod, för det kan ta otroligt lång tid.

Abstinens i 24 månader

I utbildningen för tobaksavvänjare lär man sig att det ofta handlar om tre tuffa månader. Den första månaden handlar om att få ut nikotinet ur kroppen. Sedan brukar det ta ungefär två månader tills hjärnan inte längre är inställd på nikotin.

– Man brukar säga att när tankarna på nikotinet inte är kommer hela tiden, då är man på väg att bli fri.

Men många snusares abstinens följer inte detta mönster.

– Vi har klienter som har haft abstinens i 6 månader, 12 månader. Jag har själv haft en klient som hörde av sig efter 24 månader och fortfarande upplevde fysisk abstinens. Han var stressad och hade ångest.

Annelie Johansson beundrar den mannen och andra som kämpar på.

– Den som slutar röka får ju snabbt en belöning i form av att man mår bättre, men för snusare kommer ofta inte några sådana effekter på kort sikt. Det är bara negativt.

Annelie Johansson och hennes kollegor stöttar och peppar. Deras verktyg är motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi och ACT – ACT, Acceptance and Commitment Therapy ACT (Acceptance and Commitment Therapy) som hjälper individer att acceptera svåra tankar och känslor och samtidigt ta steg mot att agera i linje med sina personliga värderingar.

– Många som är föräldrar vill sluta för att de vill vara förebilder för sina barn. Det är också ganska vanligt att vårdpersonal kontaktar oss både för handledning och stöd inför patientmöten, men även för sitt eget snusbruk. Det röks inte längre så mycket i vården, men många snusar.

Trött på att vara beroende av snus

Ett annat starkt motiv är att man inte längre vill vara beroende.

– Man är trött på att leta efter dosor och ständigt ha någonting i munnen, säger Annelie Johansson.

Snuset verkar nu också även orsaka lidande i större utsträckning. Det har kommit med det vita snuset som kan ge frätskador i munnen, enligt forskare vid Göteborgs universitet.

Av de som kontaktar Sluta-röka-linjen är det viss övervikt av användare av vitt snus, cirka 60 procent av snusarna.

– En del av de som har börjat med vitt snus blandar med brunt på grund av skadorna i munnen av det vita snuset, berättar Annelie Johansson.

Snus vid graviditet har uppmärksammats. Men det är inte så många unga kvinnor som vill ha stöd inför eller under graviditet som kontaktar Sluta-röka-linjen. Annelie Johansson tror att det kan bli fler om några år när de som började med vitt snus på högstadiet/gymnasiet kommer i ålder för familjebildning. Helst skulle hon vilja att man fick stopp på utvecklingen innan dess. Hon önskar en strängare lagstiftning, med maxnivå för nikotin, nikotinfri skoltid, smakbegränsningar, exponeringsförbud och annat som kan öka möjligheten för unga att slippa bli beroende.

– Jag tycker så synd om ungdomarna. Vill politikerna verkligen att unga så lättvindigt ska få exponeras för dessa produkter och riskera ett livslångt beroende?

Faktaruta

I Sverige snusade 15,7 procent av befolkningen (16-84 år) dagligen 2024. 2020 var siffran 11,6 procent. Ökningen beror till största del på att fler kvinnor snusar. Snusandet har ökat kraftigt bland kvinnor från 4,6 procent 2020 till 9,6 procent 2024. I CAN:s senaste skolundersökning uppger 14 procent av tjejer i årskurs 2 gymnasiet att de snusar dagligen. 2016 var andelen 1 procent.

Källa: Folkhälsomyndigheten och CAN

Sluta-röka-linjen har funnits sedan 1998. Den ger kostnadsfritt stöd åt privatpersoner och anhöriga vad gäller tobak och nikotin. År 2024 ville 70 procent ha stöd för att sluta röka, 20 procent för att sluta snusa och bland resterande 10 procent fanns personer som både snusade och rökte, vejpare, brukare av vattenpipa och personer som hade problem med nikotinläkemedel. Sluta-röka-linjen ger också kostnadsfritt stöd i tobaksavvänjning till tobaksavvänjare och vårdpersonal.  Tobaksavvänjarna på Sluta-röka-linjen är kvalificerade tobaksavvänjare med bakgrund inom vård-, tandvård, beteendevetenskap, folkhälsovetenskap och hälsopedagogik. Uppdraget är nationellt. Initiativtagare till Sluta-röka-linjen var Hans Gilljam, ordförande i Läkare mot Tobak.

 

Läs vidare