Forskare i USA och Finland har gått igenom litteratur, myndighetsdokument och interna tobaksindustridokument för att kartlägga varningarnas utveckling och industrins strategier mot dem. Studien, som publiceras av tidskriften Tobacco Control, delar in varningarna i fem generationer – från vaga budskap med myndigheter som avsändare till stora, konkreta, tydliga varningar förstärkta med foton eller andra bilder.

Hälsovarningar på cigarettpaket är ett bevisat billigt och effektivt sätt att minska rökning, särskilt effektiva är varningar som kompletteras med avskräckande bilder. De första hälsovarningarna på cigarettpaket introducerades i USA 1966. Ända sedan dess har tobaksindustrin med olika strategier arbetat för att bromsa införande och förstärkning av hälsovarningarna i olika delar av världen. Några av metoderna:

• Förneka att hälsovarningar minskar tobakskonsumtionen.
• Frivilligt införa egna, små och vaga varningar utan grafiska inslag för att blockera krav på verkligt effektiva varningar.
• Hävda att varningarna strider mot olika lagar och/eller internationella avtal.

Det senare lyckades bra i Sverige vid decennieskiftet 1980-1990. Tobakslagen skulle revideras och det lades ett förslag om grafiska hälsovarningar som skulle täcka nästan 70 procent av paketets framsida. De grafiska element som föreslogs var bl.a. dödskallar och cancersymboler. Tobaksbolaget Philip Morris´ Europaledning beskrev internt förslaget som en kris och inledde ett intensivt lobbyarbete för att förhindra att det genomfördes. Philip Morris och andra tobaksbolag hävdade bl.a. att de föreslagna varningarna skulle kränka deras yttrandefrihet och varumärkesrätt. Ett annat argument som industrin använde flitigt var att förslaget stred mot ett EG-direktiv om tobaksmärkning. Att anpassa sig till EGs lagar var viktigt för Sverige i ett läge när ansökan om EU-medlemskap förbereddes.

Trots att Socialstyrelsen kom fram till att tobaksindustrins argument inte stämde, lade den svenska regeringen 1991 ned planerna på de grafiska hälsovarningarna. Efter framgången i Sverige använde industrin senare samma strategier i länder i Asien och Latinamerika.

På 2000-talet började de mer moderna och effektiva – femte generationen – hälsovarningarna att komma i vissa länder. Kanada var 2001 först i världen med fotografiska bildvarningar på paketen. Sedan den internationella Tobakskonventionen 2005 trädde i kraft har industrin fått allt svårare att bromsa utvecklingen, konstaterar forskarna. Antalet länder med stora hälsovarningar på paketens framsida har ökat till 57 år 2012 och 49 länder har idag grafiska hälsovarningar. Fortfarande har dock många länder en lång bit kvar att gå. Exempelvis har minst 25 länder kvar vaga engelskspråkiga varningar på sidan av paketen som industrin frivilligt började använda för att blockera mer effektiva varningar på landets eget språk.

EU har rekommenderat sina medlemsländer att börja använda roterande varningsbilder på tobaksförpackningarna och tagit fram ett bildbibliotek som länderna kan välja från. Trots utredande och riksdagsmotioner har Sverige ännu inte infört bildvarningar.

Länk till forskningsartikeln om hälsovarningarna och industrin