För att undvika missförstånd vill Tobaksfakta genast slå fast att vi helhjärtat välkomnar rökfria uteserveringar, entréer, idrottsplatser, lekplatser, tågperronger och busshållplatser! Denna lagändring kommer att innebära en stor förbättring inte minst för allergiker, och kan även för andra grupper minska de skadliga effekterna av passiv rökning. För hotell- och restauranganställda kan den nya lagen förbättra arbetsmiljön ytterligare. Opinionsstudier visar också att det finns ett starkt stöd för dessa rökförbud i befolkningen.

Nej, det är inte det som finns med i propositionen utan det som inte finns med som är problemet. Ett starkt folkligt opinionsstöd finns nämligen också för flera åtgärder som saknas i regeringens förslag. Det handlar om olika åtgärder som begränsar tobaksproducenternas möjligheter att marknadsföra sina produkter och locka till sig nya konsumenter bland barn och unga vuxna. Åtgärder som därför också mött ett mycket starkare motstånd från tobaksindustrin och dess allierade än till exempel utökade rökfria miljöer.

Viktiga åtgärder som saknas
En föreslagen åtgärd som försvann redan på ett tidigt stadium från förberedelserna av en ny tobaksproposition är införande av reklamfria, standardiserade tobaksförpackningar (”plain packaging”). Denna åtgärd har visats vara effektiv för att minska nyrekrytering av tobaksanvändare och rekommenderas i riktlinjerna till den internationella tobakskonventionen. Reklamfria tobaksförpackningar har redan införts i bl. a. Storbritannien, Frankrike och Irland och är på väg i Norge. Även regeringens utredare Göran Lundahl ansåg att standardiserade förpackningar skulle minska tobaksbruket i vårt land. Han menade dock att åtgärden inte rimmar med vår tryckfrihetslagstiftning. Samma sak ansåg mediegrundlagskommittén som fick regeringens uppdrag att utreda saken vidare och kom med sitt betänkande 2016. Sedan dess verkar inget mer ha hänt i denna mycket angelägna fråga. Vi hoppas att beslutsfattarna inte låter sig stoppas av tobaksbolagens lobbyarbete utan vågar fortsätta att arbeta för de lagändringar som krävs för att vi ska kunna få standardiserade, reklamfria tobaksförpackningar i Sverige också.

En annan åtgärd som Göran Lundahl föreslog var exponeringsförbud för tobaksvaror på försäljningsställena. Det är välkänt att själva förpackningarna är den viktigaste delen av tobaksbolagens marknadsföring och att barn och vuxna påverkas av den massiva tobaksskyltningen i affärerna. Exponeringsförbud fanns, enligt vad vi erfarit, länge med bland de förslag som regeringen arbetade med inför propositionen. Sedan hände dock något. I det förslag som nyligen offentliggjordes är exponeringsförbudet borta. Regeringen föreslår endast förbud mot ”kommersiella meddelanden” om tobaksprodukter på försäljningsställen (specialbutiker undantas), men inte exponeringsförbud. Detta motiveras ganska otydligt med att förbudet mot kommersiella meddelanden bör vara en tillräcklig åtgärd och att regeringen kommer att följa utvecklingen.

Skadar regeringens trovärdighet
Alltså saknas två av de viktigaste åtgärderna för att begränsa tobaksbolagens rekrytering av nya kunder i regeringens förslag. Vilken betydelse tobaksindustrins offensiva lobbyarbete haft i sammanhanget kan vi bara ha välgrundade gissningar om. Det sätt som tobaksindustrins yttranden redovisas på i propositionens remissammanfattningar tyder i alla fall på att regeringen lägger vikt vid dessa synpunkter. Tobaksfakta vill därför återigen påminna om ett grundfundament i tobakskonventionen; folkhälsopolitisk utveckling ska ske utan inflytande från tobaksindustrin. Detta gäller även inhemska tobaksbolag, i Sveriges fall Swedish Match och andra svenska snusbolag.

Genom att enas om den internationella tobakskonventionen tydliggjorde världens länder att tobaksfrågan är en bred samhällspolitisk fråga – och inte en fråga om enskilda individers val av livsstil. För att framgångsrikt minska tobaksbruket på lång sikt behöver vi använda en bred arsenal av åtgärder. Det är samspelet mellan olika typer av åtgärder som har den största potentialen att få ned tobaksanvändningen. Fler rökfria miljöer skulle därför behöva ackompanjeras av mycket kraftigare begränsningar av marknadsföringen.

Regeringen har ställt sig bakom målet om ett rökfritt Sverige år 2025. För att nå det målet krävs ett målmedvetet arbete där alla effektiva verktyg används. Det som saknas i den nu aktuella propositionen gör tyvärr regeringens måldeklaration mindre trovärdig.