Totalt är det 800 000 personer i Sverige som har astma och minst 500 000 som har KOL. Rökning är den främsta riskfaktorn för att drabbas av KOL och för att sjukdomen sedan försämras. Rökning och passiv rökning påverkar också sjukligheten i astma. Samhällskostnaderna för astma beräknas vara omkring 8 miljarder kronor per år och för KOL är siffran cirka 14 miljarder kronor. Det handlar både om hälso- och sjukvårdskostnader och indirekta kostnader, som till exempel arbetsbortfall.

– Alla astma- och KOL-patienter som röker bör erbjudas hjälp att sluta när de kommer i kontakt med vården. Vår utvärdering visar att en tredjedel av primärvårdsenheterna inte erbjuder sådan hjälp i tillräcklig omfattning, säger utredaren Christina Broman i ett pressmeddelande.

I en debattartikel i Läkartidningen lyfter hon också tillsammans med Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell fram de förändringar som behövs inom KOL- och astmavården. De konstaterar att statistik visar att många KOL-patienter fortsätter att röka och att många primärvårdsenheter är dåliga på att fråga KOL- och astmapatienter om rökning och att erbjuda sluta-hjälp.

En grupp som Olivia Wigzell och Christina Broman särskilt uppmärksammar är ungdomar med astma:

”För ungdomar som har astma och röker ökar risken att sjukdomen försämras och att de senare utvecklar KOL. En viktig uppgift för hälso- och sjukvården är att öka medvetenheten hos ungdomar om hur skadligt det är att röka. Att tidigt fråga unga om rökning ger tillfälle att upptäcka de som röker och hjälpa dem att sluta. Det ger också möjlighet att ha ett informationssamtal med icke-rökare om vikten av att inte börja röka. Hälso- och sjukvården bör därför arbeta aktivt med rökavvänjning och rökprevention”, skriver de i Läkartidningen.

Här kan du läsa mer om de nya nationella riktlinjerna och ladda ned dem.