Det har länge varit känt att rökning har effekt på graviditet och förlossning med konsekvenser för barnet såsom för tidig födsel, fosterdöd, lägre födelsevikt och risk för gomspalt. Även snus har visat sig ha liknande påverkan på foster och det nyfödda barnet. Dock har det saknats studier om betydelsen av snus under graviditeten och betydelsen för barnets hälsa senare i livet.

Nikotinets roll för hälsan
De flesta undersökningar som tidigare gjorts på graviditet och tobak, som visat på negativa hälsokonsekvenser hos barnet, har gjorts på mammor som rökt. Cigarettrök innehåller många andra ämnen utöver nikotin, som till exempel giftiga förbränningsprodukter, och därför har det inte varit möjlighet att få klarhet i nikotinets specifika roll för de negativa hälsokonsekvenserna. Snus innehåller höga doser nikotin men inga förbränningsprodukter.

En annan skillnad är att de flesta barn till rökare blir fortsatt exponerade för cigarettrök även under uppväxten och det har därför varit svårt att skilja på akuta och kroniska effekter av tobaken. Det har också varit svårt att veta om de större barnen har påverkats av exponering under fosterlivet eller om det är den fortsatta rökexponeringen under uppväxten som har haft betydelse.

Det är sannolikt mindre skadligt för mamman att snusa än att röka men om det gäller  även för det ofödda barnet och det större barnet på sikt har varit oklart.

– Vi ville undersöka just snus under graviditeten av flera skäl. Dels just för att snus anses mindre skadligt än rökning, men också för att snusanvändningen ökar. Dessutom för att kunna undersöka nikotinets påverkan på barnet, och få större förståelse för nikotinets långvariga effekter på människan. Tidigare har vi bara kunnat studera nikotinets effekt genom djurförsök, så det här är lite unikt, säger Felicia Nordenstam, överläkare vid barnhjärtcentrum i Stockholm och en av forskarna i teamet.

Allt viktigare att undersöka riskerna med snus
Rökningen minskar globalt, men andra produkter som innehåller tobak och nikotin ökar i användning, och snusanvändningen ökar även bland kvinnor i Sverige och Norge. Många av de snusande kvinnorna är i fertil ålder, vilket gör att det finns en risk att allt fler barn utsätts för nikotin under graviditeten.

– Vår hypotes var att foster som utsätts för snus, det vill säga nikotin, påverkas i det kardiovaskulära systemet inte bara under graviditeten utan också framgent under livet.

Inga säkra perioder och inga säkra doser under graviditeten
Kvinnorna som ingick i studien rekryterades under tidig graviditet och de grupperades utifrån om de var snusanvändare, rökare eller tobaksfria. När deras barn var en till två månader gamla testades bland annat barnens hjärtfrekvensvariation, som speglar balansen i det autonoma nervsystemet som i sin tur reglerar andning, blodtryck och hjärtat. Dessutom mättes nikotin i barnets urin och mammans bröstmjölk.  Resultaten visar att hjärtfrekvensvariationen var förändrad på ett liknande sett oavsett om de haft mammor som rökt eller snusat.

– Förändringen i hjärtfrekvensvariabilitet handlar om en störning i autonoma nervssystemet och de förändringarna vi ser hos barnen i studien liknar de som tidigare beskrivits hos barn som löper ökad risk för plötslig spädbarnsdöd, säger Felicia Nordenstam.

Resultatet kan därför betyda att barn till snusare, precis som barn till rökare, löper större risk för plötslig spädbarnsdöd. Dock vet man ännu inte hur stor risken är eller om den är lika uttalad som för barn till rökare.

Studien visade att även barn vars mammor slutat snusa tidigt i graviditeten var negativt påverkade. Det framkom också att det inte gick att påvisa några skillnader på vilka doser nikotin som barnen utsatts för.

Nolltolerans bör eftersträvas
5-6 åringar vars mammor snusat en hög dos under hela graviditeten testades också. I den studien mättes blodtryck och blodkärlens egenskaper och så testades även dessa barns hjärtfrekvensvariabilitet.

– Vi kunde se att barnen fortfarande, flera år efter att de exponerats, hade förändrad hjärtfrekvensvariabilitet, högre blodtryck och stelare kärl, jämfört med kontrollgruppen av barn som inte exponerats av nikotin. Det är alltså en kvarstående påverkan av nikotin under fosterlivet.

Felicia Nordenstam menar att det här innebär att snusning under graviditeten kan bli en framtida riskfaktor för hjärt-och kärlsjukdom, precis som till exempel ärftlighet för högt blodtryck eller övervikt. Det är en viktig kunskap för att förebygga sjukdom.

– Vi måste informera om riskerna med snusning under graviditet, så att kvinnor i fertil ålder kan sluta snusa innan de blir gravida för att säkerställa att deras barn inte blir exponerade.

Hon vill också vidga informationen så att kvinnor får veta att riskerna troligen gäller alla produkter som innehåller nikotin.

• Vi har inga skäl att tro att våra resultat inte gäller nikotin i andra produkter som till exempel e-cigaretter och nikotinläkemedel som tuggummin, plåster med mera. Därför är min rekommendation att man, om man planerar en graviditet eller upptäcker att man är gravid, slutar med alla typer av nikotinpreparat.

Felicia Nordenstam vet att det för en del kvinnor är väldigt svårt att sluta snusa under graviditeten och hon vill betona vikten av att inte skambelägga dem.

• Det viktiga är att ge korrekt information till unga kvinnor och gravida för att sedan hjälpa dessa kvinnor på bästa sätt. Det behövs mer forskning och insatser för att hjälpa kvinnor att sluta med tobak.

Felicia Nordenstam lyfter också upp betydelsen av att fånga upp de barn som blivit negativt påverkade redan under barndomen, för att förebygga sjukdom senare i livet.

• Insatser i ett tidigt skede i livet, såsom ökad motion och förändrade kostvanor, kan minska risken för de som har exponerats för tobak och dessutom har andra riskfaktorer. Kanske extra viktigt att de som exponerats inte själva blir rökare.

Läs hela studien här

Krönika: Hur många nikotinexponerade foster är lagom, ministern?