Forskarna använde avbildningstekniken funktionell MRI (Magnetic Resonance Imaging). Försökspersonerna fick utföra olika uppgifter och deras hjärnaktivitet registrerades under tiden. Uppgifterna var utformade för att testa förmågan till impulskontroll, förmågan att vända fokus bort från rökningsrelaterade bilder samt förmågan att observera sitt eget beteende.

Resultatet visade att det var stora skillnader på hjärnaktiviteten under utförandet av uppgifterna beroende på om man var rökare, före detta rökare eller aldrig hade rökt. Rökare hade en lägre aktivitet än ickerökarna i de områden i främre delen av hjärnan som är ansvariga för vår impulskontroll. Samtidigt hade rökarna en ökad aktivitet i djupare hjärnområden som är kopplade till belöningseffekterna av exempelvis nikotin.

De personer som hade slutat röka utmärkte sig dels genom att inte ha någon sådan aktivitet i djupare delar av hjärnan och dels genom stor aktivitet i de impuls- och beteendekontrollerande områdena. De hade till och med högre aktivitet än aldrig-rökarna i dessa kontrollområden. Forskarna menar att detta kan sägas avspegla bland annat de före detta rökarnas viljestyrka. De framhåller också att deras resultat visar hur viktigt det är att rökavvänjningsmetoder innehåller insatser för att stödja och träna de förmågor som behövs för att ta kontroll över drogbehovet.

Studien har onlinepublicerats i väntan på tryckning i den vetenskapliga tidskriften Neuroimage.