Nikotin och hjärnan: Kvinnor mest känsliga

Erika Lucente, biträdande forskare vid sektionen för farmakologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, har skrivit en avhandling om  akuta och kvarstående förändringar i specifika hjärnregioner efter bruk av nikotin. Studierna genomfördes på råttor. Flera tekniker används för att kartlägga nikotinets effekter på detaljnivå.
Erika Lucente undersöker också skillnader mellan könen, eftersom kvinnor i  större utsträckning rapporterar att de använder nikotin för känslohantering. Hennes avhandling bekräftar att det finns könsskillnader.

Vad är mest intressant?

– Det viktigaste fyndet i min avhandling  är att nikotin ger upphov till långvariga förändringar i hjärnans funktion. De skiljer sig åt beroende på hjärnregion och kön. Nikotin påverkar flera neurotransmittorsystem, däribland dopamin, serotonin och glutamat. Det påverkar hur hjärnan bearbetar belöning, vanor och känslor. Effekterna finns kvar även under abstinens. Det bidrar till att förklara varför det är svårt att sluta. Resultaten tyder också på att kvinnor kan vara mer känsliga för vissa förändringar kopplade till nikotinet.

Hur är kvinnor mer känsliga?

– Kvinnors hjärnor visade starkare eller mer uttalade förändringar i respons på nikotin jämfört med mäns. Dessa effekter var särskilt tydliga i hjärnregioner som är involverade i känslomässig reglering, såsom amygdala. Detta kan kopplas till en ökad risk för negativa känslotillstånd under abstinens, såsom ångest och nedstämdhet. Att vara ”mer sårbar” avser därför främst en större känslighet för nikotinets negativa effekter och en högre risk för återfall, snarare än starkare positiva effekter.

Vad behöver vi mer förstå?

-Varför det finns könsskillnader i hur nikotin påverkar hjärnan och hur hormoner bidrar till dessa skillnader. Ett annat viktigt område är rollen hos astrocyter, stödcellerna i hjärnan, som verkar spela en nyckelroll i hur nikotin påverkar nervkommunikationen. Det är också viktigt att ytterligare undersöka vad som händer i hjärnan under abstinens, särskilt de mekanismer som ligger till grund för negativa känslor och återfall.

Erika Lucente pekar också på att det kan vara intresant att ta reda på mer om vilken påverkan en så kallade beteendeintervention, som fysisk aktivitet, kan ha.

Hur ska samhället agera?

– Även utan tobak påverkar nikotin hjärnans funktion genom att förändra hur nervcellerna kommunicerar och hur inlärning och känslomässig reglering styrs. Dessa effekter kan vara långvariga och bidra till beroende och svårigheter att sluta. Det är också viktigt att inse att vissa grupper, såsom ungdomar och kvinnor, kan vara mer utsatta. Därför bör nikotin betraktas som ett biologiskt aktivt och beroendeframkallande ämne med betydande effekter på hjärnan, snarare än enbart ett milt stimulerande medel.

Källa:
Nicotine-induced neuroplasticity in amygdalo-striatal circuits