Känd forskare orolig för nikotinets påverkan på hjärnan

Lukasz Antoniewicz växte upp i Polen men utbildade sig i Sverige. Han är lungläkare och doktorerade på avhandlingen
Effects of cigarettes e-cigarettes and Swedish snus on vascular function
Magnus Lundbäck, känd hjärtläkare och nikotinforskare, var hans handledare på den tiden. Numera är de forskarkollegor, men på avstånd. Lukasz Antoniewicz är överläkare på Wiens universitetssjukhus. Han driver även egen mottagning i staden. Han hittar en lucka i arbetet och avsätter en dryg timme för en intervju.

Ungas hjärnor viktigast

Tobaksfakta är inställda på att det ska handla om hans forskning. Men han vill
helst tala om något annat . Om nikotinet och den unga hjärnan.

– Jag tror att vi i framtiden kommer vi titta tillbaka på den här tiden och fråga oss: Hur kunde vi tillåta användning av nikotin över huvud taget? Och i så stor utsträckning, framför allt hos unga människor.

Lukasz Antoniewicz säger att man kan slå fast att nikotin är särskilt riskfullt för den unga hjärnan. Den som ännu inte är färdigutvecklad.

– Ja, det vi redan vet räcker för att förbjuda nikotin, anser jag.

Lukasz Antoniewicz gissar att om kanske 20 år kommer vi att ha en klar bild av hur farligt nikotinet är. Då kommer vi förmodligen se på nikotinanvändning på samma sätt som vi ser på rökning idag.

Men precis som för rökningen kommer vägen till denna insikt vara full av motstånd från tobaksindustrin. Forskare kommer att få kämpa för att få finansiering till området. Deras forskning kommer att bli ifrågasatt, liksom deras resultat.

– Alltså, industrins roll i hela den här processen är ju att tvivla på all fakta som finns, som en duktig forskare så säger man alltid: till si och så stor procent tror jag eller tycker jag att det är nikotineffekter. Men det finns en liten del som jag inte kan förklara. Det kan vara en annan substans eller en annan orsak.

Forskares hederlighet utnyttjas

Den duktiga forskarens inställning används av industrin som vill fortsätta sälja nikotinprodukter. De sår tvivel.

– De tar fasta på att personen kanske skulle ha utvecklat ADHD i alla fall, utvecklat ett beroende i alla fall, eller fått en depression i alla fall.

Vetenskapssamhällets inbyggda försiktighet, och redogörelse av andra förklaringsmodeller, blir en intäkt för att det kanske inte är så farligt med nikotinet ändå. Men det är fel slutsats anser Lukasz Antoniewicz.

– Det vi bör fråga oss är istället: Vi vet säkert att nikotinet innebär risker. Varför ska vi då överhuvudtaget öka risken att man får en depression, utvecklar ADHD eller ett beroende? Nikotin är ju absolut inte nyttigt på något sätt. Det är inte en produkt som någon behöver.

Självmedicinering inte bra

Han köper inte synsättet att nikotin är ett sätt att självmedicinera.

– Ifall jag hade jobbat för tobaksindustrin, då hade jag argumenterat för att nikotin är hyfsat ofarligt. Det kan till och med vara egenterapi. För personer som är väldigt uppvarvade exempelvis. De tar nikotin och sedan blir de lugnare.

– Men tobaksindustrins argument är helt emot hur jag resonerar som läkare och forskare. Att använda nikotin är dålig egenterapi. Det finns mediciner som är godkända, om du har ADHD exempelvis. Det är de medicinerna du ska ta.

Att använda nikotin som egenterapi riskerar dessutom att förstärka ens problematik.

– Om vi tar ADHD som exempel. Med ADHD följer problem med impulskontroll. Samtidigt vet man att personer som inte har ADHD och tar nikotin i större utsträckning beter sig riskfullt. Det talar för att det ökar risken ännu mer för de som har ADHD. Det kan ju vara att de säger själva att de blir lugnare och att de självmedicinerar, men det betyder inte att det är sant.

Nikotinet och 12-årshjärnan

Det här är ett område som det behövs mer forskning kring.

– Om jag skulle börja om som forskare idag. Då skulle jag inte bry mig så mycket om vilken produkt som används. Jag skulle hellre titta på psykiatriska och neurologiska förändringar hos dem som använder nikotin. Vad händer när du tar nikotinet när du är väldigt ung typ 10, 12, 14 år. Vad händer när du tar i mellanåldern, typ 16,-17 år. Och vad händer när du börjar som vuxen, efter 20. Det finns ju data som visar att hjärnan förändrar sig mycket snabbare när man tar nikotinet när man är ung. Det är det som är så farligt.

– Just ungdomar som använder nikotin i tidig ålder har en högre risk för psykisk sjukdom, för ADHD och för att bli beroende av andra substanserna också. Detta behöver vi förstå mer om.

Nikotin och demens?

När det gäller neurologiska sjukdomar behövs också mer kunskap.

– Vi vet ju att cigaretter ökar risken för demens. Men hur är det med andra nikotinprodukter, kan de också öka risken för denna folksjukdom? Och hur är det med andra neurologiska sjukdomar, som den fruktansvärda sjukdomen ALS eller muskeldystrofi, som kan drabba barn.

Den som röker kan inte ta upp en cigarett ur paketet utan att mötas av massvis med varningar. Paketen är fulla med bilder och upplysningar om cancer, stroke, hjärtinfarkt, infertilitet, missfall med mera. På paket för e-cigaretter och vitt snus står det bara att produkterna är mycket beroendeframkallande.

Tobaksfakta frågor hur Lukasz Antoniewicz ser på det. Att nikotin är beroendeframkallande känns inte särskilt avskräckande. Beroende kan man ju vara av kaffe eller vad som helst. Det talar väl för att produkterna inte är så farliga?

– Fråga någon som är nikotinberoende. Det är väldigt jobbigt. Det går inte att jämföra med att sluta titta på mobilen eller att sluta dricka kaffe. Nikotinet är massivt beroendeframkallande. Det går direkt in i hjärnan och påverkar hjärnans receptorer. Det är neurotoxiskt. Det är den stora skillnaden.

– Om du är beroende av att titta på mobilen exempelvis, så är det ett indirekt beroende. Du kan få en belöning, en dopaminutsöndring. Det är en indirekt påverkan på hjärnan. Medan substanser som heroin, morfin eller nikotin har en direkt påverkan. Det är det som gör beroendet så massivt.

Nikotin ger massivt beroende

Lukasz Antoniewicz säger detta både som forskare och som före detta nikotinist.

– Jag har varit snusare, det gamla klassiska bruna snuset. Trots att jag redan då forskade om ämnet och visste hur farligt det var, och trots att jag verkligen ville sluta, så var det så oerhört svårt. Jag slutade och började och höll på så där i två-tre år. Till slut gav jag mig själv samma läkemedel mot suget som jag skriver ut åt patienter. Suget blev mindre och efter tre månader kunde jag äntligen lägga av. Men jag skulle aldrig våga pröva att ta en prilla igen.

Den personliga erfarenheten av att sitta fast i en vana har också påverkat hans professionella intresse för nikotinet.

– Det finns i varenda forskare, tror jag, en nyfikenhet som driver en framåt. Nu när jag själv vet hur svårt det är att sluta och hur många som kämpar med att bli fria från beroende så motiverar det mig ännu starkare att förstå mer om nikotinet. Och så vill jag verkligen inte att någon av mina tre döttrar hamnar i ett nikotinberoende. Att skydda barn och ungdomar är det allra viktigaste, tycker jag.

Han sprider kunskap

Det bästa han själv kan göra är att forska inom sitt eget område, lungmedicin,  och att sprida kunskap till både vårdpersonal och patienter.

– Jag har ansökt om stora forskningsanslag för en kohortstudie i Wien. Jag vill följa unga personer som använder nya nikotinprodukter, vitt snus, e-cigaretter och heets. De kommer på hälsoundersökning ungefär vart femte år. Vi kommer att följa dem och se i fall de utvecklar klassiska folksjukdomar som, astma, KOL och andra sjukdomar som är mer sällsynta, som lungfibros.

Han vet ännu inte om han får anslagen. I väntan på det kan han arbeta mot nikotinet i liten skala.

– Jag ordnar workshops om nikotinet för lungläkare här i Wien.

Det berättar Lukasz Antoniewicz innan vi avslutar samtalet och han återgår till sina patienter. Han bedömer att så många som 75 procent av dem har sjukdomar kopplat till nikotinet. Många av dem är rökare.

– Ingen skulle ju röka, om cigaretterna inte innehöll nikotin, avslutar Lukasz Antoniewicz.