Ywonne Wiklund, samordnare, inledde med att berätta att Tobaksfri duo startade i Västerbotten 1993. Två skolor i Vilhelmina och Tärnaby var först. År 2009 fick de pengar från Folkhälsomyndigheten för att sprida metoden till hela landet, och i år är det 84 kommuner, plus ett 20-tal skolor på Åland som arbetar med Tobaksfri duo. Metoden innebär att att en elev och en vuxen tillsammans skriver kontrakt på att vara tobaksfria fram till skolavslutningen i nionde klass.

Tobaksavvänjning för ungdomar

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska rökande ungdomar erbjudas kvalificerade rådgivande samtal kring att sluta röka. Men program och metoder som är anpassade till unga saknas. Region Kronoberg har med hjälp av ungdomar tagit fram en metod som är anpassad för ungdomar och unga vuxna och vänder sig till tobaksanvändare i åldern 16–29 år.

–Vi brukar säga att det är en modell av unga för unga. Förhoppningen är att vi ska kunna sprida den till fler län än Kronoberg, sa Sofia Ekström, projektledare för metoden ”Fimpar du, fimpar jag”, när hon presenterade den på nätverksträffen.

Metoden togs fram med hjälp av fokusgrupper med ungdomar som gav information om vad de ville ha för stöd. Vad som kom fram var att det befintliga sluta-röka-stödet via vårdcentraler inte fungerar för alla. Det framgick också att vänner är jätteviktiga, och att ungdomarna också ville ha vuxenstöd när de slutar röka.

Dessa resultat ledde till en modell som bygger på att den som vill sluta gör det tillsammans med en kompis, och paret får stöd av en coach, utifrån de individuella förutsättningarna. Duon har också möjlighet att delta i en tävling, vilket också var något som ungdomarna i fokusgrupperna efterfrågade.

Projektet startade 2018 och fortsätter till och med 2020.

Lag som styrmedel

Elisabeth Dahlin, barnombudsman. Foto: Maj-Lis Koivisto

Vid årsskiftet blev barnkonventionen lag i Sverige. Lagstiftning påverkar attityder, sa barnombudsmannen Elisabeth Dahlin i sitt anförande, och nämnde som exempel hur synen på barnaga har ändrats sedan det blev förbjudet att slå barn för 40 år sedan.

–Idag är det ingen som på en middagsbjudning berättar att de slår sina barn, sa hon.

Andra exempel var användandet av säkerhetsbälte och rökförbudet på restauranger.

–En lag kan vara ett sätt att ändra attityder och beteenden, sa Elisabeth Dahlin.

Det är staten och de organisationer som staten delegerar ansvar till, som myndigheter, regioner, kommuner, och alla de som utför verksamhet för dessa, som är skyldiga enligt lag att följa barnkonventionen. Alla anställda berörs och det är huvudmännens sak att se till att de får resurser för det.

Hur ska man då använda barnkonventionen när det gäller tobak, som inte nämns i konventionstexten? Där tipsade Elisabeth Dahlin om att titta på tobaksfrågan utifrån de fyra grundprinciperna: alla barn har samma rättigheter och lika värde, i alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa tas i beaktande, barns rätt till liv och utveckling och barns rätt att uttrycka sin mening och vara delaktig i beslut som rör barnet. Användbar är också artikel 24, som handlar om varje barns rätt till bästa möjliga hälsa, och att då särskilt titta på de allmänna kommentarer som hör till artikeln.

–Här finns en massa förslag när det gäller hälsofrämjande åtgärder, informationsfrågor och föräldrastödet och vikten av föräldrar, när det gäller tobaksanvändning. Här finns en hel del om man vill titta på tobak ur ett barnrättsperspektiv, sa hon.

Mer om hur tobakskonventionen och barnkonventionen kan kopplas ihop finns i Tobaksfaktas skrift Barnets rätt till tobaksfritt – nya perspektiv på att stärka barns rättigheter.

Andra talare på Tobaksfri duos nätverksträffevar Niklas Malmberg, vetenskapsjournalist, som tog upp tobaksindustrins miljöpåverkan, Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation, om att det är barn som börjar använda tobak, och Maria Nilsson, docent och forskare, om tobaksfrågan utifrån hållbarhetsmålen. Dessa ämnen kommer vi att återkomma till i senare artiklar.

Fakta

Skulpturen, som föreställer klimataktivisten Greta Thunberg som plockar fimpar, är tillverkad av elevambassadörer från Tobaksfri duo i Västerbotten. Foto: Ywonne Wiklund

Tobaksfri duo

Tobaksfri duo är ett tobaksförebyggande program som startade i Västerbotten 1993. Totalt används metoden nu i 84 kommuner i Sverige och på ett 20-tal skolor på Åland.

I några län är det Folktandvården som ansvarar för klassbesöken i årskurs 5 eller 6 där metoden introduceras. I andra län kan det vara landstinget, kommunens drogförebyggare, skolan, eller andra typer av initiativ, som Hälsoäventyret i Uppsala län, som driver arbetet.

Metoden innebär att en ungdom och en vuxen bildar en duo där de skriver kontrakt där de lovar att vara tobaksfria fram till skolavslutningen i årskurs nio.

Varje år görs en uppföljning där de båda får skriva en försäkran att de har varit tobaksfria under året som gått.

Metoden är vetenskapligt utvärderad, bland annat i en doktorsavhandling av Maria Nilsson, forskare vid institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Läs mer om Tobaksfri duo här.

Barnkonventionen

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar:

  • Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
  • I alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa tas i beaktande.
  • Barns rätt till liv och utveckling.
  • Barns rätt att uttrycka sin mening.

Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag.

Läs mer på Barnombudsmannens webbplats.

Läs vidare