Jan Alexander har lett arbetet med den nya rapport om hälsoriskerna vid snusbruk som myndigheten nu publicerar. Helserisiko ved bruk av snus har tagits fram på uppdrag av Helse- og omsorgsdepartementet i Norge. För nio år sedan gjordes en liknande utvärdering av snusriskerna genom ett samarbete mellan norska och svenska hälsomyndigheter och forskare. Sedan den rapporten publicerades 2005 har snusanvändningen i Norge ökat kraftigt, särskilt bland unga. Det har också kommit flera nya, internationella studier och forskningssammanställningar om hälsoeffekterna av rökfri tobak. Folkehelseinstituttet fick därför i fjol uppdraget att göra en ny utvärdering av hälsoriskerna.

Helserisiko ved bruk av snus konstaterar att Norge inte har någon egen snustillverkning, men att importen av snus och annan rökfri tobak till Norge har tredubblats på fem år. År 2013 importerades 1 815 ton, huvudparten från Sverige. Dessutom finns en privat införsel via gränshandel.

Omkring 19 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i Norge snusar, dagligen eller då och då. I åldersgruppen 16-24 år snusar 33 procent av männen och 23 procent av kvinnorna. Bland unga män har snusbruket mer än femfaldigats på ett decennium. Enligt rapporten finns ingen koppling mellan den ökade snusanvändningen och minskning av rökningen. Folkehelseinstituttet påpekar att rökningen minskar på samma sätt som i Norge i länder där snus inte används.

Så här sammanfattar myndigheten hälsoriskerna med snus:

• Snus innehåller det biologiskt aktiva och beroendeskapande ämnet nikotin, samt cancerframkallande tobaksspecifika nitrosaminer.
• Nikotin har omedelbara effekter på hjärt-kärlsystemet. Nikotin kan öka hjärtfrekvensen och blodtrycket och även påverka hjärtmuskelns funktion.
• Det finns tecken på att snus, liksom rökning, kan påverka fruktsamheten negativt.
• Snusare som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke, har högre risk än tobaksfria patienter att dö av sjukdomen.
• Studier tyder på att snusande ökar risken för diabetes typ 2.
• Snus ökar, enligt Folkehelseinstituttets bedömning av forskningsläget, risken för cancer i bukspottkörteln, matstrupen och munhålan. Det finns även studier som tyder på att snus kan öka risken för cancer i magsäcken, lungorna, tjocktarmen och ändtarmen.

Folkehelseinstituttet framhåller särskilt att snus på grund av nikotinet har många negativa effekter för barnet om en kvinna snusar under graviditeten. Precis som rökning ökar snus risken för dödfödsel, för tidig födsel och låg födelsevikt. Det finns även ett växande forskningsstöd för att snusande under graviditet kan bidra till moderskapsförgiftning samt öka risken för plötslig spädbarnsdöd och att barnet föds med läpp-gomspalt.

– Riskerna med snusbruk under graviditet har blivit tydliga först på senare tid, tack vare svenska studier, säger Jan Alexander, som anser att den starka ökningen av snusande bland unga kvinnor i Norge är mycket oroande.

– Ökningen bland unga kvinnor ökar risken för att fler gravida kommer att snusa under kommande år.

Länk till rapporten som pdf-fil