Tobakslobbyn lyckades med att försvaga tobaksproduktdirektivets skydd för EU-medborgarnas hälsa och göra direktivet mer industrivänligt. Den slutsatsen drar forskare i Storbritannien som analyserat innehållet i det ursprungliga direktivförslaget, det förslag som kom två år senare samt den färdiga direktivtexten. Resultatet av studien har publicerats av den vetenskapliga tidskriften Tobacco Control.

Den femåriga processen präglades av en kamp mellan motstridiga intressen. Folkhälsans företrädare slogs för att göra tobaksregleringen och hälsoskyddet i direktivet så starka som möjligt. Tobaksindustrin och dess representanter arbetade intensivt för att försvaga regleringarna och behålla så stort spelrum som möjligt för bolagen. När EU-kommissionens första förslag var ute på remiss slog antalet remissvar rekord. Över 85 000 svar kom in. Många var exakta kopior av varandra och kom från aktörer som försvarade tobaksindustrins intressen. Mitt under processen – i mitten av 2012 – drabbades dåvarande hälsokommissionären John Dalli av mutanklagelser på grund av en anmälan från tobaksbolaget Swedish Match. John Dalli tvingades avgå, men mutanklagelserna har aldrig kunnat styrkas. I samband med John Dallis framtvingade avgång utsattes tobaksförebyggande organisationers Brysselkontor för inbrott och hemliga dokument stals.

Det är välkänt att tobaksindustrin bedrev en massiv lobbykampanj för att helst stoppa, men i var fall försvaga och försena det nya tobaksdirektivet. Lobbyinsatserna inriktades bland annat på att påverka ett stort antal enskilda politiker och andra beslutsfattare inom EU-organisationen, att mobilisera aktörer utanför industrin för att föra fram industrins budskap samt att finansiera forskning som skulle visa att revideringen var onödig.

Hälsoföreträdare har hävdat att lobbykampanjen var framgångsrik och att direktivet blev både försenat och försvagat. Industriföreträdare har hävdat motsatsen – att det antagna direktivet huvudsakligen tar hänsyn till hälsoorganisationernas argument. Forskare vid universitet i Oxford, England, använde en metod för datoriserad textanalys för att undersöka hur det verkligen ligger till.

Kort kan metoden beskrivas så här: Forskarna lät datorn analysera texten i inlagor från 18 aktörer som skickat in remissyttranden om direktivförslaget. Bland aktörerna fanns tobaksbolag, tobakshandlare och ideella folkhälsoorganisationer. Datorprogrammet identifierade de ord som de olika typerna av aktörer använde mest. Tobaksindustrin fokuserade exempelvis mycket på ekonomiska kostnader för hårdare lagstiftning. Baserat på ordanalysen skapades en poängskala där 0 stod för ett ordval som var helt typiskt för tobaksindustrin och 1 för ett ordval som stämde helt med hälosorganisationernas. I nästa steg analyserade datorn tre dokument utifrån dessa poängskalor. De tre dokumenten var 1/ EU-kommissionens ursprungliga direktivförslag från 2010, 2/ det slutliga förslaget från kommissionen 2012 och 3/ det färdiga direktivet som parlamentet och ministerrådet godkänt.

Analysen visade att kommissionens inställning över tid närmade sig tobaksindustrins. Det märktes bland annat på en ökande användning av ord med anknytning till affärer och ekonomi. Forskarna skriver att textanalysen tyder på att industrin var framgångsrik i att påverka det slutliga direktivet. Detta bekräftas även av att kommissionens förslag om standardiserade (neutrala) tobaksförpackningar och begränsade exponering på säljställen ströks under processen, att varningsbildernas storlek krymptes och att mentolförbudet fördröjdes i fem år.

Forskarna framhåller att EU behöver bättre strategier för att skydda sin folkhälsopolitik mot tobaksindustrins påverkan. Att hålla industrin utanför folkhälsopolitiken är en viktig regel i den internationella tobakskonventionen, som EU har anslutit sig till.

Länk till studien