Med anslag från Hjärt-Lungfonden har en internationell befolkningsstudie genomförts med data från norra Europa, däribland Sverige och Norge, och även från Spanien och Australien.

När det gäller rökning är det känt att tiden före 16 års ålder är extra känslig för lungorna. I den aktuella studien ville forskarna undersöka om samma gäller för snus. Studien visade att även för snuset finns en påverkan på lungorna.

– Våra resultat visar en koppling mellan att börja snusa före 16 års ålder och tre eller fler symtom på astma. Kopplingen gäller framför allt kvinnor. När det gäller aldrig-rökare sågs kopplingen hos båda könen, men starkast hos kvinnor, säger Juan Pablo López-Cervantes, pediatriker och doktorand vid universitetet i Bergen, Norge.

Resultaten visade ingen koppling mellan snusning och astma i de fall där studiedeltagarna börjat snusa senare än i 15-årsåldern. Forskarnas analys tyder ändå på att snusning tidigt i puberteten kan ha en inverkan på luftvägarna, i synnerhet hos unga kvinnor. De anser det inte heller uteslutet att andra nikotinprodukter kan ha liknande effekter eftersom de bedömer att nikotinet är det som åstadkommer effekten.

– Nikotinet färdas från munslemhinnan till lungorna där det tas upp och kan ha vissa direkta effekter på de små luftvägarna i form av astmasymtom. Därför är det högst troligt att andra nikotinhaltiga produkter såsom vitt snus och även e-cigaretter skulle kunna ha en liknande mekanism, avslutar Juan Pablo López-Cervantes.

I Studien har man frågat om deltagarna använder snus, man har inte specificerat om det handlar om vitt eller brunt snus.   Vitt snus hann introduceras inom tiden för studiens datainsamling men var inte lika etablerat som det är nu.

Nästa steg för forskarna är att studera populationer från två olika generationer för att undersöka om liknande effekter kan överföras från föräldrar som börjat snusa i puberteten till deras barn.

Läs vidare