Passiv rökning i barndomen kan ge kronisk luftvägssjukdom i vuxen ålder

Denna upptäckt presenteras denna vecka vid en forskarkonferens i San Fransisco, the ATS (American Thorax Society) 2012 International Conference.

Bakom forskningen står en forskargrupp vid University of Arizona. Forskarna använde material från en stor befolkningsstudie om luftvägssjukdomar. Den startade 1972 och pågick till 1996. Deltagarna följdes med hjälp av enkäter vartannat år. I den nu aktuella studien ingick 371 deltagare som följts från barndomen och tills de blev vuxna (over 18 år). Genomsnittsåldern vid studiens början var 7 år och deltagarna följdes under i genomsnitt drygt 19 år.

Omkring hälften utsattes för passiv rökning under uppväxten och upp till 15 års ålder p.g.a. de levde tillsammans med rökande vuxna. Forskarna jämförde förekomsten av astma, pip i bröstet och andra luftvägssymtom hos deltagare som utsatts för tobaksrök som barn med förekomsten bland deltagare som vuxit upp rökfritt. Jämförelsen gällde luftvägssymtom som började i barndomen och höll i sig upp i vuxen ålder.

Efter att resultatet justerats med hänsyn till om deltagarna börjat röka själva eller inte visade det sig att den som vuxit upp med rökare hade ungefär fördubblad risk för att ha problem med pipande andning som sina jämnåriga. Risken för kronisk hosta var nästan sex gånger högre bland dem som utsatts för passiv rökning som barn.

Forskarna bakom studien framhåller också att de luftvägsproblem som finns hos unga vuxna innebär en ökad risk för kroniska luftvägssjukdomar senare i livet. Att växa upp i en rökig miljö skulle med andra ord kunna leda till sämre luftvägshälsa hela livet.

Länk till engelskspråkig presentation av studien