Seminariet inleddes med en genomgång av aktuell forskning om nikotinexponering under graviditet. Vad vet vi om hur cigaretter, snus och e-cigaretter påverkar fostret? 

Tobaksfaktas ordförande Göran Boëthius berättade att allt färre gravida kvinnor använder tobak. På 80-talet rökte var tredje kvinna under graviditeten, idag är den siffran nere i fem–sex procent. Dock varierar tobaksbruket mycket i riket, i de nordligare delarna är det vanligare att kvinnor snusar än i södra Sverige. 

Han redogjorde också för resultaten från Anna Gunnerbecks doktorsavhandling Prenatal nicotine exposure and effects on the health of the newborn  som bland annat visar att både snusning och rökning under graviditet ökar risken för extremt för tidig födsel – före 28:e graviditetsveckan –, andningsuppehåll under nyföddhetsperioden och läpp-käk- och gomspaltsmissbildningar. Riskerna är inte förhöjda vid rök- och snusstopp tidigt i graviditeten. Budskapet är att inga nikotinprodukter bör användas under graviditeten. 

Samma budskap finns i en annan avhandling från 2019: Felicia Nordenstam undersökte snusbruk under graviditet och hur det påverkar när barnet är nyfött med en uppföljning efter fem–sex år i sin doktorsavhandling Perinatal snus exposure and cardiovascular function in the child.

Hennes studier visar att barn som utsätts för snus under fostertiden har långvariga och potentiellt bestående förändringar i blodtryck, hjärtfrekvens och kärlstelhet, vilket även kan vara en framtida riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom under vuxenlivet.

Få studier om vejpning under graviditet

När det gäller e-cigarettbruk under graviditet är forskningsläget oklart, berättade Hans Gilljam från Läkare mot Tobak. Det finns inga kontrollerade studier på människor men experimentella studier på möss visar en ökar risk för kärlskador och att e-cigarettbruk skadar den neuronala utvecklingen och kan ge njurskador. 

Göran Boëthius hade hittat en ny studie från Durhamuniversitetet i England som undersökte om e-cigarettbruk är ett säkrare alternativ till att röka cigaretter under graviditet. När det gällde födelsevikten skilde sig inte barn till e-cigarettanvändande mödrar från tobaksfria. Däremot hade spädbarn, som utsattes för nikotin i livmodern – antingen från cigaretter eller e-cigaretter –, ett större antal onormala reflexer, som att inte kunna greppa ett finger, och något minskad självregleringsförmågan jämfört med spädbarn hos icke-rökare. Självreglering hos spädbarn kan vara hur de kan slappna av när de hålls i famnen och hur de tröstar sig efter gråt. Studien fann också att högre mängder nikotin matchade med sämre motorisk mognad hos spädbarn.

Liten kunskap om forskningen

Frågan som följde på redovisningen av forskningsresultaten var om de har bidragit till att Socialstyrelsen ändrat sina riktlinjer kring ohälsosamma levnadsvanor och om de barnmorskor som möter blivande mödrar känner till dem? Svaret var nej på båda frågorna.

Ann Post, kanslichef på Tobaksfakta, hade undersökt frågan med Barnmorskeförbundet och samordningsbarnmorskor, och berättade att snusbruk tas upp vid inskrivningen till mödrahälsovården, men inte frekvensen eller mängden. De ovan nämnda avhandlingarna har inte noterats eller gett resultat i särskilt stor utsträckning. 

–Visserligen får alla som uppger att de använder tobak råd att sluta och erbjuds hjälp att göra det, och barnmorskor är utbildade i motiverande samtal och vana vid att prata om livsstilsfrågor. Men tobaken har kommit i skymundan då den stora satsningen på senare år har gällt alkohol. Och den bakomliggande tanken hos många är att ”snus inte är lika farligt som rökning”, sa Ann Post. 

Lena Sjöberg, moderator, reflekterade kring att alkohol- och tobaksbruk tas också upp på olika sätt. 

–Man ställer frågan olika: ”Använder du alkohol?”, frågar man, men man frågar inte ”Använder du nikotin?”, utan då frågar man på specifika produkter: ”Röker du?” eller ”Snusar du?”, sa hon.

Att fokus borde flyttas till just nikotin var de flesta i panelen överens om.

Vad gör politikerna?

I seminariets nästa inslag fick de två deltagande riksdagspolitikerna Sofia Westergren, Moderaterna, och Barbro Westerholm, Liberalerna, redogöra för hur de i vardagen skyddar nuvarande och kommande generationer från nikotinbruk. Var får ni er information ifrån, undrade Göran Boëthius.

Sofia Westergren efterlyste större kunskap om tobakskonventionen och särskilt artikel 5.3 som handlar om att tobaksindustrin inte ska få påverka tobakspolitiken.

–Jag vill inte ha kontakt med tobaksindustrin, men jag ser ju att det finns kontakt mellan industrin och politikerna, och kunskapen om vad tobakskonventionen innebär skulle kunna vara högre, sa hon.

Hon tog upp snuset, som går under livsmedelslagen.

–För fostret är det ingen skillnad om mamman snusar eller röker. Det kanske till och med är så att det snuset, som har höga halter nikotin, är värre för fostret. Snuset borde inte vara livsmedelsklassat, och vi måste ha mer forskning kring snus. Tre frågor är viktiga: det ena är att öka kunskapen om tobakskonventionen, som borde vara svensk lag, att snus inte ska vara livsmedel och att foster inte ska utsättas för nikotinkontaminerat fostervatten, sa hon.

Barbro Westerholm tog upp svårigheten att få information om nya forskningsrön.

–Tidigare, när Liberalerna var ett större parti, hade varje riksdagsledamot en politisk sekreterare som hjälpte till att hitta information. Så är det inte längre, och jag måste leta information själv, vilket är svårt att hinna med, och signalerna från fältet är sporadiska och inte systematiska. Tobaken är inte den enda brännande frågan på min att-göra-lista, tyvärr, och då är jag beroende av Tobaksfakta och liknande organisationer för information, sa hon.

Hon berättade om splittringen i det egna partiet mellan ungdomsförbundet, som vill ha så mycket frihet och lite förbud som möjligt, och de seniora medlemmarna som var med när tobaksfrågan var högre upp på agendan på 70- och 80-talen.

–Kanske informationen om dessa 5000 foster som exponeras för nikotin kan bita på ungdomsförbundet och få dem att prioritera upp frågan, eftersom den ligger närmare deras generation. Och vi borde börja prata om nikotin och beskriva om nikotinets effekter på blodkärlen så att det blir tydligt att vi pratar om nikotin och inte om smaktillsatserna, sa hon och tillade att inkörsporten till andra skadliga substanser går genom nikotinet. 

Hon efterlyste det tvärpolitiska samarbetet kring tobaksfrågan som fanns i riksdagen tidigare. 

–Jag grunnar på att Sofia och jag ska få till stånd det samarbetet igen. Vi kan lyfta berg om vi även får ett opinionsstöd från organisationer som Tobaksfakta och yrkesföreningarna mot tobak, sa Barbro Westerholm.

–Det är ett viktigt arbete för oss att se till att alla foster och barn slipper nikotinprodukter. Lyckas vi med det har vi gjort mänskligheten en god gärning, sa Sofia Westergren.

Läs vidare