Barn och nikotinbruk

Av skolelever i årskurs 9 i grundskolan

• snusar 14 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna, inkluderat vitt snus.(med olika frekvens)
• röker 8 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna. (med olika frekvens)
• har 35 procent av pojkarna och 37 procent av flickorna prövat e-cigaretter

Av skolelever i årskurs 2 i gymnasiet i grundskolan

• snusar 27 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna, inkluderat vitt snus. (med olika frekvens)
• röker 18 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna (med olika frekvens)
• har 50 procent av pojkarna och 48  procent av flickorna prövat e-cigaretter

Barn i årskurs 9 svarar att de får sin tobak genom att handla själva i butiken, från vuxna som köper ut åt dem, från sina vänner och från föräldrarna. Internetförsäljning har gjort det enklare för barn att komma över tobak. Sverige har därmed en bit kvar innan tobakslagens krav om 18-års åldersgräns för försäljning och distribution av tobaksvaror till barn tillämpas fullt ut i praktiken.

Fortfarande utsätts barn i Sverige för tobaksrök i hemmet. Passiv rökning ökar risken för infektioner i luftvägar och öron, kan orsaka eller försämra astma och påverka utveckling av lungkapaciteten hos barn.

En viktig förutsättning för barnets rätt till liv är att födas så frisk som möjligt. Forskningen visar tydligt att såväl rökning som snusande under graviditeten medför allvarliga hälsorisker för barnet och för mamman. Tobaksbruk ökar risken för bland annat havandeskapsförgiftning, för tidig födsel, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. Mer än fem procent av gravida kvinnor i Sverige röker fortfarande vid inskrivningstilfället till mödrahälsovården.

Marknadsföring och exponering

Många tänker nog att ”inte utsätts väl barn i dag för tobaksreklam?”. Faktum är dock tyvärr att tobaksindustrin fortfarande hittar många sätt att marknadsföra tobaksbruk till barn både i Sverige och i andra delar av världen. Trots industrins egna påståenden om att marknadsföringen är mycket begränsad, satsas fortfarande lika stora summor på marknadsföring och bolagens vinster visar att det lönar sig.

Förpackningar med attraktiv design är en viktig del av modern marknadsföring av tobaksvaror. Därför är det viktigt för tobaksbolagen att få visa sina varor i butikerna. Ett sätt att minska kraften i denna reklam skulle vara exponeringsförbud för tobaksvaror på säljställena, något som flera länder infört. De flesta barn och unga utsätts idag för tobaksindustrins indirekta marknadsföring genom sociala medier, där tex betalda ambassadörer och influencers blir allt vanligare. Produktplacering i filmer, TV-program, datorspel och andra medier är en annan metod för marknadsföring av tobak till barn.

Svensk lagstiftning ger för dåligt skydd

Det finns lagstiftning som är till för att skydda barn från tobaksrök, marknadsföring av nikotinprodukter och för att hindra dem från att få tag på alla former av nikotinprodukter. Lagstiftningen om rökfria skolgårdar, förbud mot försäljning till minderåriga och annonsförbudet för cigaretter är bra exempel på det. Rökförbud i utomhusmiljöer som uteserveringar, entréer, perronger och lekparker som infördes under 2019 och är  viktiga steg på vägen till ett samhälle med tobaksfria barn.

Men fortfarande finns det luckor i lagstiftningen, och ett allvarligt problem är att tillsynen ofta har stora brister. Barn utsätts fortfarande för passiv rökning. Barn nås också av tobaksindustrins marknadsföring, t.ex. genom sociala medier, i butiker och på festivaler. De har lätt att få tag på nikotinprodukter bland annat genom internetköp och genom att äldre personer köper ut åt dem.

De senaste åren har allt fler barn provat eller regelbundet börja använda nya smaksatta nikotinprodukter, som e-cigaretter och vitt snus. Sverige behöver därför ta större kliv framåt och gå längre än tobakskonventionen minimi-rekommendationer.

• Satsa stort på att förbättra tillsynen av de regler som finns.
• Inför standardiserade paket och exponeringsförbud av tobak i butiker.
• Förbjud rökning i bilar där barn färdas.
• Tobakslagen bör revideras för att även inkludera utbildnings- och informationssatsningar som en del av det tobaksförebyggande arbetet utifrån barnets rätt till information kring sin hälsa.
• Skollagen bör tydliggöra skolans skyldighet att arbeta förebyggande i tobaksfrågor. Dessutom behövs bättre utvärdering av den information och utbildning som riktas till barn och ungdomar.
• Förbud för smaktillsatser i alla nikotinprodukter.
• Förbud för all form av reklam för alla nikotinprodukter, i såväl sociala medier, butiker och i traditionella medier.

BRiT – Barnets Rätt i Tobaksfrågan syftar till att belysa WHO:s tobakskonvention ur ett barnrättsperspektiv (FN:s konvention om barnets rättigheter och WHO:s ramkonvention om tobakskontroll).

Samtliga som arbetar med barnrättsfrågor och tobaksprevention i landet har ett ansvar och möjligheter att bidra och delta i att belysa WHO:S tobakskonvention ur ett barnperspektiv. För att underlätta det arbetet har BRiT tagit fram ett presentationsmaterial. Presentationerna bygger på de bilder som de båda experterna i projektet, Margaretha Haglund, tobakspolitisk expert, och Maria Schöld, barnrättsjurist, tagit fram till de seminarier som genomförts på flera platser i landet. Presentationenerna har vidareutvecklats och uppdaterats av psykolog Margareta Pantzar med bidrag från TPLR (TobaksPreventiva nätverket i Landsting och Regioner), och de reviderades och uppdaterades under hösten 2019.

Material riktat mot vuxna

Nedan finns en presentation med 38 bilder, samt ett dokument med bildtexter till varje bild som kan användas som underlag för att ta fram ett eget talarmanus.

Ladda ned presentation
Underlag för framtagning av talarmanus

Presentation riktat mot ungdomar 15-18 år

Nedan finns  en presentation med 22 bilder, samt ett dokument med bildtexter till varje bild som kan användas som underlag för att ta fram ett eget talarmanus.

Ladda ned presentation
Underlag för framtagning av talarmanus