Bakgrunden är att länsstyrelsen i Skåne uppmärksammade att rökförbudet på skolgårdar inte efterlevs. Vid en tillsyn 2015 röktes det på skolgårdarna i samtliga 33 kommuner. Enligt tobakslagen ska skolgårdar och ytor i direkt anslutning till skolgårdarna vara rökfria och det är verksamhetsutövarens ansvar att se till att de är det.

Miljöförvaltningen i Hässleholms kommun besökte högstadie- och gymnasieskolorna för en tillsyn 2015 som följdes upp 2016. Vid båda tillfällena fanns det tydliga spår av rökning på skolgårdarna och i anslutning till dem på flera gymnasieskolor och högstadieskolor. Miljöförvaltningen utfärdade efter uppföljningen ett föreläggande med åtgärder till barn- och utbildningsnämnden. Nämnden överklagade föreläggandet till Förvaltningsrätten i Malmö, som ogiltigförklarade tre av punkterna. Miljönämnden överklagade i sin tur förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Göteborg som i en dom från 19 oktober avslog överklagandet.

Saknar laglig grund

Kammarrätten i Göteborg kom fram till att miljönämndens föreläggande på de tre överklagade punkterna saknar laglig grund.
Den första punkten, att se till att ingen rökning förekommer, är för oprecist formulerad vad avser de faktiska åtgärder som skolorna ska vidta eller vem som ska genomföra dem, enligt kammarrätten.

Området för vidsträckt

Enligt den andra punkten i föreläggandet ska skolorna ta bort cementrör som används som askkoppar. Enligt kammarrätten är det inte ändamålsenligt att ta bort föremål som inte är avsedda att vara askkoppar, men ändå används som sådana.
Kammarrätten resonerar också kring vilket område som skolgården omfattar och skriver att enligt tobakslagens definition är det ett område som till följd av inhägnad eller liknande klart uppfattas som att det hör till skolan. Skolans ansvar att upprätthålla rökförbudet kan knappast omfatta områden utanför den egentliga skolgården, skriver kammarrätten, och särskilt inte när det gäller att forsla bort objekt som inte står på skolgården och som inte heller är skolans eller kommunens egendom. Miljönämndens föreläggande kan inte sträckas ut utanför den egentliga skolgården, skriver kammarrätten.
Den tredje punkten i föreläggandet handlar om de väder- och vindskydd som är placerade i anslutning till skolgården. Att ta bort skärmtak vid entréer och väderskydd vid cykelställ bara för att upprätthålla ett rökförbud är inte ändamålsenligt, skriver kammarrätten. Står dessa dessutom utanför den egentliga skolgården och inte är skolans eller kommunens egendom saknar barn- och utbildningsnämnden den faktiska rådighet som krävs för att kunna följa föreläggandet.

”Rätten kan inte ha tittat på underlaget”

Folkhälsostrategen Vidar Albinsson är besviken över kammarrättsdomen.
–Jag förstår inte hur föreläggandet skulle kunna vara mer preciserat, det finns inga missförstånd om platserna och det finns foton och karta som visar området ner på halvmetersnivå. Min slutsats är att rätten inte kan ha tittat på underlaget, säger han.
Han är också besviken över hur barn- och utbildningsnämnden har hanterat föreläggandet.
–Man planterade blommor i de cementrör som användes som askkoppar och kallar dem för planteringar, men eleverna fortsatte fimpa i dem. Det är ett sätt att lösa inspektionen, men man gör för lite åt grundproblemet, att elever röker och utsätts för rökning, säger han.

”Politikerna har resurserna”

Han har dock förståelse för problematiken kring rökfria skolgårdar. Rektorerna är de som är ansvariga för att se till att lagen följs, medan politikerna i nämnden är de som kan se till att det finns resurser, säger han.
–Det är svårt att ha uppsikt över skolans område dygnet runt alla dagar om året, och om någon ertappas med att röka finns inga sanktionsmöjligheter, mer än att informera och ge en tillsägelse och i sista hand avvisa. Som pedagogiska experter som dagligen jobbar med att motivera elever kan skolorna bättre. Ett verktyg för detta är Tobaksfri skoltid som rätt implementerat kan ge rökfrihet för barnen. Det är viktigt att poängtera att det är elever som röker på skolgården under skoltid som är problemet och var det som uppdagades vid inspektionerna, inte rökning på kvällar och helger, säger han.

”Vi tar vårt ansvar”

Rolf Bengtsson, biträdande förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen, säger att överklagandet av föreläggandet inte handlar om att förvaltningen inte vill ta sitt ansvar.
–Överklagandet handlar om hur det är möjligt för oss att begränsa tobaksbruket och vilka krav det ställs på oss. Det skulle få långtgående konsekvenser om vi skulle se till att det inte röktes på skolgårdarna eller idrottshallarna all tid, 365 dygn om året, säger han.
Han tycker att förvaltningen har gjort allt som begärts i form av förebyggande arbete, till exempel skyltning om rökförbud, borttagande av material som skulle kunna uppfattas som att man accepterar rökning, samt information och hälsosamtal. Skolorna arbetar också aktivt med Smart, som är en överenskommelse med eleverna om att de inte ska börja röka och i gengäld får de ett kort som ger förmåner.

Så du håller inte med om att ni gör för lite?
–Man kan aldrig säga att man gör tillräckligt så länge som det finns någon som röker. Men vi har ju egentligen inga verktyg att fysiskt hindra elever från att röka. Däremot tycker jag inte att vi har stora problem med detta, särskilt inte på högstadiet. Vår utmaning finns i att vi har två gymnasieskolor där många röker. Det är en gymnasieskola med språkintroduktionsprogram, med elever som kanske har en annan syn på tobaksbruk, och en gymnasieskola med många yrkesprogram, där det också finns ett relativt utbrett tobaksbruk.

Motstridiga domar i förvaltningsrätten

Den aktuella domen har stor betydelse, enligt folkhälsostrategen Vidar Albinsson.
–Det finns ett liknande fall i Förvaltningsrätten i Karlstad, där miljöförvaltningen fick rätt efter inspektionen. Förvaltningsrätten i Malmö dömde annorlunda i det här fallet, det är alltså två motstridiga domar i förvaltningsrätten. Nu finns det en dom från en högre instans, Kammarrätten i Göteborg, som har slagit fast vad rökfria skolgårdar innebär.
–Tobakslagen är en skyddslag som aldrig har fungerat. Det är ju synd att man inte skärper skrivningen nu när man gör om lagen och utvidgar antalet områden som ska vara rökfria. Hur ska man kunna få dessa att fungera om man under tjugofyra år inte lyckats få rökfria skolgårdar? Barn har rättigheter enligt barnkonventionen och tobakskonventionen och vuxna har ansvaret att skydda barnen och tillgodose deras rättigheter. Det är hög tid att ta det ansvaret, säger han.

Fakta

Rökfria skolgårdar
• Det är den som äger eller på annan grund förfogar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus som omfattas av rökfria miljöer som är ansvarig för att reglerna om rökfria miljöer följs.
• I första hand är det den som är lokalansvarig som tydligt ska markera var rökning är respektive inte är tillåten. Den ansvarige, eller en företrädare för denne som ser någon som röker där rökning inte är tillåten, bör vid behov informera eller tillrättavisa personen om rökförbudet. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får personen avvisas. En vägran att avlägsna sig kan vara straffbart, som olaga intrång enligt brottsbalken.
• Rökförbudet gäller på skolgårdar och på sådana utomhusplatser inom barnomsorgen som kan jämställas med skolgårdar.
• Ett särskilt iordningställt och vanligen inhägnat område som klart uppfattas som att tillhöra en förskola eller ett fritidshem kan jämställas med skolgårdar. Reglerna innebär bland annat att så kallade rökrutor inte får förekomma.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Läs mer om rökfria miljöer

Bilder: Hämtade från rapport med utlåtande från miljönämnden i Hässleholm