Färre unga anser det riskfullt att röka och snusa

I CAN:s årliga skolundersökning  får elever i årskurs nio och årskurs 2 på gymnasiet svara på frågor när det gäller bland annat användning av tobak och alkohol. I undersökningen ställs också återkommande frågor om hur man ser på riskerna med bland annat tobaksbruk. Resultaten i årets undersökning är i stort sett detsamma som ifjol. Men i ett  längre perspektiv märks en skillnad. Dagens elever ser mindre risker med tobak än de gjort tidigare.

År 2007 fick niondeklassare för första gången svara på frågan: Hur stor risk tror du det är att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de röker 10 cigaretter eller mer per dag?

Då svarade 78 procent att risken var måttlig eller stor. I år är det 68 procent av eleverna som anser att det är stor eller måttlig risk, en minskning med tio procentenheter.

Gymnasieelevernas svar går i samma riktning. År 2007 ansåg 82 procent att det var stor eller måttlig risk. Det har minskat till 67 procent.

När det gäller snus har det också blivit färre som anser att det är riskfyllt. År 2014 ställdes för första gången frågan: Hur stor risk tror du det är att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de snusar 3 dosor (ca 75 ”prillor”) per vecka? (CAN:s undersökning gör ingen skillnad mellan vitt och brunt snus i frågan).

Då svarade 62 procent av niondeklassarna att det var stor eller måttlig risk. I år är andelen lägre, 57 procent. Förändringen är liknande på gymnasiet. År 2014 var det 61 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet som svarade att risken var stor eller måttlig, i den senast undersökningen är det 54 procent.

Samma som ungdomspolitiker

I CAN:s undersökning ges inte någon förklaring till varför tobak anses mindre riskfullt numera, men attityderna ligger i linje med det som framkommit i Tobaksfaktas rapport ”Slaget om framtidens tobakspolitik”. I rapporten, som kom ut hösten 2022, intervjuas talespersoner för riksdagspartiernas politiska ungdomsförbund.

Ungdomsförbunden för Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna såg inte något problem med att snus, särskilt det vita snuset marknadsförs med riktad reklam och smaktillsatser. De betraktade inte det starka beroende som snus framkallar som något problem. De tyckte därför inte att det är ett problem att snusbruket ökar bland unga, varav många tidigare inte har brukat tobak. I stället betraktade flera av dem snus som en effektiv rökavvänjningsprodukt, där konsumtion ska uppmuntras.

(Samtliga tre rödgröna partier och ungdomsförbund vill däremot reglera snus på ett liknande sätt som traditionella cigaretter. De betraktade snus, både det traditionella och det nyare vita snuset, som en hälsoskadlig produkt, där en skarpare reglering än idag är motiverad.)

Ovanligt att se rökare

När det gäller cigaretter finns en enighet bland alla intervjuade ungdomspolitiker om att de är hälsofarliga. Men samtidigt har man inte så mycket personliga erfarenheter av cigaretter. Ingen av de intervjuade var dagligrökare själva, och kände knappt någon som var det. Vid sidan av feströkning vid speciella tillfällen upplevdes det apart att ta en cigarett i vardagen inom de intervjuade ungdomspolitikernas bekantskapskretsar.
Rökning och cigaretter är inte en fråga som engagerar. Kanske är det samma sak för eleverna som svarar i CAN-undersökningen. Det är betydligt färre som röker eller har vänner som röker.

I CAN undersökningen 2007 var det 8 procent av niondeklassarna som rökte frekvent. I den senaste undersökningen är det två procent. I gymnasiets årskurs två har det skett en liknande minskning, från 13 till 3 procent i den senaste CAN undersökningen 2022.

– En tänkbar förklaring till att ungdomar inte längre ser lika stora risker med cigaretter skulle kunna vara att de inte kommer i kontakt med rökning och rökare i samma utsträckning som man tidigare gjort. Att man ser snus som mindre farligt över tid kan bero på marknadsföringen, inte minst av det vita snuset, som ger sken av att vara en ofarlig produkt, säger Tobaksfaktas expert Ann Post.