Tema E-cigaretter – ännu ett experiment med våra unga – medan regeringen ser på…

Tobaksindustrins konventionella cigaretter beräknas varje år döda sju miljoner människor globalt, 12 000 i Sverige. Till och med tillverkarna själva har småningom insett att dagens cigarett inte längre kan accepteras. En intensiv utveckling pågår därför med målet att tillverka ”mindre skadliga produkter”. I Sverige har snustillverkare länge erbjudit sitt alternativ till dagens inbitna rökare – men produktutveckling och marknadsföring med lockande smaker och design har visat att det snarare är våra unga som är måltavla, de som ska bli framtidens nikotinberoende och trogna kunder.

I vårt kortfaktablad oktober 2018 ”Om nya produkter med tobak och nikotin” har vi helt kort beskrivit senaste årens internationella utveckling efter två huvudlinjer: dels s k elektroniska cigaretter som inte innehåller tobak men smaktillsatser och (oftast) nikotin, dels s k upphettade tobaksprodukter (heated tobacco products) som hävdas vara mindre skadliga då tobaken inte förbränns som i konventionella cigaretter.

Från dag 1 har tillverkarna hävdat att de nya produkterna är mindre skadliga än dagens cigaretter. Det säger förstås inte så mycket – ingenting är lika farligt som konventionella cigaretter som dödar varannan regelbunden användare. Tillverkarna – och vissa grupper av folkhälsoarbetare – har åberopat harm reduction-argument, att folkhälsan skulle bättras genom att de nya medlen skulle få många rökare att sluta och de som inte slutar skulle bli mindre sjuka av att fortsätta med de nya medlen än med de gamla. Att de nya produkterna skulle kunna ha andra allvarliga långtidseffekter än de traditionella verkar man inte vara rädd för, eller att unga icke-rökare skulle lockas av marknadsföringen och efter experimenterande t o m gå över till vanliga cigaretter.

Kunskapen om effekter och bieffekter av de nya produkterna på kort och lång sikt är fortfarande mycket begränsad. Tobaksfakta refererar nu erfarenheter från de senast (2018) tillgängliga sammanställningarna, främst från amerikanske experter: om risken att unga debuterar med e-cigaretter, om e-cigaretter som rökavvänjningsstöd, om e-cigaretters hälsorisker på lång sikt. De visar på ett tydligt sätt hur stor osäkerhet som föreligger på det här området. Och hur våra unga används i dåligt kontrollerade experiment.

Samtidigt som vi presenterar dessa årsgamla data läser vi en dagsfärsk (början av juni 2019) rapport om en ny studie som funnit att smaktillsatser som används i e-cigaretter påvisats ha en skadlig effekt på blodkärl med ökad risk för hjärtsjukdom. Kanel och mentol var i förångad form de mest giftiga ämnena i denna studie…

Lär av läkemedelshanteringen

Att nya läkemedel – trots tiotals år av testning i laboratorier, på djur och slutligen på människa – inte visar sitt ”verkliga ansikte” förrän efter flera års användning i sjukvården har vi lärt oss. Därför har vi ett rigoröst regelverk före godkännande av nya läkemedelssubstanser. Stora patientgrupper följs länge avseende effekter – positiva och negativa – för att så tidigt som möjligt upptäcka oönskade verkningar. Dessa långtidsuppföljningar utförs av oberoende akademiska institutioner men bekostas av tillverkaren.

När det gäller tobak och dess många kemiska ämnen, tillsatser och beredningsformer av olika slag tycks inte samhället ha lärt sig mycket. Sverige har ratificerat WHOs tobakskonvention – vars mål är ”att skydda nuvarande och framtida generationer från de förödande hälsomässiga, sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering för tobaksrök…”. Det vore därför inte konstigt att skärpa kontrollen av och kraven på nya substanser och beredningar av tobak/nikotin.

Det kan tyckas vara ett ogörligt arbete att testa de tusentals substanser som är aktuella innan de får försäljas. Men hur gör vi annars för att ”skydda nuvarande och framtida generationer”…?