Prishöjningar är en av de mest verksamma åtgärderna för att motverka tobaksbruket. Det visar en rad ekonomiska studier i flera länder och är helt i linje med vad den av Sverige ratificerade WHO:s ramkonvention för tobakskontroll föreskriver.

Ett högt pris avhåller barn och ungdomar från att börja med tobak och leder samtidigt till att många som använder tobak försöker upphöra eller i varje fall minska sitt tobaksbruk. Prishöjningar är därför av stort värde för folkhälsan.

Ett sätt att åstadkomma prishöjningar på tobak är att höja skatten. Priselasticiteten när det gäller tobak är liten och därför ger sådana höjningar på kort sikt ökade intäkter till statskassan trots det bortfall av konsumenter som uppstår. Samtidigt minskar samhällets kostnader för tobaksrelaterad ohälsa och förtida död beroende på bl a minskat produktionsbortfall och lägre sjukvårdskostnader.

Tobaksfakta tillstyrker förslagen om att höja skatten på tobak av folkhälsoskäl. Samtidigt finner vi att de höjningar som föreslås, särskilt för cigaretter, är i blygsammaste laget.

Allt tobaksbruk medför risk för allvarliga hälsoskador. Det är därför motiverat att höja skatten på såväl snus som rökverk, i synnerhet på cigaretterna, som svarar för de mest omfattande skadeverkningarna. Därför hade det varit rimligt att höja även skatten på cigaretter med tolv procent, som nu föreslås för snuset.

Flera länder i Europa har högre cigarettpriser än Sverige, enligt statistik från Eurostat. Vid ett prisindex där medelpriset i Europa satts till 100 ligger det svenska cigarettpriset på 132. Det kan jämföras med Norges 270, Europas högsta cigarettpriser.

Tobaksfakta har förståelse för den strävan som betänkandet uttrycker, när det gäller att undvika ökad resandeinförsel och smuggling. men uppenbarligen kan Norge hålla högre pris trots att man även där torde ha en likartad strävan.

Det bör uppmärksammas att EU:s nya tobaksproduktdirektiv (2014/40/EU) som trädde i kraft i maj i år, och som ska vara genomfört senast i maj 2016, kommer att underlätta arbetet mot smuggling. Det sker bl a genom bestämmelser om att styckeförpackningar ska förses med en unik identitetsmärkning och att transporten av dem ska registreras så att de kan spåras.

Risken för ökad smuggling är särskit stor vid stora prishöjningar vid ett tillfälle och med långa mellanrum mellan höjningarna. För att prishöjningar ska få önskad effekt på folkhälsan bör därför en enskild höjning inte vara alltför dramatisk och måttliga höjningar göras med kortare intervaller, t ex en gång om året på åtminstone fem procent över inflationstakten.

Remissen