I dag räcker det att bara anmäla tobaksförsäljning till den kommun där rörelsen finns. Det är kommunerna som har den direkta tillsynen av tobakshandeln.

I den debatt som föregick beslutet, och som lika mycket även handlade om alkohol och narkotika, motiverade Christer Engelhardt (S), socialutskottet, en tillståndsplikt med att en sådan skulle öka möjligheterna att motverka illegal tobakshandel tack vare den utredning som en ansökan skulle leda till plus andra kontrollstationer. Han framhöll att även branschen står bakom kraven på tillståndsplikt.

Engelhardt bemötte argument mot en tillståndsplikt, som gick ut på att en sådan skulle leda till ett alltför omfattande administrativt arbete, med att administration inte är något problem när den verkligen behövs.

Barbro Westerholm (FP) förordade tillståndsplikt för att den kommunala tillsynen på tobaksområdet på många håll är svag och behöver förstärkas.

Förslaget om tillståndsplikt var det enda yrkande av de cirka hundra som fanns med i betänkandet 2013/14:SoU13 som socialutskottet inte avslagit och som bestod av en samling yrkanden från de tre senaste årens motionsperioder.

Motionerna handlade bl a om obligatoriska bildvarningar, exponeringsförbud, neutrala förpackningar, minskat tobaksbruk, smaktillsatser, E-cigaretter och vattenpipstobak.

De hade avstyrkts med hänvisning till pågående arbete på området. Utskottet avsåg förmodligen tobaksproduktdirektivet i EU, vars regler måste ha införts i medlemsländerna inom två år.

Till grund för utskottets förslag om tillståndsplikt låg motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.